Vi blir allt sämre på att lyssna på andra – särskilt våra närmaste

Två kvinnor som pratar med varann

Att lyssnande är viktigt är det nog ingen som argumenterar emot, ändå tycks vi bli allt sämre på det. Utvecklingen med sociala medier har gjort oss snabbare att döma och mindre benägna att se komplexiteten hos andra. Även fenomenet med att fysiska möten i allt högre grad ersatts av digitala, har bidragit till minskad tolerans och förståelse människor emellan. Det menar den amerikanska journalisten Kate Murphy, författare till den bästsäljande boken Men, lyssnar du?.

Se också: Tappar du ofta humöret på din partner? Såhär får du hen att lyssna

Tappar du ofta humöret på din partner? Såhär får du hen att lyssna
1:47

Efter reklamen: Tappar du ofta humöret på din partner? Såhär får du hen att lyssna

(1:47)

Slå på ljud

Nyfikenhet och tålamod tar oss långt

I boken som givits ut i 31 länder, från Finland till Thailand, har Kate Murphy intervjuat allt från psykologer till möbelförsäljare och fokusgrupp-proffs som alla fått dela sitt unika perspektiv och kunnande om lyssnande. Det kan kanske vara svårt att föreställa sig vad framgångsrik möbelförsäljning har med att vara en god lyssnare att göra, men det är mycket mer än man tror, ska det visa sig. Nyfikenhet på andra och tålamod är egenskaper som kan ta oss långt på flera områden. Och inte minst är förmågan att lyssna och mötas i ett jämlikt samtal bra för hälsan. Även det kanske något otippat.

– Det påverkar inte bara vår känslomässiga hälsa utan även den fysiska, säger Kate. Att inte ta in vad andra säger, utan bara tänka på vad man själv ska säga härnäst eller hur man framstår, kan äventyra vår hälsa, menar hon.

Hälsan påverkas negativt

Det kan låta drastiskt, men faktum är att studier visar att ensamhet likställs med samma hälsorisk som att röka. Att inte mötas i ett samtal utan bara vänta på att det blir din tur eller försöka överglänsa den andre resulterar i en form av ensamhet, förklarar Kate. Skillnaden blir stor jämfört med äkta möten med ömsesidigt utbyte, som berikar och får oss att må bra. Att bara fokusera på sig själv, kallar Kate för konversationsnarcissism.

– När det bara är jag, jag, jag, separerar det dig från andra. I slutändan gör det dig väldigt ensam, för du tar inte emot något. En konversationsnarcissist hittar alltid ett sätt att få samtalet att handla om sig själv, förklarar hon.

Mycket drivs av en vilja att bli omtyckt, men effekten blir ofta motsatt. Ett bra sätt att bli omtyckt är istället att lyssna.

– Det är så man förstår varandra, så man samarbetar, så man utvecklar kreativa idéer. Och det är så du blir kär.

Men, lyssnar du?
PR

Så blir du en bättre lyssnare

Under arbetet med boken märkte Kate att få av de hon intervjuade kunde svara på vad som gör en bra lyssnare, däremot kunde alla ge exempel på motsatsen. Så hur blir vi bättre lyssnare?

– För det första är det en färdighet som går att öva upp, säger Kate.

Att huvudsakligen konversera digitalt leder till förtvining, vi behöver våga vara nyfikna på varandra. Ett sätt är att utgå ifrån att alla är intressanta. Att lära sig lyssna är som att lära sig vilken ny färdighet som helst, menar Kate och jämför det med att lära sig spela ett instrument eller ett nytt språk, en utmaning, men också belönande.

– Ju mer vi lyssnar, ju bättre blir vi och desto roligare blir det. Men det är också viktigt vilka vi samtalar med och vem vi väljer att lyssna på.

Är du en "people pleaser"? 5 steg till att bryta beteendet

Varje konversation formar oss

Varje konversation formar oss, hur vi tänker och vilka vi är. De samtal vi har påverkar nämligen även hur vi talar med oss själva. Kate förklarar det som att vår inre röst formas av alla röster vi möter i livet, det är därför viktigt att utsätta sig för en mångfald av röster, så att exempelvis en negativ röst inte tillåts dominera.

Ett gott samtal där vi faktiskt möts på riktigt påverkar till och med hjärnvågorna, något som studerats inom neurovetenskapen.

– När vi förstår varandra synkar de, och när det händer utlöses en kaskad av signalsubstanser som oxytocin, serotonin och dopamin. Det är belöningssystemets sätt att tala om för oss att detta är bra, detta är vad du behöver och vill ha. Bortsett från hälsoeffekterna berikar det livet att lyssna, menar Kate.

Nödvändigt i dagens polariserade klimat

Vi blir också bättre på att förstå varför andra tänker som de gör, självklarheter kanske men i dagens polariserade klimat och filterbubblor är det nog så viktigt.

– Då kan samarbete ske, vi kan mötas i en kompromiss eller bara enas om att vara oense. Detta kan också appliceras på samhällsdebatten och den mängd information, och för den delen desinformation, som bokstavligen väller över oss på en daglig basis.

– Även här är problemet att vi inte lyssnar, det blir överväldigande och vi stänger av. Alternativt att man tar fasta på någon ytterlighet för att det är enklare om något är en fråga om ont eller gott, förklarar Kate.

”Min man skulle aldrig göra sådär!” – Parterapeuten: Är du säker på det?

Vi lyssnar minst på våra nära och kära

Botemedlet är kognitiv komplexitet, att kunna ha flera tankar i huvudet samtidigt, att acceptera att något kanske inte är svart eller vitt, utan grått.

– Att förstå att det inte finns EN sanning, motstå impulsen att stänga ned och i stället undersöka. Nyfikenheten är ett återkommande tema, och det gäller även när det kommer till våra nära och kära. För tvärtemot vad vi kanske tror är det dem vi lyssnar på allra minst, menar Kate.

Vi tror att vi redan vet och förstår allt som rör dem. Men inget kunde vara mer fel. Det är en missuppfattning som i värsta fall kan leda till skilsmässa.

"Vi pratar om logistik men inte hur dagen varit"

– Vi pratar om logistik men inte om hur vi haft det under dagen. Ofta låser vi fast varandra i en bild vi skapat tidigt i relationen, men vi förändras hela tiden.

Kate är noga med att påpeka att Men, lyssnar du? inte är någon självhjälpsbok. Däremot används den i undervisning på collage och universitet på flera håll i USA.

– Jag är väldigt glad för det, ju tidigare man börjar desto bättre. Unga som vuxit upp med skärmar vet knappt hur man lyssnar, menar Kate. Det kan man som förälder påverka genom att vara en god lyssnare själv.

– Fråga dem hur de haft det i skolan, och nöj dig inte med det, fråga vad som var det bästa och sämsta med dagen. Utforska vad som intresserar dem. Det skapar kontakt, sen är det viktigt att själv inte fly in i telefonen utan föregå med gott exempel. Att barn härmar sina föräldrar är ingen nyhet, påminner hon.

Kate Murphy
....

Bor: Houston, Texas, USA

Gör: Journalist, skriver bland annat för New York Times, Wall Street Journal och The Economist.

Foto: TT

Utvald läsning