Intensiv smärta i stortån? Då kan du ha rätt till förebyggande metod
Fråga: Jag har haft besvär med gikt i min stortå nu vid upprepade tillfällen och det har kommit tätare sista året. När jag får en attack så har jag väldiga besvär och det stör min nattsömn. Jag har fått behandling med kortisontabletter vid varje tillfälle, vilket har lindrat besvären på några dagar. Men nu känns det som att jag bara går och väntar på nästa anfall.
Vad är orsaken till att det blir så här och finns det inget att göra för att slippa gikt? Jag har frågat min husläkare som sagt att inget finns att göra. Jag dricker sällan alkohol och försöker äta nyttigt, vilket jag har läst kan påverka gikt. Jag har behandling för högt blodtryck och höga blodfetter men känner mig frisk och är aktiv med dagliga promenader. Tacksam att få höra din åsikt om detta.
/Peter, 63 år.
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Läkaren Hanna Brännlund svarar: ”I enstaka fall kan gikt bli kroniskt”
Du är inte ensam om att vara drabbad av återkommande giktattacker då det är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen i världen. Risken att drabbas av gikt ökar med stigande ålder och är vanligare hos män. Det vanligaste är att det är en stortåled som drabbas av en akut insättande inflammation med smärta och svullnad som de främsta symtomen. Även symtom med feber och frossa samt sjukdomskänsla är vanligt.
Gikt kan drabba alla leder, inte bara stortåleder. Men vanligtvis drabbas framför allt leder som är distalt benägna (som ligger långt från hjärtat). En giktattack klingar oftast av inom 7–10 dagar om man inte sätter in behandling. Vissa, precis som du beskriver, drabbas av återkommande giktattacker med intervall om veckor till år. I enstaka fall så kan gikt också bli en kronisk sjukdom.
Riskfaktorer för sekundär gikt
- Mycket mat med högt purininnehåll, som animaliska proteiner, och då särskilt inälvsmat och fet fisk.
- Alkoholhaltiga drycker som öl innehåller puriner vilka gör att det bildas mer urinsyra. Även alkoholfri öl innehåller puriner.
- Läkemedel som hämmar utsöndringen av urinsyra: vätskedrivande, acetylsalicylsyra, litium med flera.
- Övervikt kan vara en orsak till att det bildas mer urinsyra i blodet.Samsjuklighet med andra sjukdomar, till exempel högt blodtryck, höga halter av blodfetter, diabetes eller njursjukdom.
Primär och sekundär gikt
Man skiljer på primär och sekundär gikt, där den primära formen beror på ärftliga enzymrubbningar. Den ska misstänkas främst vid tidig debut, det vill säga innan 30 års ålder, och om det finns en tydlig känd ärftlighet. Den sekundära varianten av gikt är den allra vanligaste i Sverige och orsakas av förhöjda nivåer av urinsyra. Orsaken till förhöjda nivåer av urinsyra kan vara försämrad utsöndring via njurarna eller en ökad produktion av urinsyra.
Du skriver att du äter hälsosamt och sällan nyttjar alkohol, vilket är väldigt bra. Du skriver dock inget om din vikt och vilka läkemedel specifikt du tar, därför blir det svårt för mig att ge specifika råd och rekommendationer.
Behandling av sekundär gikt
- Avlasta den smärtande leden. Viss smärtlindring kan även fås genom lokal kyla mot leden under en kort period, 5–6 minuter.
- Vid en akut giktattack är förstahandspreparatet NSAID. Det är en grupp antiinflammatoriska läkemedel. Viktigt är dock att behandlingen ordineras av läkare som tagit hänsyn till eventuella kontraindikationer för den typen av mediciner.
- Kortison i tablettform i hög dos och kort behandlingstid eller via injektion i den drabbade leden. Så kallade glukokortikoider.
- Kolkicin: Ett extrakt av växten tidlösa (Colchicum autumnale L.) som användes som giktmedel redan under antiken.
Förebyggande behandling kan minska urinsyran
Jag skulle rekommendera dig att be din familjeläkare att göra en läkemedelsgenomgång och se om du har något läkemedel som kan öka risken för gikt.
Det finns även förebyggande behandling som minskar nivåerna av urinsyra i blodet och på så vis minskar risken för ytterligare giktattacker. Kanske är det en aktuell medicinering för dig?
Förebyggande behandling kan ges om man drabbas av upprepade giktattacker. Så diskutera med din familjeläkare om vad som blir bästa behandlingsalternativ för just dig utifrån dina nuvarande mediciner och samsjuklighet.
Läs också: Vanliga fotbesvären att se upp för – då kan det vara allvarligt.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
- Ulrika Sjöberg, aukt. sexolog, legitimerad barnmorska, KBT/ ACT terapeut steg - 1 och parterapeut. Driver online mottagningen Actig.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Senaste från MåBra
Foto: Shutterstock/TT