Diskbråck, ischias och ryggskott: Förebygg och lindra ryggbesvär
En ond rygg kan få det mesta i livet att krokna, och det finns tecken på att ryggproblemen bara ökar. I en finsk studie ökade till exempel andelen kvinnor med ryggsmärta från 37 till 41 procent mellan år 2000 och 2020. Motsvarande siffror för män var 30 och 35 procent. Allra störst var ökningen bland personer i åldrarna 30–54 år.
Vår stillasittande livsstil är en förklaring. Även extrakilon spelar roll, eftersom de ökar belastningen på kotor och leder och samtidigt ofta ger sämre hållning och en lite mer böjd ryggrad.
Ibland spelar även gener in, som till exempel kan göra att de så kallade degenerativa förändringarna (läs: åldrandet) drabbar ryggen extra hårt. Till exempel kanske diskarna mellan kotorna drabbas lättare av sprickor, vilket gör att diskbråcket kan titta fram. Eller så uppstår en ledlåsning, ett ryggskott, som en del av kroppens försvarsstrategi.
Viktigt att hålla sig aktiv
Oavsett vad som ligger bakom finns det mycket du kan göra själv för att motverka problemen, och tackla dem om de kommer i alla fall.
– Vid ryggbesvär är det generellt jätteviktigt att hålla sig aktiv. Det absolut sämsta man kan göra vid ryggont är att bara lägga sig på soffan. Man ska försöka röra på sig och göra sina övningar. All slags bålstabiliserande träning är jättebra för ryggen, till exempel styrketräning och yoga. Om man känner att man inte kan träna alls på grund av smärtan, kan det vara bra att ta smärtstillande före, just för att det är så bra att röra på sig, förklarar Peter Försth, sjukhuschef på Aleris Elisabethsjukhuset i Uppsala, specialist i ortopedi och medicine doktor inom ryggkirurgi.
Förebygg ont i ryggen
- Variera mera! Variera alltid arbetsställningen om du jobbar. Sitt ibland, stå ibland och gå gärna runt lite mellan varven. Blir det lite tunga lyft då och då, behöver inte det vara dåligt. Lyften är en större risk om man i övrigt har en väldigt ensidig arbetsställning.
- Undvik övervikt. Extrakilon innebär extra belastning på kotor och ligament, särskilt i samband med svaga bål- och bukmuskler. Tänk lite extra på att träna just dessa muskler alltså.
- Rök inte. Rökare har mer besvär med ryggen eftersom vävnaderna där är så beroende av bra blodförsörjning och cirkulation.
- Lindra stress. När du stressar spänner du dig oftare och sitter mer statiskt. Många upplever att de andas ytligare, vilket gör att musklerna kring ryggraden tvingas jobba hårdare. Stress innebär även ett inflammatoriskt påslag i kroppen.
Bästa sovställning vid ischias, ryggskott och diskbråck
Många av de vanligaste ryggproblemen går över av sig själva, även om det kan ta lite tid. Ofta kan man underlätta för sig själv under tiden.
Vid till exempel spinal stenos, ett tillstånd som är vanligast efter 60, beror det onda på att det blivit ”trångt” i ryggraden. Det har bland annat att göra med broskpålagringar som ökat med åldern och att ledbandet, det gula ligamentet, har blivit förtjockat.
– Den här trängseln är som störst när man står upp och har sin ryggrad utsträckt. Kan man då böja sig lite fram, till exempel luta sig på gåstavar eller hänga över en kundvagn, så kan man uppleva att det känns skönare, säger Peter Försth.
Andra vardagsknep är att göra sovställningen så bekväm som möjligt.
– Ofta kan det kännas bra att ligga på sidan om man har ryggont. Många tycker också att det är skönt att lägga en kudde under benen ifall man sover på rygg, eller mellan benen om man sover på sidan. Man får prova sig fram till vad som känns bäst, för sömnen är väldigt viktig. Om vi inte sover bra så upplever vi ryggsmärtorna som värre.
3 vanliga ryggproblem
– och lösningar
Ischias
Vad är det? Vår längsta nerv, ischias, är tjock som ett pekfinger och går från ländryggen, genom benet och ut i tårna. Blir den irriterad eller klämd kan det stråla smärtsamt från ländryggen ner i benet, ibland ut i foten.
Varför händer det? Den vanligaste orsaken är diskbråck (85–90 procent av fallen), att utbuktningar mellan kotorna trycker på nerven.
Obs: Det finns ett liknande smärttillstånd, ”falsk ischas”, som är mycket vanligare. Då finns inget tryck på nerven. I stället har muskler och leder i nedre delen av ryggen, bäckenet eller höftpartiet blivit irriterade. Det smärtstrålar nedåt i benet, men inte lika långt. Tillståndet kan bero på överbelastning vid exempelvis olika långa ben, asymmetrisk hållning, felaktiga skor eller skador i knän eller fötter.
Det här kan doktorn göra:
– Behandlingen av ischias kan till exempel bestå av neuromodulerande läkemedel mot nervsmärta, som Gabapentin. Ofta rekommenderas också vanliga smärtstillande som Alvedon och Ibumetin. De flesta, 80 procent, blir bättre inom 2–3 månader. Blir man inte det tycker jag magnetröntgen av ryggraden ska göras. I dessa lite svårare fall kan operation av till exempel diskbråcket övervägas, säger Peter Försth.
Ryggskott
Vad är det? Akut lumbago kan kännas som ett skott, en skarp plötslig smärta i nedre delen av ryggen. Det kan kännas omöjligt att röra sig, speciellt att böja sig framåt.
Varför händer det? Ofta beror ryggskott på muskelkramp eller att en led låser sig i ryggraden. Riskfaktorer är bland annat långvarigt stillasittande, stress och medföljande muskelspänningar, i kombination med en svagare bål. Tillståndet byggs upp över tid, men något så enkelt som en nedåtböjning kan utlösa anfallet. Får man ryggskott ofta kan det handla om åldersförändringar, främst i diskar och leder mellan kotor där vävnaden blivit sprödare.
Det här kan doktorn göra:
– Vid ryggskott behandlar man själva smärtan, oftast med receptfria värktabletter. Det är också viktigt att man förstår att smärtan inte är farlig. För det är inget som havererar i ryggen. Besöker man en vårdcentral brukar man inte få annan ordination än så. Om man får ryggskott regelbundet rekommenderar jag besök hos fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. De kan göra manipulationsbehandlingar för att lindra den akuta smärtan, men den långsiktiga nyttan ligger framför allt i övningarna de ordinerar, ofta olika bålstabiliserande träningsprogram. Ett akut ryggskott brukar ge med sig efter några dagar, har man svår smärta efter det så ska man kontakta vården, säger Peter Försth.
Diskbråck
Vad är det? Mjuka plattor mellan ryggradens kotor, själva diskarna, har börjat bukta ut och kan då trycka på olika nerver, till exempel ischiasnerven. Det ger typiskt en smärta som strålar ner i benen. Var i benen man har ont beror på vilken disk som är påverkad av bråck.
Varför händer det? Diskbråck är i princip en normal åldersförändring. 40 procent av befolkningen över 40 år har det, men alla upplever inte smärtsamma följder. Med åren blir diskarna sprödare. Det kan bli sprickor i höljet och det är genom sprickan som själva kärnan i disken kan tryckas ut, och sedan pressa mot olika slags nerver.
Det här kan doktorn göra:
– Man kan operera bort ett diskbråck, men de flesta behöver inte operation. Själva bråcket kan krypa tillbaka, lösas upp eller inte bukta lika mycket. Annars finns smärtstillande läkemedel. Man kan också sätta en nervrotsblockad med nål och bedövning samt kortisoninjektioner kring den disk som bråkar, säger Peter Försth.
Oftast ofarligt – finns undantag
Själva ryggsmärtan är oftast inte farlig. Till och med akut ryggskott, där det kan kännas som att ryggen har ”gått av”, är ofta mer ett uttryck för att kroppens försvarssystem har reagerat lite överdrivet, än tecken på att något har skadats. Men det finns kroppsliga symtom man ska vara extra observant på.
Om du till exempel har ryggvärk – och samtidigt upplever svårigheter att kissa, eller med att hålla tätt – så ska du söka akut.
– Det kan nämligen vara det så kallade cauda-equina-syndromet, där ett diskbråck gjort så stor nervpåverkan att det påverkar urinblåsefunktionen. Då bör man omgående undersökas med magnetröntgenkamera, och om så är fallet opereras inom ett dygn, för att inte riskera störd urinblåsefunktion resten av livet.
Inte lika bråttom är det med så kallad ”droppfot”, som också kan vara en följd av diskbråck. Men även det ska kollas upp ganska snart. Då har man ont i ryggen och upplever samtidigt problem med att lyfta främre delen av foten, vilket gör att foten släpar efter vid gång. Det kan också åtgärdas med operation under ett begränsat tidsfönster.
– Risken är förstås att man snubblar innan dess, och då kan ju ryggproblemet leda till andra besvär, summerar Peter Försth.
Foto: Shutterstock/TT, Aleris