Virusexpertens svar om coronavaccin: "Det är farligare att inte ta det"

Vaccin och Niklas Arnberg.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Pfizers vaccin mot coronaviruset har redan blivit godkänt i Storbritannien, och där väntas vaccinationerna komma igång inom kort. I Ryssland har man enligt uppgifter börjat vaccinera med ett eget vaccin, och i Europa har vi flera lovande vaccin som väntar på ett sista godkännande.

Men frågorna kring de nya vaccinen är många, och en Sifo-undersökning i slutet av november visade att bara 58 procent är positivt inställda till att vaccinera sig med det nya vaccinet – och bara 38 procent bland unga kvinnor.

Vi vände oss till Niklas Arnberg, professor i virologi, som också är med i vaccinsamordnarens vetenskapliga expertgrupp. Här är 23 frågor om de nya coronavaccinen som vi, och många av er, ville ha svar på!

Niklas Arnberg, professor i virologi.

Niklas Arnberg är professor i virologi och svarar på våra frågor om coronavaccinerna.

Bör man vaccinera sig även om man gjort ett positivt antikroppstest?

– Lite oklart i nuläget, men skulle nog säga att de flesta inte behöver göra det. I alla fall inte på kort sikt, säger Niklas Arnberg till MåBra.

Vilken är den största biverkningen som finns dokumenterad?

– De vanligaste och även värsta, såvitt jag vet, är värk i armen, huvudvärk, kortvarig övergående feber och trötthet, alltså precis det vanliga som gäller andra vacciner.

Kan man vara allergisk mot något av de kommande vaccinerna?

– Det går inte att utesluta att någon överreagerar, men än så länge har det inte dykt upp några allvarliga allergiska överreaktioner i samband med att vaccinerna provats.

Finns det några sjukdomar som gör att man inte kan vaccinera sig?

– Det kan göra det, men om man har någon underliggande sjukdom så kan/bör man rådgöra med sin läkare.

Vilka är de största svårigheterna inför massvaccineringen?

– Det blir nog den gigantiska logistiken. Vaccinerna ska transporteras, lagras, fördelas, och ges till människor. Detta är en jätteapparat. Det är både bra och lite besvärligt att det finns så många olika vacciner. Mest bra såklart, men det blir ändå en utmaning att hantera flera olika vacciner.

Hur lång tid tar det innan man tror man uppnår effekt av vaccinet?

– Det beror på hur många doser man får, men de flesta kommer att få ett bra skydd i cirka en–två veckor efter den andra dosen.

Hur tänker man kring vilka som ska få vaccin först?

– Man tänker lite olika i olika länder. I Sverige så blir det sannolikt äldre, riskgrupper, och vårdpersonal som kommer att få först, men det är för mig oklart exakt vad som kommer att gälla.

När är det rimligt att allt drar igång?

– I januari-februari skulle jag tro.

Man ska ta 2 doser – hur tätt inpå varandra ska dessa tas?

– Det beror på vilket vaccin som avses, men det brukar vara tre–fyra veckor mellan doserna.

Varför har Sverige köpt så många doser redan nu?

– Dels för att säkra att det kommer räcka till alla, men också för att ha backups, om det visar sig att något vaccin till exempel inte kan levereras som avtalat.

Vet man hur länge man blir immun av vaccinet?

– Detta är en viktig fråga. Vi räknar med att de flesta får en immunitet som består i många månader. Minst.

Vad är det för skillnad på de olika vaccinen, är alla lika effektiva?

– De är tillverkade på olika sätt. Vissa består av så kallat RNA, som är en bit arvsmassa. Andra är baserade på så kallade ”vektorer” det vill säga helt andra virus – så kallade adenovirus – som transporterar in en bit av coronavirusets RNA in i våra celler, som producerar ett coronavirusprotein som vårt immunförsvar reagerar mot, och bildar antikroppar mot. Bland annat.

Kan det bli vaccinationstvång?

– Tror jag inte.

Om man redan tagit vaccin mot säsongsinfluensa, kan det ha en inverkan?

– Nej, det finns inget som pekar på att detta varken har positiv eller negativ inverkan.

Vad avgör vilket av vaccinen man kommer att få?

– Oklart. Det beror på hur mycket vi får av de olika vaccintyperna som nu är på väg att upphandlas. Det kan också bli så att vissa grupper (ungdomar, äldre, riskgrupper etc) rekommenderas att ta ett särskilt vaccin.

Vaccinet är ju omtalat över att det producerats i rekordfart. Säger det något om vaccinets kvalité? Ska man vänta tills det är mer beprövat?

– Att det produceras i rekordfart har att göra med att situationen är så allvarlig, men också på att det är så många olika företag som satsar jättemycket på detta. Och, det spelar också roll att man kommit så långt inom olika forskningsområden. Allt sammantaget gör att det går så fort. Allt görs dock med precis samma regelverk och rutiner som för andra vacciner. Man testar stegvis varje vaccin på större och större grupper, och om man inte ser några allvarliga biverkningar hos dem som får vaccin jämfört med placebo, så utgår man från att det är tillräckligt säkert. Vissa situationer har uppstått där vissa tillverkare fått pausa sina försök, men ingenting har än så länge visat sig bero på vaccinerna, utan på andra orsaker som hade drabbat människor i alla fall.

Är det något man som privatperson måste tänka på innan man tar vaccinet? (Allergier, hur man kan må dagarna efter etc?)

– Jag tänker nog själv (som pollen- och pälsdjursallergiker) att det kommer att gå bra. Jag räknar med att jag kommer att få någon eller några av de mindre biverkningarna.

Pfizer fick ju kassera 50 miljoner vaccindoser – hur stor är risken att det händer fler gånger?

– Det går inte att utesluta att något liknande händer igen, alltså att vissa omgångar av vacciner måste kasseras av olika anledningar. Men, jag ser detta som att processen fungerar, så är det någon tveksamhet med något vaccin så är det bra att det kasseras istället för att det används.

Hur förberedda är vården runt om i landet på massvaccinering? Kommer folk behöva åka långt?

– Regionerna förbereder sig för fullt. Bor man i glesbygd så kan man ev behöva åka en bit. Det beror lite på i vilken region man bor, och hur de olika regionerna väljer att hantera det hela.

Kan man bli vaccinerad hemma?

– Oklart, i alla fall för mig.

Finns det i nuläget någon preliminär summa för vad allt kommer kosta?

– Det beror på vad som avses. Totala kostnaden för hela Sverige eller för hela världen? På totalen så kommer det såklart att kosta en hel del. Men, om jag förstod vår statsminister rätt så kommer inte privatpersoner att behöva betala.

Vilka kommer utföra vaccineringen? Många inom vården arbetar ju redan för fullt.

– Olika regioner kommer nog att lösa detta på olika sätt. Det kan bli kombinationer av regioner och privata aktörer skulle jag tro.

Vad skulle du säga till någon som tvekar på att vaccinera sig med anledning av biverkningarna från förra massvaccineringen?

– Att risken som följer med att ta vaccinet är betydligt mindre än risken man utsätter sig för genom att inte ta vaccinet. Det gäller även ungdomar. Finns en hel del unga människor som drabbas av långtidscovid, som verkar vara betydligt värre än de förhållandevis milda biverkningar som man observerat hittills.

Foto: TT

...

Läs mer:

Stefan Löfven: 3 nya besked kring coronavaccinerna

Första vaccinet mot covid-19 godkänt - så påverkar det Sverige

Biverkningar av coronavaccin: Det gäller för ersättning

Mer inspirerande innehåll från oss på MåBra:

Dela på: