Därför ska inte par komplettera varandra – enligt vigselprästen

Så sållar du bort dejter – redan i appen

Efter reklamen: Så sållar du bort dejter – redan i appen

Idén om att vi ska komplettera varandra i en parrelation har funnits länge, ända sedan 1700-talet – och tenderar numera att vara både oskyldig och godtycklig. Vissa par kan exempelvis förklara att de kompletterar varandra så fint i ena sekunden för att sedan poängtera att de passar så bra ihop på grund av sina likheter. ”Att ett par säger sig komplettera varandra behöver alltså inte ha någon större betydelse”, konstaterar Emma Audas i sin nya bok ”42 teser om äktenskapet”.

Idén kan dölja problem

Vigselprästen är övertygad om att det finns både stora likheter och skillnader inom de flesta parrelationer. Men ifrågasätter samtidigt idén om att vi ska komplettera varandra då detta resonemang kan leda till att vi blundar för problem inom relationen, att vi ser mellan fingrarna och accepterar ganska destruktiva sidor hos varandra.

– Jag ser att det är en sak som det kan leda till, och det är att vi lurar oss till att gå med på eller acceptera att någon inte är vuxen, att den beter sig illa, i värsta fall utnyttjar oss. Och så använder vi språket att vi är olika och vi kompletterar varandra och därför är det okej att den ena är en egoist för jag är så generös, säger hon.

Idén som kan tyckas harmlös riskerar enligt prästen att förstärka gamla könstereotyper, då den från början användes för att försvara manlig överordning och motivera varför kvinnor varken bör utbilda sig eller vara politiskt aktiva.

Vem vill du skilja dig ifrån?

I stället för att leta efter en yin eller yang som kan komplettera ens styrkor och svagheter förespråkar Emma en annan vägledande princip. Gift dig med någon som du kan tänka dig att skilja dig ifrån.

– Det här är ju formulerat mycket med glimt i ögat. Men jag tänker att det här är en blick att ta med sig. Vi har ju alla våra svagheter, vi har alla våra sår. Vi har alla saker i våra liv som gör att vi ibland dras till människor som vi inte borde dras till eller som vi inte mår bra av att dras till. Och då kan det här vara en liten väckarklocka som påminner om att, är det här en människa du vill ha delad vårdnad tillsammans med? Eller är det här en människa du har ett sådant förtroende för att du vågar ha dina barn hos personen eller någonting annat som det kan handla om? Eller dras du nu till en energi eller en personlighetstyp som egentligen är ganska destruktiv, kanske för att du är uttråkad?

I början av en relation tenderar vi att överskatta småsaker och underskatta brister eller vice versa, varnar hon. Vi kan både projicera våra ideal på den andra personen och kompensera för hens brister utan att ens vara medvetna om det när vi är förälskade.

– Det är det här man ser väldigt mycket bland människor som dejtar efter en skilsmässa. Att man säger att den (man dejtar, reds anm.) är en så mycket bättre lyssnare än den förra partnern. Eller den är så generös, säger prästen.

Det är dock lätt att vara charmig och generös i början av en relation, när man ännu inte gjort den andra besviken, påpekar hon. Det är därför viktigt att inte enbart tolka en person utifrån hur den är när allt är frid och fröjd. Hur personen agerar när hen känner sig pressad, arg, förolämpad och rädd säger ofta ännu mer om personen.

– Det är ofta då, när någon är i en svårare situation, som vi får syn på: Hur kan den här personen erkänna sina egna misstag? Kan personen stå ut med att inte alltid vara hjälten eller vara perfekt? Kan den liksom äga sitt misstag? Kan den be om förlåtelse? Kan den stå ut med att vara svag eller blir den aggressiv och arg för att skapa en känsla av styrka?

Hur personen pratar om sina ex kan också blotta sidor som man kanske inte ser så lätt i början.

LÄS OCKSÅ: Dejtingexperten: Se inte dina ex som hinder – utan vägvisare

Foto: TT/Shutterstock, Pressbild