Tar barnbarnen för mycket tid? Experten: "Stå upp för dina gränser"

Efter reklamen: Äldsta syskonet? Se 5 vanliga saker som tas upp i terapin

Efter ett långt arbetsliv får du äntligen lägga upp dagarna precis som du vill. Du kan ta sovmorgon, skrota runt i pyjamas halva dagen, ta en långpromenad på stan och hinner vara med i den där bokklubben. Men i samma stund som blomsterbudet ringer på dörren med "grattis till pensionen"-buketten, plingar det till i telefonen: "Hej mamma! Kan du vara barnvakt på onsdag?". Sedan verkar plingandet aldrig ta slut.

– Min uppfattning är att pensionärer är en väldigt uppbokad del av befolkningen. Och det är ju inte så att alla per automatik älskar att vara med små barn – men det kan ju vara lite förbjudet att säga, säger psykologen Stina Hindström.

Mor- och farföräldrar känner sig utnyttjade

Har du ett gäng barn och barnbarn är det många som pockar på din uppmärksamhet och tid. Bor du nära förväntas du kanske alltid finnas till hands för både uppassning och barnpassning.

– Jag vet att mor- och förföräldrar ibland känner sig lite utnyttjade. Det gäller att vara tydlig med vad man klarar av och hinner med.

Känner man att barn och barnbarn faktiskt tar lite för mycket av ens tid och energi, är det viktigt att uttrycka det.

– Man kan inte förvänta sig att andra ska tankeläsa och förstå att det är lite mycket. Stå upp för dina egna gränser, säger psykologen.

Experten i de här artikeln

Stina Hindström är legitimerad psykolog med egen mottagning i Göteborg. Hon har lång erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatriskt arbete och har tidigare bland annat jobbat för Rädda barnen. Hon är föreläsare, handledare för personal inom socialtjänst, psykiatri och skola och flitigt använd expert på frågor om barn och föräldraskap.

Foto: Karin Isaksson

Friktion mellan syskon

Även mellan syskon kan det uppstå friktion. Kanske fick de förstfödda barnbarnen mer uppmärksamhet och hjälp än vad de senare födda har fått.

– Det kan såklart kännas orättvist, men det är ju också då som det brukar finnas mest tid och energi. Det kan också vara så att ett barn är ensamstående och faktiskt behöver mer hjälp än de andra syskonen. Det kan absolut bli smällar och konflikter i familjerelationer, det går inte att bygga bort om vi fortfarande ska kunna vara oss själva, säger Stina Hindström och lägger in en brasklapp:

– Var lite observant på om det är så att du faktiskt favoriserar något barn eller barnbarn. Försök att fördela tiden rättvist och om det inte går – var tydlig med att berätta varför.

Hur talar man om att barnbarnen tar lite för mycket tid i anspråk?

– Man kan bara ansvara för sitt eget beteende, så får mottagaren ansvara för sin reaktion. Men jag tycker att man ska passa sig för att framföra det som gnäll. Ganska ofta är det hur vi säger saker, snarare än vad vi säger, som ställer till problem. Det kan mycket väl vara så att dina önskemål skär sig med vad exempelvis din dotter vill, och då får ni båda försöka stå ut med det.

En bra idé är att berätta hur ofta du kan tänka dig att vara barnvakt. Är det en gång i veckan eller en gång varannan månad? Värt att fundera på är vilken relation du vill ha till dina barnbarn.

– Ju mer vi umgås med varandra, desto tajtare band får vi. Det är inte mer komplicerat än så. Var medveten om det – men stå också upp för de val du gör. Gör du dina barn eller barnbarn besvikna så får du äga det.

Är det okej för mormor att ge godis till barnbarnen på en vardag?

Barnpsykologen: Så mycket får du curla dina barnbarn

Relationer förändras hela tiden

Att förväntningar och förhoppningar krockar är vanligt, menar Stina Hindström.

– Relationen mellan de vuxna barnen och föräldrarna förändras hela tiden, och särskilt när de vuxna barnen blir föräldrar själva. Alla förändringar kan ge lite oro. Det är inte skadligt, utan högst normalt, och det är processer att vänja sig vid. Det gäller att akta sig för att vara reaktiv och att öva sig på att ta flera perspektiv. Då brukar det ordna sig.

Hon berättar att det är bra för barn att träffa och ha relationer med personer i olika generationer och åldrar – men det behöver nödvändigtvis inte vara mor- och farföräldrarna.

– Tänk om vi kunde ställa upp lite mer för varandra utanför familjen? Kanske kan barnen lära känna Sture i dörren bredvid, eller Hildur som brukar ta en kaffe på innegården? Många familjer söker en extramormor eller extrafarfar och det är ett jättefint initiativ, tycker jag.

LÄS OCKSÅ: Jag vill inte passa barnbarnen – hur säger jag det till mina barn?

Foto: TT/Shutterstock, privat