Denguefeber har i Europa hittats i Kroatien, Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien och Portugal. Där förekommer tigermyggan som kan sprida smittan. I Sverige rapporterades de första fynden av tigermygga sommaren 2023.

– Det var myggägg i två plantor som hemresande från Spanien tagit med sig. När äggen kläcktes så kunde larverna artbestämmas till tigermygga. Det var lite oväntat att de kommit hit som bagage på ett flygplan. Tigermyggan sprider sig oftast genom att lifta med exempelvis lastbilar och husbilar, säger Rolf Gustafson, docent i infektionssjukdomar och specialist i klinisk immunologi.

Liten risk att drabbas i Europa

Rolf Gustafson påpekar att det sannolikt bara är en tidsfråga innan tigermyggan lyckas etablera sig i Sverige. Men säger att utvecklingen i Europa är svår att bedöma.

Klimatförändringar i kombination med riklig nederbörd och eventuella översvämningar gynnar förekomsten av olika myggarter, inklusive tigermyggan.

– I dagsläget bedöms risken så liten att drabbas i Europa att något skäl att vaccinera sig inte finns. Skulle ett plötsligt utbrott inträffa någonstans blir det en annan bedömning. I så fall lär det rapporteras i media, säger Rolf Gustafson.

Smittspridningen varierar

De allra flesta svenskar som drabbas av denguefeber har smittats i Thailand eftersom det är ett vanligt resmål. Cirka 100–200 svenska resenärer diagnostiseras årligen med sjukdomen.

– Hur stor risken är att smittas under semesterresan varierar då perioder med lägre smittspridning kan följas av större utbrott. Därför är det viktigt att i god tid inför avresa konsultera en vaccinationsmottagning för att få reda på det aktuella smittläget på resmålet och diskutera lämpliga vaccinationer, säger Rolf Gustafson.

Blir ofta värre andra gången

Det finns fyra olika varianter av virus som orsakar denguefeber. Om man tidigare smittats av en variant så riskerar man att bli allvarligt sjuk om man senare drabbas av en annan.

Cirka 80 procent av alla som smittats av denguefeber får inte några, eller mycket lindriga, symtom. Därför vet man oftast inte om att man tidigare smittats och att man då kan löpa risk att bli svårt sjuk nästa gång man reser till ett land där infektionen finns.

– Enda möjligheten att säkerställa om man tidigare smittats är via ett blodprov där man analyserar förekomsten av antikroppar mot viruset som tecken på genomgången infektion, säger Rolf Gustafson.

Riskgrupper för svår sjukdom

Rolf Gustafson berättar att de som har en ökad risk att bli svårt sjuka är spädbarn, äldre, gravida, överviktiga, personer med ökad blödningsbenägenhet på grund av sjukdom eller läkemedelsbehandling samt personer med kronisk sjukdom, som diabetes mellitus, hjärt-kärlsjukdom och lever-, njur- eller hjärtsvikt.

Vid lindrig infektion räcker det med vanlig egenbehandling mot feber och kroppsvärk. Vid allvarlig sjukdom med blödningar och/eller cirkulationskollaps behövs sjukhusvård, ibland intensivvård. Enligt Rolf Gustafson finns inga studier som visar att en ändring av livsstilen, som en omläggning av kosten, skulle förkorta symtomen vid denguefeber.

Mia insjuknade i denguefeber

Den thailändska ön Koh Lanta var i flera år familjen Eriksson Holsts hemort på vintrarna. Härifrån skötte Mia sina verksamheter Lidingö Gymnastikskola och Lidingö Pilates & Yoga Center på distans, hon höll yogaklasser och barnen gick i svenska skolan.

Det var ett behagligt liv i ett härligt klimat. Vad som var mindre härligt var ett år när familjen skulle resa hem till Sverige igen och Mia insjuknade akut.

– Vi stannade några nätter i Hong Kong och jag fick fruktansvärt ont i huvudet och i magen. När jag gick på toaletten under natten rasade jag ihop, jag hade väldigt hög feber.

Familjen hade lovat barnen att gå på Disneyland och Mias man köpte dunderpiller till henne från det lokala apoteket.

– Jag bet ihop, men satt mest still på en bänk när de andra roade sig i nöjesparken.

"Smärtan skar rakt in i skelettet"

Mia hade ont i hela kroppen och smärtan likande inget hon tidigare upplevt.

– Jag hade ont i ryggen och i benen, smärtan skar rakt in i skelettet och jag fick en svår hosta. Jag blev sjukare och sjukare under våra tre nätter i Hong Kong, säger Mia och berättar att hon bävade för den långa flygresan hem till Sverige. Skulle hon ens få komma med på planet?

– När jag gick på toaletten i flygplanet och drog upp tröjan såg jag att jag hade ett rött rutnät över hela överkroppen. Det är karakteristiskt för denguefeber, som ju ger hudblödningar, alla kapillärer läcker blod. Sjukdomen kan i värsta fall orsaka blödningar i inre organ.

Läkarna gissade på mässling

Så fort planet hade landat på svensk mark sökte Mia hjälp på Danderyds sjukhus. Läkarna, som inte var vana vid denguefeber, ville utreda om hon drabbats av mässlingen.

Mia var övertygad om att det var denguefeber, vilket proverna också visade. Däremot kunde inte sjukvården avgöra vilken av virusstammarna det rörde sig om.

– Om jag hade blivit sjuk när vi var i Thailand skulle jag blivit inlagd med vätskedropp. Det är den enda hjälp som finns att få. Viruset bryter ner blodbildningen och kroppen kämpar med att producera nytt blod. Det är därför man får så ont i skelettet.

Skickades hem med värktabletter

Mia skickades hem med en karta Alvedon i handen, men tvingades senare återvända akut för att få vätska i droppform. Hon hostade så att hon knappt kunde stå upprätt.

– Jag hade feber som kom och gick i tre månader och en sådan svår inflammation i lederna att jag inte klarade av att lyfta armen över axelhöjd. Jag led också av en extrem trötthet som aldrig ville gå över.

Mia orkade inte jobba heltid, hon kroknade helt efter lunch. Hon gick hos både reumatolog och naprapat, men inget tycktes hjälpa.

Tog flera år att känna sig frisk

Till slut kände hon att hon måste göra någon slags livsförändring för att försöka komma till rätta med sitt mående.

– Jag började äta antiinflammatorisk kost, åt LCHF-hållet. Jag skippade socker, stärkelse, snabba kolhydrater, och till och med frukt. Jag åt mest fisk, skaldjur, fågel och grönsaker, med extra tillskott av bra fetter för energi. Det dröjde inte länge förrän hjärndimman lättade, och jag kunde börja träna kondition och styrketräning med belastning.

– Efter ett par månader kunde jag jobba fullt igen och jag svarade bra på träningen. Men det tog lång tid innan jag kände mig helt frisk. Jag blev sjuk i april 2011 och fick ta kortisonsprutor ända till 2019. Jag har fortsatt med kosthållningen och tycker att jag mår väldigt bra på den. Jag håller mig mätt längre och den gör mig pigg.

Skyddar sig noga mot myggor

Mia och hennes familj blev inte avskräckta från att resa till Sydostasien. De gjorde flera säsonger i Thailand även efter att Mia blev sjuk. Men nu var de extra noga med att skydda sig mot myggorna som sprider denguefeber mellan människor. Hon går inte längre barbent i shorts eller klänning i skymningen eller om kvällarna, då myggan är extra aktiv.

– Vi har alltid med oss kläder med långa byxben och ärmar i ryggsäcken när vi gör utflykter. Så fort det börjar skymma klär vi oss i luftiga men täckande kläder. Vi sover alltid under myggnät och på restaurangerna ber vi personalen att tända de myggspiraler som alltid finns i lokalen.

Tror att hon haft smittan tidigare

Mia säger att hon känner många thailands-svenskar som varit sjuka i denguefeber. Vissa har blivit allvarligt drabbade, med så svåra blödningar i exempelvis tandköttet att det inte varit möjligt att borsta tänderna.

– För många är infektionen lindrig, men det otäcka är att risken för den riktigt allvarliga infektionen, som jag drabbades av, ökar om du haft smittan en gång. Därför tror jag att jag haft en lindring variant av infektionen tidigare.

Myggan surrar inte

Det viktigaste skyddet mot denguefeber är att undvika att få myggbett, men den så kallade tigermyggan är lurig. Den surrar inte som våra svenska mygg, det sticks inte vid bettet och dessutom är den även aktiv på dagtid.

Mia uppmanar alla som planerar en resa till Sydostasien eller Latinamerika att läsa på om denguefeber.

– Det är faktiskt ganska exotiskt och annorlunda att resa till ett tropiskt resmål och viktigt att ha ett säkerhetstänk för att få en så behaglig semester som möjligt.

Foto: Privat, Shutterstock/TT

Apkoppor klassas som allmänfarlig – allt du behöver veta om symptom och vaccin