4 saker som ökar risken att du blir svårt sjuk i corona
När Covid-19 nådde Sverige visste svenska forskare knappt någonting om sjukdomen. Sedan dess har massiv forskning pågått och forskarna har idag kommit en bra bit på vägen i sina studier. Idag kan man urskilja en hel del faktorer som påverkar vilka som drabbas lätt eller allvarligt av viruset.
Här är fyra saker som ökar risken att bli allvarligt sjuk av coronaviruset:
1. Om du har en speciell mutation
Nyligen presenterades två forskningsstudier som båda visade att en speciell mutation i kroppen fanns hos många av de allvarligt sjuka i corona.
Forskarna såg en överrepresentation av en mutation som påverkar immunförsvaret negativt. Mutationen, som innebär att kroppen inte kan producera proteinet interferon typ 1, är annars ovanlig. Men i de båda studierna hade tillsammans 14 procent av de svårt sjuka mutationen.
Interferon typ 1 tillverkas så snart kroppen upptäcker att den är infekterad och är en viktig försvarsmekanism mot viruset, menar forskarna. Proteinet hindrar viruset från att föröka sig och ger också tid för andra delar av immunförsvaret att aktiveras. Något som de med mutationen alltså saknade.
2. Gener från neandertalare
Gener som gör människor svårt sjuka i covid-19 kan vara nedärvda från neandertalare. Det skriver Svt Nyheter. Två svenska forskare har nyligen upptäckt att människor med neandertalsgenen har tre gånger så stor risk att bli allvarligt sjuka.
Forskarna Svante Pääbo och Hugo Zeberg upptäckte ett samband mellan allvarliga covid-19 symptom och ett genområde på kromosom tre. Det är den största genetiska förklaringen till att vissa personer blivit svårt sjuka.
– För sådana här genetiska kopplingar är den här ovanligt stark. Man har 60 till 70 procent högre risk att bli allvarligt sjuk när man smittas av viruset om man har en kopia av den här genen. Har man fått den både från mamma och pappa har man tre gånger högre risk att bli allvarligt sjuk, säger Svante Pääbo, chef för Max Planck-institutets avdelning för evolutionär antropologi till Svt Nyheter.
I Bangladesh bär 65 procent på minst en kopia av genvarianten. I Europa är det ungefär en av sex som har den.
3. Om immunsystemet löper amok
Petter Brodin, specialistläkare och docent i immunologi vid Karolinska institutet menar att när unga och friska människor blir svårt sjuka eller dör av covid-19 är det nästan uteslutande på grund av att deras eget immunsystem löper amok. De drabbas av en så kallad cytokinstorm.
– Cytokiner är de proteiner som vita blodkroppar använder för att kommunicera. Normalt är kommunikationen välfungerande och begriplig, men av okänd anledning förlorar systemet här sin reglering. Man kan tänka sig att det blir som en rundgång i systemet, vissa cytokiner utsöndras i stora mängder och systemet förlorar kontrollen. Det leder till att kroppens egna vävnader skadas av den kraftiga inflammationen. Vid covid-19 är det detta som sker i lungorna hos patienter som försämras kraftigt efter några dagars sjukdom, säger han i en intervju med MåBra.
Petter Brodin har lett en studie som pågått under våren och sommaren och i augusti kom de första resultaten. Där har forskarna identifierat flera celltyper som har en central funktion i immunförsvarets reaktion på coronaviruset, och vid så kallad överreaktion vid sjukdomen.
– De här fynden är värdefulla för att vi bättre ska kunna utvärdera patienter i kliniken, men också för utvecklingen av nya behandlingar som modulerar och lindrar immunförsvarets överreaktion vid svår covid-19, säger Petter Brodin i ett pressmeddelande.
4. Om du tillhör riskgrupp
De som är i riskgrupper för corona har visat en ökad risk att drabbas av allvarliga symtom vid smitta. I april, när som flest intensivvårdades för corona, visade data från svenska intensivvårdsregistret att mer än var fjärde som intensivvårdats för covid-19 hade en kronisk hjärt-lungsjukdom, knappt var tjugonde hade kronisk lever-njursjukdom, var fjärde hade diabetes och mer än var tredje högt blodtryck.
Nedan kan du läsa mer om de riskgrupper som svenska myndigheter har identifierat i samband med Covid-19:
Hög ålder
I tillgänglig statistik är 70 år den åldersgräns som ofta anges för tydlig riskökning.
Cancersjukdom
Studier talar för ökad risk för insjuknande i covid-19 och för mer allvarligt sjukdomsförlopp och död för patienter med cancersjukdom.
Kroniska sjukdomar (flera stycken)
När det gäller kroniska sjukdomar menar Socialstyrelsen att sjukdomarna var för sig inte ger en ökad risk. Däremot kan en av dem, i kombination med annan risk, såsom hög ålder eller annan kronisk sjukdom, ge en svårare variant av covid-19.
Samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna:
– hjärt-kärlsjukdom (kärl-kramp, hjärtsvikt, stroke)
– hypertoni (högtblodtryck)
– diabetes med komplikationer
– kronisk njursjukdom och njursvikt
– kronisk lungsjukdom (annan än astma)
– kronisk leversjukdom.
Fetma
Rapporterade data talar för att kraftig övervikt och fetma är en oberoende riskfaktor för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19. Den viktnivå som förekommer i rapporter är BMI 40 och däröver.
Neuromuskulär sjukdom
Neuromuskulära sjukdomar som Parkinson, MS och ALS med påverkad muskelfunktion kan nedsätta andningsfunktionen med svårighet att hantera slem i luftvägarna. Detta ökar risken för ett allvarligt förlopp av covid-19 med omfattande symtom från luftvägarna.
Flerfunktionsnedsättning
En flerfunktionsnedsättning innebär att förmågor som att förstå, kommunicera och att kunna röra sig självständigt är mycket begränsade.
Annat allvarligt hälsotillstånd
Exempelvis immunbristsjukdomar, sjukdomar eller resttillstånd efter sjukdomar som allvarligt påverkar viss organfunktion.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Svt Nyheter
…
LÄS MER:
5 riktlinjer för stockholmarna – efter massiva coronaökningen
Doktor Mikael: Skillnaden på höstförkylning, influensa och coronaviruset