Film och TVKändisnyheterNyheterPodd

Babben Larssons sjukdomskamp: ”Illa åtgången av artros”

02 mar, 2023 
Babben Larsson
Efter att ha pressat sig under lång tid lärde sig till sist Babben Larsson att lyssna på sin kropp.
Nu har hon valt att kliva bort från standup-scenen, för hälsans skull.
Annons
Se 3 snabba frågor med Babben LarssonBrand logo
Se 3 snabba frågor med Babben Larsson

Det var ett intensivt år för Babben Larsson, 66, ifjol. Dels ledde hon Bäst i test, vars sjunde säsong precis börjat, dels var hon med i 1 mot Sverige och sen var hon julvärd på SVT.

Pausar standup-karriären

Dessutom körde hon en del stand-up, men innan jul valde hon att ta en paus från det för hälsans skull.

– Jag tar ett stopp ett tag. När jag var utbränd var jag borta i sju år, det går ju att komma tillbaka. Sedan har jag haft strul med en ankel, som är ganska illa åtgången av artros, säger hon till Amelia, och fortsätter:

– Det är inte så att jag är invalid, men när man turnerar kånkar man på väskor, går upp och ner i trappor och står på scen två, tre timmar. Det går inte, men jag vill inte vara ett offer. Artros är en folksjukdom. Har jag inte mer ont än så här och kan jobba med annat känns det helt okej.

Annons

Det tog ett tag för Babben Larsson att börja lyssna på sin kropp, men på 00-talet tog hon tag i hälsan och började träna och äta hälsosamt. Nu har hon en kärleksfull inställning till kroppen.

– Någonstans vid 55 började jag tänka: ”Sluta dissa dig själv, sluta väga dig och om du väger dig, låt inte det bestämma vad du tycker om dig själv och hur du mår i dag.” Den här kroppen har verkligen ställt upp. Jag har jobbat otroligt mycket, rest och varit tung nästan hela mitt yrkesliv. Det är inte konstigt att kroppen tagit stryk. Att jag nu måste ställa upp tillbaka och lyssna på den, det tycker jag är kroppskärlek, säger hon till Amelia.

Babben Larsson: “Följetong av att lappa ihop mig själv”

Till Aftonbladet har Babben Larsson berättat om första gången som kroppen sade ifrån.

– 1988. Då skadade jag mig första gången. Jag var med i en pjäs i Gävle som var nästan sju timmar lång och jag sprang runt på hårda cementgolv med tunna skor och stampade och for runt. Då började allt. Sedan dess har det varit en enda lång följetong av att lappa ihop mig själv så att jag ska kunna fortsätta jobba. Jag har gjort olika behandlingar, haft inlägg, fixat och opererat mig, säger hon till tidningen.

Foto: TT

Annons