Fråga psykologenFråga läkaren

Jag trodde kikhostan var utrotad – vad beror utbrottet på?

29 nov, 2023 
Kvinna hostar och tar sig för bröstet
Gravida rekommenderas att vaccinera sig mot kikhosta. "Jag trodde att kikhostan var utrotad", skriver "Anne" och undrar vad det senaste sjukdomsutbrottet beror på. Läkaren Michael Seipel reder ut och förklarar.
Annons

Fråga: Jag har läst att man efter pandemins slut har haft en kraftig ökning av antalet fall av kikhosta i Danmark. Tydligen är det så illa att man i Göteborgsområdet uppmanat gravida att vaccinera sig för skydda spädbarnen. Vad beror det här på? Trodde nästan att kikhostan var utrotad. /Anne

Läkaren Michael Seipel svarar: "Långdragen hosta kan vara kikhosta"

Under pandemin levde vi med restriktioner och rekommendationer i avsikt att förhindra smittspridning. Detta gjorde att vi fick minskad smittspridning även av många andra infektionssjukdomar, inte bara covid.

Michael Seipel

  • Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
  • Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.

Kikhosta finns i Sverige

Nej, kikhostan är inte ”utrotad” utan förekommer fortfarande i Sverige trots förbättrad levnadsstandard och förebyggande vaccination. En ökad migration har också gjort att en större grupp i samhället saknar vaccinationsskydd från sina tidigare hemländer. Det är även på det viset att vare sig genomgången sjukdom eller vaccinationer ger ett livslångt skydd mot sjukdomen. Det du läst om åtgärderna med anledning av sjukdomsutbrottet i Danmark är att man nu planerar förebyggande vaccination av gravida i Västra Götalandsregionen. Genom vaccination av gravida kan man skydda spädbarn yngre än sex månader från att insjukna. Hos dessa kan nämligen sjukdomen vara livshotande och de är ännu för små för att själva kunna få ett vaccinationsskydd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dag vaccination av modern från graviditetsvecka 16.

Smittar genom droppar och föremål

Kikhosta är en mycket smittsam infektionssjukdom vilken orsakas av en bakterie som heter Bordetella pertussis. Smittan överförs oftast via små droppar i luften (droppsmitta) men kan också komma från droppar vilka fastnat på föremål vilka man sedan tar i (kontaktsmitta). Efter en inkubationstid på 1-2 veckor insjuknar man med lätt feber och hosta. Hostan tilltar sedan undan för undan. Efter ett par veckor kommer de intensiva, ”skrällande”, hostattackerna där man ”tömmer lungorna på luft”. Det är när man häftigt drar efter andan efter hostattackernas slut som kikningarna, det väsande ljudet, uppkommer. Ofta kräks man också upp slem efter hostattackerna. Hos svaga personer som mycket små barn och äldre sjukliga personer kan hostattacker och slembildning i luftvägarna ge allvarlig syrebrist. Den mest intensiva hostan brukar mattas av efter cirka sex veckor men man kan fortsätta hosta längre än så. Man smittar under 5-6 veckor efter det att man insjuknat, smittsamheten är som högst under de två första sjukdomsveckorna.

Går det att ta igen förlorad sömn? 3 knep som faktiskt fungerarBrand logo
Går det att ta igen förlorad sömn? 3 knep som faktiskt fungerar

Infektionen kan lindras med ett antibiotikum vilket då bör ges i tidigt skede, under de två första veckorna. Om man ger antibiotika i ett senare skede av sjukdomen kan man minska smittsamheten. Kikhosta är en så kallad anmälningspliktig sjukdom och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkare i Regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Annons

Viktigt med vaccin mot kikhosta

Den viktigaste förebyggande åtgärden är vaccination. I Sverige började man vaccinera mot kikhosta 1953. På grund av biverkningar och dålig skyddseffekt upphörde vaccinationerna 1979. Först 1996 började man åter vaccinera, nu med ett nytt vaccin. Från 2007 får alla barn födda från år 2002 fem vaccindoser. De tre första vid 3, 5 och 12 månaders ålder och de två sista vid 5-6 respektive 14-16 års ålder.

Tyvärr ger alltså vare sig vaccination eller genomgången sjukdom ett livslångt skydd. Man räknar med att immuniteten efter vaccination är 6-7 år och cirka 15 år efter genomgången sjukdom. Om man då insjuknar igen blir sjukdomsförloppet lindrigare, fortfarande med långdragen hosta men utan kikningar. Det är just detta som är förrädiskt och gör att man inte misstänker kikhosta hos dem som hostar. Man räknar med att så många som 30% av dem som går med långdragen hosta kan ha kikhosta och därmed vara smittsamma. I Sverige har vi också problemet med att vi har en stor grupp som inte blev vaccinerade åren 1969-1996.

Annons

Kikhosta har blivit vanligare

Det finns flera förklaringar till att vi de senaste åren har observerat en ökad frekvens av kikhosta. För det första att vi har blivit mer observanta så att fler fall verkligen blir registrerade. För det andra att vi alltså har fler smittkällor än vad vi tidigare känt till och för det tredje att det har utvecklats nya bakteriestammar vilka gör att vaccinets skyddseffekt avtar. I de flesta fallen av allvarlig sjukdom har smittan skett inom den egna familjen, från föräldrar eller syskon. Cirka 75% av spädbarnen smittas på så sätt. Det är mot bakgrund av ovanstående man i flera länder, bland annat Sverige, nu rekommenderar vaccination av blivande småbarnsföräldrar för att försöka undvika att de känsliga spädbarnen smittas. Det stora utbrottet i Danmark har gjort detta än mer aktuellt.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning, driver Stockholm Parterapi.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Jenny Åsenlund, coach och beteendevetare.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: TT/Shutterstock

Annons