Rekordmånga är sjukskrivna på grund av stress. Vi sover dåligt, känner oro, ångest och ensamhet. Vi äter antidepressiva som aldrig förr. Hur står det till med vår psykiska hälsa egentligen?

I den här artikelserien har vi, med hjälp av ett flertal olika experter, såsom läkare och psykologer samt medarbetare vid Folkhälsomyndigheten kartlagt svenska kvinnors mående genom livet. Här kan du läsa del 1.

Så mår svenska kvinnor 16-29 år - egentligen

Det är inte bara roligt att vara ung. Det är en tid i livet med stora och ibland jobbiga förändringar. Att flytta hemifrån, fundera över vem jag är, ta beslut om utbildning och jobb … det är inte konstigt att många känner av oro, ångest och stress.

Problemet är att andelen unga som uppger psykiska besvär har ökat de senaste åren. Nästan 60 procent fler i den här åldersgruppen uppger att de är stressade och känner oro och ångest 2022 jämfört med för tio år sedan. Några anledningar är:

• Många i den här gruppen lever dagligen med sociala medier. Det finns en stark koppling mellan den tid som ägnas åt sociala medier och psykisk ohälsa. Ouppnåeliga skönhetsideal påverkar självbilden negativt och bidrar bland annat till ätstörda beteenden. Drygt 70 procent av kvinnorna i den här åldern uppger att de känner av ängslan, oro och ångest. Att vara konstant uppkopplad påverkar såklart sömnen och över 40 procent får för lite sömn.

• Tentor, studieresultat och en konstant press på sig att leverera är verkligheten för många unga kvinnor både på gymnasiet och högskola/universitet. Samhället har blivit mer prestationsinriktat och unga kvinnor är den grupp där överlägset flest lider av stress. Hela 37 procent känner sig stressade och över 10 procent uppger att de är mycket stressade.

Lite förvånande lider den här gruppen unga kvinnor och män av nästan lika stor ensamhetskänsla som de över 85 år. Cirka 35 procent uppger att de känner av ensamhet och isolering.

Psykologens råd

Sociala medier kan vara stimulerande och kul, men problematiskt nog kan det bli tvärtom för många och snarare leda till ökad känsla av utanförskap, jämförelsehets och nedstämdhet. Det blir viktigt att kartlägga för sig själv när de har en negativ inverkan. Fundera över hur du mår efter en tids scrollande, känner du dig mer stressad eller låg behöver du begränsa tiden där.

Något som underlättar det är att bestämma sig för vad man ska göra istället. Det är svårare att bara sluta med något, så att plocka fram en bok, en serie, lyssna på någon podd samtidigt som man tar en promenad eller anmäla sig till någon kurs att lägga lite av tiden på, brukar vara hjälpsamt.

Prestationsångest och höga krav är tärande, och får ibland alldeles för stor plats i våra liv. Har man upplevelsen att sällan räcka till, kan man hjälpa sig själv genom att fokusera på vad man faktiskt gör. Skriv ner alla göromål, även det ”obetalda” arbetet i hemmet och vardagen. Titta på listan och gör två saker:

1. Finns det något som går att plocka bort eller delegera, och ersättas med något som är återhämtande eller lustfyllt?

2. Vad skulle du säga till en nära vän som hade liknande läge som du, och ändå kände sig misslyckad? Skriv ner det, och rikta till dig själv. Livet är för kort för att skälla på sig själv för mycket. Vi gör väl så gott vi kan, och det räcker ofta mer än väl.

Så mår svenska kvinnor 30-44 år - egentligen

Nattvak och dålig sömn är vardag för många föräldrar och i den här gruppen lider många av störd nattsömn. Cirka 40 procent av alla kvinnor mellan 30 och 44 år uppger att de har sömnproblem. Här hittar vi småbarnsföräldrar som kanske sover dåligt för att barnen vaknar ofta. Men du som är tonårsförälder vet att inte bara bebisar, utan även en 16-åring kan hålla dig vaken på nätterna.

Allt ska hinnas med och livspusslet kan kännas övermäktigt. Jobbet ska skötas, karriär ska göras, barnen ska skjutsas till sina aktiviteter och få hjälp med läxorna. Hemmet ska städas och maten lagas. Vi kan inte sticka under stol med att det fortfarande är kvinnorna som drar det tyngsta lasset med barn och hem, och många i den här gruppen plågas av en känsla av otillräcklighet. En bra bit över 50 procent av kvinnorna känner oro och ångest.

Det här är tillsammans med 20–30-åringar den ålder där allra flest får diagnosen utmattningssyndrom. Mellan 2019 och 2023 ökade antalet personer som var sjukfrånvarande med stressrelaterad diagnos med 49 procent.

Psykologens råd

Det här är ofta en hektisk tid och precis som i beskrivningen så hänger såväl ökad stress som småbarnstiden ihop med ökade sömnbesvär. Det som många föräldrar (främst mammor) kämpar med är att orka med arbete och småbarnsliv under dagen samtidigt som nattsömnen är sämre.

En sak som jag och mina trötta klienter ibland får jobba med är att dra ner på prestationerna under vaken tid. Det kan handla om att minska krav på vad som ska hinnas med, hur det ska vara städat, hur mycket socialt man orkar och så vidare. Ibland kan man behöva ta ett samtal med sin chef för att se över arbetsbelastningen.

Det är också viktigt att se över arbetsfördelningen i familjen; är det jämlikt fördelat vem som har koll på vad som finns i skåpen, när det ska vara matsäck med till skolan o.s.v? Går det att dela upp det lite bättre med intentionen att alla ska vara ungefär lika återhämtade vid sänggåendet eller efter en helg? Om man har det jämställt och därtill har provat allt vi vet kan hjälpa sömnen (minska kaffeintag, mörkt och svalt, rörelse och dagsljus under dagen, lägga bort telefonen en stund innan sänggående etc.) men ändå sover dåligt, så finns det psykologisk behandling för sömnbesvär som har goda resultat.

Så mår svenska kvinnor 45-64 år - egentligen

”Oj, vad ska hända nu?” kanske många frågar sig när barnen plötsligt packar flyttlådorna och lämnar hemmet. För vissa blir det tufft och leder till en livskris och en stark känsla av tomhet. Andra känner en stor frihet över att plötsligt kunna ägna mer tid (och pengar) till egna intressen och vänner.

Nu har du kommit in i den ålder där klimakteriet kan ställa till det lite. Sjunkande nivåer av könshormon påverkar hjärnans signalsubstanser, bland annat dopamin och serotonin. Det kan ha kraftig inverkan på sinnesstämning, humör och stresstålighet. För vissa går klimakteriet nästan omärkt förbi, medan andra som aldrig tidigare känt oro, ångest eller nedstämdhet plötsligt gör det. 43 procent i gruppen känner av oro och ängslan och många kvinnor får antidepressiva när det i själva verket kan vara just klimakteriet som spökar. I Storbritannien har man sett att de regioner som skriver ut mer hormonbehandling till kvinnor i klimakteriet skriver ut färre recept på antidepressiva.

Dessutom kan även sömnen påverkas negativt av klimakteriet och hela 54 procent uppger sömnproblem.

Trots att barnen flyttar ut tycker bara 17 procent att de känner sig lite ensamma. Den här gruppen verkar ha gott om sociala relationer som förgyller livet.

Psykologens råd

Få av oss kommer undan de kriser som de större förändringarna för med sig några gånger genom livet. Det är exempelvis ofta omtumlande att barn blir stora och lämnar boet, vem är man när man inte längre har den viktiga rollen? Och hur utvecklas parrelationen (om man är i en sådan) när man plötsligt har mer tid igen?

För de flesta är dessa förändringar ganska ”snälla” och övergående, inte minst om man hittar andra saker som känns meningsfulla i sina liv. Det underlättar att gå in i dessa förändringar med vissheten att det är helt naturligt att det känns skakigt ett tag. Det brukar ge med sig med tiden, och längs den vägen kan man lägga extra energi på att ta hand om sig själv lite extra.

En vanlig förändring i kvinnors liv under den här perioden är klimakteriet, som dessutom ibland drar igång flera år innan mensen försvinner. Att öka sin kunskap om vanliga signaler och symtom som kan uppträda i förklimakteriet och/eller i klimakteriet är klokt, eftersom man då kan göra saker för att minska sina symtom. En del har hjälp av östrogen, andra av att ta riktad hjälp med sömnproblem, nedstämdhet etc.

Så mår svenska kvinnor 65-84 år - egentligen

Livet på en pinne! Det här är gruppen som mår allra bäst. 90 procent av kvinnorna uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. En anledning kan vara att jobbstressen är borta. Har du dessutom hälsan i behåll så kan du nu äntligen helhjärtat ägna dig åt fritidsaktiviteter och umgås med familj och vänner. Bara en procent av kvinnorna uppger att de är mycket stressade. Bland männen är den siffran 0,2 procent!

Trots att det här är en ålder där många mår väldigt bra är det ändå så att ålderdomen och därmed krämpor av olika slag ökar. Relativt många av kvinnorna, 42,7 procent känner också av oro, ängslan och ångest.

En trolig förklaring är att det här är en väldigt heterogen grupp. Vissa kanske fortfarande jobbar, eller precis har gått i pension, andra är över 80 och har säkert fysiska krämpor av olika slag. Och vi vet att fysiska problem även avspeglar sig i det psykiska måendet. Med stigande ålder ökar också känslan av ensamhet.

Psykologens råd

Det ger livskvalitet och tillförsikt att tänka på att så många människor mår bra efter pensionsåldern, eftersom ungdom och att hålla sig ung är så makalöst premierat i vår samtid. Många färre känner till exempel av höga prestationskrav i lite högre åldrar – man har lärt sig att ingen katastrof inträffar även om jag inte kan leva upp till allt. Jag kan inte bättre än så här och det är fullt tillräckligt, det är ganska skönt att landa i.

Men självklart, eftersom inte enbart ålder är avgörande för vårt mående, så är det också vanligt att känna oro eller nedstämdhet i livet. Både våra biologiska sårbarheter och yttre händelser påverkar oss genom hela livet. Men även kris och sorg kan många av oss genomleva med lite mindre ångest och rädsla. Har vi gjort det några gånger så vet vi att vi överlever.

I de fall där ångest och nedstämdhet tar för stor plats så finns det hjälp att få. Några samtal hos en professionell person som kan tillhandahålla ökad kunskap och verktyg, kanske är det något vi kan lägga lite mer tid på senare i livet.

Så mår svenska kvinnor 85+ - egentligen

Tillsammans med den yngsta gruppen är det våra åldringar som lider av störst psykisk ohälsa och en stor del beror på ensamhet och isolering. Många förlorar både livspartner och vänner samtidigt som fysiska begränsningar gör att man lätt blir sittande hemma. Över 40 procent av kvinnorna känner sig ensamma.

Det är inte konstigt att känna rädsla och oro för sin hälsa i den här åldern. Det kan också vara en oro för hur efterlevande ska klara sig när man inte längre finns kvar i livet. Över 50 procent av kvinnorna uppger att de känner oro och ångest och hela 54 procent har sömnbesvär.

Nästan 4 av 10 kvinnor i den här gruppen tar antidepressiva. Hos många äldre dyker det upp existentiella frågor och funderingar kring vad man har gjort med sitt liv. Vi är ofta dåliga på att prata om döden. Kanske är det så att samtal skulle hjälpa bättre än medicin.

Psykologens råd

Det är inte konstigt att problem med ensamhet ökar när vi blir väldigt gamla. Dels av naturliga skäl – ju längre vi lever desto fler personer i vår närmaste omgivning tappar vi såklart. Minskad rörlighet och skral pension är två faktorer som också försvårar för våra allra äldsta att komma ut och göra saker tillsammans med andra. I vårt snabbt snurrande samhälle, där många kämpar med att få till sin tillvaro, kan tiden till påhälsningar också vara mindre än önskat.

Det finns en hel del initiativ i samhället gällande att bryta ensamheten hos äldre, inte minst i de olika frivilligorganisationerna: Stadsmissionen startade så kallade livsberättargrupper, där äldre kan mötas och prata med varandra om sina liv, och flera andra organisationer och kommuner har följt efter. Äldrekontakt är en ideell organisation som anordnar både hämtning, lämning och kaffestunder. MIND har startat äldrelinjen dit man kan ringa med sina funderingar. Pensionärsförbunden liksom flera kommuner i landet har riktade aktiviteter för att minska ensamheten. Som anhörig, när tiden är knapp, kan man kanske hjälpa sina äldre anhöriga att hitta dessa aktiviteter.

Hur mycket påverkar ensamhet? – Anders Hansen förklarar