Viktsuccén: Jag gick ner i vikt med nya vanor!

Louise Krushammar ville vara en aktiv famror - och det blev hon!

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Louise Krushammar har varit mer eller mindre överviktig i hela sitt liv. Men i samband med att hon flyttade för två år sedan bestämde hon sig för att gränsen var nådd. Den 97 kilo tunga kroppen hade ingen ork – och när Louise bar flyttlådor kunde hon plötsligt inte andas.

– Jag blev panikslagen och fick hjälp av flyttkillarna, berättar hon.

När hon därefter fick reda på att hon skulle bli farmor bestämde hon sig för att bli en aktiv farmor.

– Jag visste att jag aldrig skulle bli det om jag fortsatte i samma bana som då, säger hon.

Louise började se över sina matvanor – och insåg att hon behövde hjälp.

– Mitt största problem var godis. Jag kunde äta hur mycket som helst, flera dagar i veckan.

Hon gick med i ViktVäktarna och hittade en balans i sitt ätande. Hon började även träna spinning ett par gånger i veckan – och promenera. Det började med korta promenader, som sedan blev 9 kilometer till eller från jobbet.

– De nya matvanorna och träningen gjorde att kilona bara rasade av mig! Och att se resultatet gjorde mig ännu mer sporrad att gå ner i vikt, säger Louise.

Men det var inte bara de nya mat- och motionsvanorna som hjälpte Louise med vikten. Hon hade minst lika mycket hjälp av att ändra sitt sätt att tänka på mat och vikt.

– Att ändra sina vanor är en hel process, det är inget man gör i ett andetag. Tidigare gav jag upp varje gång jag föll tillbaka i gamla vanor. Nu tillät jag mig att ”misslyckas” ibland. Åt jag en chokladkaka en dag tog jag nya tag dagen därpå.

Dessutom lärde sig Louise att tänka positivt under hela viktnedgången.

– Man måste vara beredd på att det tar tid att gå ner i vikt. Det kan ju ta lika lång tid att gå ner som det gick att gå upp. Jag tänkte att det får ta den tid det tar.

– Och om jag någon gång kände mig för trött för att träna så gick jag till gymmet ändå. Man får inte tänka för mycket, utan göra sakerna i stället.

För att peppa sig själv gav hon sig olika belöningar under tiden.

– Det fick inte vara något ätbart, utan nya kläder till exempel.

När Louise nådde sitt mål förra sommaren och hade gått ner totalt 30 kilo slog hon på stort – och gav sig själv en resa till Kina.

– Dit hade jag längtat i säkert 15 år och att äntligen få åka var fantastiskt!

Och när barnbarnet Leah föddes i november 2009 var Louise lättare och piggare än någonsin.

– Nu orkar jag vara farmor och hänga med i svängarna. Och allt började med några små ändringar i mina vanor.

– I början gick jag bara korta promenader och det var tungt. Men det lilla steget blev en start på något helt nytt!

Tre vanor jag skaffat mig:

Motionerar regelbundet.

Har fått bättre matkoll.

Peppar mig själv och tänker positivt.

Tre vanor jag gjort mig av med:

Slutat äta godis flera gånger i veckan.

Ger inte upp lika lätt – det är okej att misslyckas.

Köper inte nya kläder om de gamla blir för små. Ser till att komma i de gamla i stället.
Foto: Lennart Dannstedt

Redaktionens tips
Dela på: