Jag vill inte passa barnbarnen – hur säger jag det till mina barn?
Jag är en kvinna på dryga 60 år som arbetar inom vården. Jag har tre vuxna barn och sju barnbarn. De är alla en stor glädje för mig, men samtidigt är det just därför jag skriver.
När mina egna barn var små hade jag det största ansvaret för dem och inte mycket avlastning. Jag arbetade heltid, tog hand om barnen och hade även en åldrad mamma att ta hand om. Jag fattar inte riktigt hur jag orkade, men på något sätt gick det. Men där och då bestämde jag mig för att när mina barn var vuxna och fick egna barn så skulle jag minnas denna tid och alltid ställa upp för och hjälpa dem.
Jag vill både hjälpa mina barn men också få en bra relation med mina barnbarn, vilket jag tycker att jag har. Men det jobbiga är att detta börjar tära på mig och jag känner mig mer och mer trött och utschasad. Jag jobbar, hämtar barnbarn på förskolan, sitter barnvakt och hjälper ofta till att vabba. Barnbarnen är ofta här och de är fortfarande så små att de vänder upp och ner på hemmet och lämnar efter sig ett kaos. Jag flänger runt hela tiden och har knappt någon tid över för mig själv. Arbetet inom vården är inte det lättaste utan tär på både kropp och själ. Jag känner mig stressad hela tiden och vet inte hur länge till jag ska orka.
Alla mina tre barn är gifta och har det relativt gott ställt. De har det bättre än jag själv hade som småbarnsförälder men ändå känner jag att jag måste stå upp för mitt löfte att alltid ställa upp och hjälpa dem. Ibland bestämmer jag att jag ska göra något själv men då ringer alltid något av barnen och vill ha hjälp. Då kan jag aldrig säga nej!
Jag vill aldrig svika min älskade familj men känner inte heller att jag orkar ha det så här så mycket längre. Vad ska jag ta mig till?
/ ”Helena”
Maria Jacqueline Bratt, socionom och familjerättsexpert, svarar: I längden blir det ohållbart
Det låter verkligen som att du vänder ut och in på dig själv i din vilja att ställa upp för dina barn och barnbarn. Det är förstås hedervärt av dig men i längden blir det ohållbart. Det börjar du märka av nu.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
Maria Jacqueline Bratt
- Maria Jacqueline Bratt är socionom med lång erfarenhet av bland annat konflikthantering och samarbetssamtal.
- Hon svarar på frågor som rör relationer – oavsett om det handlar om familj, kollegor, släkt eller kärleksrelationer.
- Vill du läsa fler artiklar av Maria Jacqueline? Klicka här.
Jag förstår att du känner att du vill stå fast vid det löfte du gav dig själv då du slet under småbarnsåren men ingen tjänar på att du sliter ut dig själv. Det är lätt att föra över sina känslor och egna upplevelser på sina barn men det är viktigt att du tänker på att era situationer är helt olika. Du var ensam med tre barn utan mycket stöd. Dina egna barn lever med den andra föräldern och har ett helt annat stöd än du själv hade. Småbarnsåren är en tuff period för alla föräldrar och jag tror de flesta är både i behov av och tacksamma för hjälp och avlastning. Men det är inte rimligt att du arbetar heltid och samtidigt är ständigt tillgänglig för barnbarnen. Kanske har du skämt bort dem lite grann så att de kallt räknar med att du alltid finns där. Så länge du inte säger stopp och sätter gränser så kommer de förstås att fortsätta att ta emot din hjälp. Därför är det dags för dig att sätta stopp för detta och bestämma dig för hur mycket du kan, vill och orkar vara tillgänglig. Du måste självklart ha tid för dig själv, både för återhämtning samt för att göra saker som du själv tycker om.
Jag tycker att du ska samla dina barn och berätta för dem precis hur du känner. Innan dess är det bra om du gjort klart för dig själv hur mycket du kan tänka dig att ställa upp. Se till att du i alla fall har ett par dagar i veckan där du är helt ”ledig”.
Jag hoppas och tror att dina barn kommer att ha förståelse för dig och inte heller vill att du ska bränna ut dig för deras skull. Men de kanske inte riktigt förstår hur du känner. Att vara öppen och ärlig om hur man känner och mår är det bästa. Träna på att säga nej om de ringer och du har gjort andra planer. Jag är säker på att dina barn känner att du älskar både dem och barnbarnen även om du sätter gränser och ibland säger nej. Lycka till!
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
- Ulrika Sjöberg, aukt. sexolog, legitimerad barnmorska, KBT/ ACT terapeut steg - 1 och parterapeut. Driver online mottagningen Actig.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT