Hjärtarytmi: Detta är WPW-syndrom och så behandlar du det
Fråga: Jag vill fråga om en hjärtåkomma som heter WPW-syndrom. Har aldrig hört talas om den förut. Är en kvinna på 53 år som har haft problem med oroligt hjärta i många år. Det har inte varit hela tiden utan kommit och gått framför allt när jag av någon anledning varit stressad. Det har inte påverkat mig mer än att jag känt mig orolig och lite yrslig när det hållit på.
Har varit på vårdcentralen några gånger genom åren. Man har tagit EKG och blodtryck och sagt att allt ser normalt ut och att jag inte ska oroa mig. Nu har jag varit där igen och då träffade jag en kvinnlig läkare som verkligen tog tag i problemet. Hon sade att det kan vara något som kallas för ett WPW-syndrom och nu ska det göras fler undersökningar. Vad är det för något jag har? Finns det någon hjälp att få?
/"Anna K"
Michael Seipel
- Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
- Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.
Läkare Michael Seipel svarar: "Vid WPW finns ett extra ledningssystem"
Det var ju väl att du nu har kommit till en kunnig och intresserad läkare! WPW-syndrom är ett tillstånd där hjärtats rytm inte är normal, en hjärtarytmi som vi säger på fackspråk. Bokstäverna WPW står för Wolf-Parkinson-White, namnet på de personer vilka beskrivit just den här typen av hjärtarytmi. WPW-förekommer hos ca 0,2% av befolkningen, oftare hos män än hos kvinnor. Det upptäcks oftast hos barn och ungdomar men kan uppträda i alla åldrar. Det uppträder oftast hos unga och friska personer utan några andra tecken på hjärtsjukdom.
Den normala hjärtrytmen styrs från ett impulscentrum uppe i höger hjärtförmak, den så kallade sinusknutan. Därifrån sprids en elektrisk impuls, vilken aktiverar hjärtmuskelns rörelser. Först vidare till ett område mellan hjärtats förmak och kammare, den så kallade AV-noden. Från AV-noden går impulsen sedan vidare ner i mellanrummet som skiljer hjärtats kamrar. Genom det här ledningssystemet, det så kallade retledningssystemet, aktiveras hjärtmuskeln, ”pumpen”, så att blodflödet genom lungorna och vidare ut i kroppen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Normalt sker den här aktiveringen 60–75 gånger i minuten när vi är i vila, hos en vältränad person 45–55 gånger. Det är detta vi kallar pulsen.
Vid WPW finns ett ”extra” ledningssystem vilket även detta kan leda elektriska impulser mellan förmak och kammare. I samband med stress eller ansträngning kan det här extra ledningssystemet göra att man får episoder med snabb hjärtrytm, takykardi, med en puls på 150–200 slag per minut och i vissa fall även snabbare än så. Detta kan leda till mer eller mindre uttalade symtom från en lätt obehagskänsla i bröstet och lite yrsel till blodtrycksfall och allvarlig påverkan av blodcirkulationen. Det sistnämnda kan vara livshotande.
Diagnosen kan i de flesta av fallen ställas med EKG men vissa personer med WPW kan ha ett helt normalt EKG. Hos en person med misstänkt WPW och normalt EKG gör man då en så kallad hjärtkateterisering där man går in till hjärtat med ett instrument via ett blodkärl. Man kan sedan på ett mer exakt sätt mäta impulsöverföringen i hjärtat. Behandlingen består dels av att bryta pågående anfall och dels att förebygga nya anfall. I akuta fall med svår hjärtrytmrubbning kan man behandla arytmin med en strömstöt, så kallad elkonvertering. Läkemedelsbehandling kan ges både akut och som förebyggande behandling.
Hos personer med återkommande och/eller allvarlig störning av hjärtrytmen kan man använda en metod som kallas ablation eller radiofrekvensablation. Ablation utförs genom en hjärtkateterisering där man går in till hjärtat med ett instrument via ett blodkärl, i handleden eller ljumsken. Med instrumentet lokaliserar man den extra, felaktiga, ledningsbanan och bränner av den. Resultaten är mycket goda, ungefär 98% av dem som behandlas blir av med sin arytmi. Med de symtom du beskriver skulle det röra sig om en lindrig form av WPW. Det är bra att du nu blir undersökt så att man får klarhet och möjlighet att hjälpa dig.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT/Shutterstock