Fråga psykologenFråga läkarenFråga KBT-terapeutenFråga relationsexpertenFråga träningsexperten

Jag lider av starka impulser att skada och straffa mig själv

26 apr, 2023 
Kvinna gråter och tittar ut genom fönstret
Läsaren får ibland starka impulser att ”skada” eller ”straffa” sig själv. Nu vänder hon sig till KBT-terapeuten Nathalie Siljerud Joo för råd gällande sitt självskadebeteende som hon mår dåligt över och vill bryta.
Annons

Fråga: Hej! Jag är en vuxen och klart tänkande kvinna som brottas med något jag knappt vill erkänna för mig själv. Jag borde veta bättre, men jag får ibland starka impulser att ”skada” eller ”straffa” mig själv. Jag använder inga tillhyggen eller så, men när jag har låga perioder i livet eller jobbiga känslor så är det som att jag vill känna en annan form av smärta än den jag har inombords. Som när min sambo och jag separerade under en period, då var jag medvetet hungrig så det gjorde ont i magen.

Andra exempel är att jag har kört in naglarna hårt i huden efter jobbiga samtal eller bankat huvudet i väggen. Jag har fått ett råd från en tidigare kurator att medvetet bryta beteendespiralen och göra något annat, men jag vill ju göra något ”dåligt” när jag mår dåligt så jag vet inte hur jag ska bryta detta. /Orolig.

6 olika varianter av depression – så skiljer de sig åtBrand logo
6 olika varianter av depression – så skiljer de sig åt

Nathalie Siljerud Joo

  • Nathalie Siljerud Joo är legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning. Hon svarar på frågor om bland annat relationer, inre välmående, personlig utveckling, depressioner och ångest.

KBT-terapeuten Nathalie Siljerud Joo svarar: ”Ofta ett symtom på något större”

Jag läser att du ”knappt vill erkänna” självskadebeteenden och tänker att det var modigt av dig att skriva hit. Det är ett stort steg, att formulera känslorna och att kunna se att detta är ett problem för dig.

Annons

Självskadebeteende handlar just om det du beskriver, att ta bort fokus från den svåra känslan som finns inombords. Kortsiktigt kan det kännas lättare, men långsiktigt blir det en dålig spiral. Ofta skäms du över det du har gjort och får mer självförakt. Det leder till allt sämre känslor, vilket kan göra att du självskadar ännu mer.

När du självskadar får du inte heller lära dig att det finns andra sätt att hantera svåra känslor. Du undrar hur du ska bryta beteendet. Jag hör att du har pratat om detta med en kurator. Vad bra! Jag tänker att det är nödvändigt vid ett självskadebeteende.

Den strategin som ni har talat om där är dock svår att tillämpa på egen hand. Det är förståeligt att när du är uppe i det svåra förmår du inte att ta till verktygen. Samtidigt skulle det behöva ske för att du ska må bättre. Jag tänker att det tar tid att förändra och att du inte ska ge upp. Det skulle vara bra om du fortsatte ha en behandlingskontakt och fick nöta in dessa situationer. En behandling vid självskador är DBT, dialektisk beteendeterapi. Det kan vara värt att undersöka om du skulle kunna få den behandlingen. Det känns ofta som att det inte finns något val än att agera på känslan när den är så stark. Samtidigt finns det en liten tidslucka mellan att en trigger kommer och du att svarar på den. Ibland är den någon millisekund, andra gånger mycket längre.

Annons

Säg att du får ett sms som gör dig nervös. Försök att prata med dig själv då, identifiera känslan och se om det finns en sida som kan se situationen utifrån och vara förstående med dig själv. Sedan kan du försöka tillämpa de alternativa beteenden som ni har pratat om.

I ett senare skede i en behandling lär man sig andra sätt att hantera känslan än alternativa beteenden. Det är också viktigt att reflektera över om det är något annat du behöver göra i ditt liv för att inte må dåligt. Självskadebeteendet är ofta ett symtom på något större.

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Annons