Växande knöl på halsen – kan struma bli farligt?
Fråga: Jag har i över tio år haft besvär med en knöl på halsen som långsamt blivit större. Jag undersöktes för sex år sedan och fick då veta att knölen beror på struma. Jag blev erbjuden operation men avböjde då eftersom jag inte tyckte att jag hade så mycket besvär samt fick veta att knölen var ofarlig.
Men nu sista året så tycker jag att knölen på halsen blivit större och faktiskt ger besvär. Det känns som ett tryck på halsen när jag ligger ner och ibland hörs det att det väser när jag andas. Kan struma bli farligt? Bör jag kolla upp detta igen? Är det farligt att operera?
/Eva, 56 år
Läkaren Hanna Brännlund svarar: "De allra flesta knölar är ofarliga"
Struma är benämningen för en förstorad sköldkörtel och innefattar flera olika och för det mesta godartade sjukdomar som orsakar en förstorad sköldkörtel.
Sköldkörteln är en liten körtel placerad på framsidan av halsen, precis under struphuvudet. Den producerar hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Vid sjukdomar i sköldkörteln så kan det bli en rubbning i tillverkningen av ämnesomsättningshormon, en under- eller överfunktion, som påverkar hela kroppens ämnesomsättning vilket orsakar en mängd olika hälsoproblem.
Vid struma, som du drabbats av, så blir sköldkörteln alltså förstorad. Men det säger inget om sköldkörtelns funktion, även om det ibland kan vara förenat med minskad eller ökad hormonproduktion.
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Struma behöver inte ge några besvär och många känner inte av några symtom. Men ibland kan man tydligt se att sköldkörteln är förstorad, och som du beskriver kan den även bli så stor att den trycker mot luftstrupen och orsakar en tryckkänsla. Ibland kan den också ge besvär med att det blir svårt att svälja eller andas. Ofta kan det kännas obehagligt att ha saker runt halsen som en tröja eller polokrage.
En förstorad sköldkörtel kan uppkomma snabbt, eller långsamt under många år. Struma är vanligt och 5–10 procent av befolkningen har en knöl i sköldkörteln. Det är vanligare hos kvinnor och prevalensen ökar med stigande ålder. De allra flesta knölar som hittas på sköldkörteln är godartade och orsakar inga symtom.
Det finns flera olika orsaker till struma. Den vanligaste formen är knölstruma. Då blir hela sköldkörteln förstorad och får ofta en oregelbunden form. Knölstruma påverkar sällan hormonproduktionen. En annan orsak kan vara inflammation i sköldkörteln, som ibland kan ge struma. Globalt sett är jodbrist en vanlig orsak, men det ses sällan i Sverige numera, då man år 1936 införde tillsatt jod i salt.
Behandling av struma
- Godartad struma som inte ger symtom kräver ingen behandling.
- Stor struma som ger symtom kan opereras och då tas hela eller delar av sköldkörteln bort.
- Om man vid nålbiopsi hittat cancerceller opereras hela sköldkörteln bort.
- Struma med påverkan på hormonproduktionen kan i vissa fall behandlas med läkemedel eller operation.
I ditt fall skulle jag rekommendera att du söker för en ny bedömning då din struma tillvuxit samt ger dig symtom. Vid en utredning av knöl på sköldkörteln så gör vi en kroppslig undersökning samt tar blodprover för att se om det finns någon påverkan på hormonproduktionen. Det vanliga är även att vi remitterar till en kirurg- eller endokrinmottagning för fortsatt utredning med ultraljud för att kunna göra en bedömning av knölens storlek och utseende.
I vissa fall görs en nålbiopsi där celler från sköldkörteln tas för att analyseras i mikroskop. Undersökningen görs med en tunn nål och kan visa om det finns inslag av inflammation eller tecken på annan orsak till förstoring.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT