5 viktiga frågor att ställa till sitt barn – i olika åldrar
Att prata med sitt barn kan låta självklart, men det är inte alltid enkelt. I olika faser av livet förändras både barnets behov och sätt att kommunicera, och som förälder är det lätt att missa tillfällena då ett enda samtal kan göra stor skillnad. Men det handlar inte bara om vad du frågar, utan även om hur du lyssnar.
– Alla barn, oavsett ålder, säger samma sak till mig: ”Jag önskar att mina föräldrar bara kunde lyssna”, berättar psykologen Hanna Fischer.
Som vuxna är vi ofta snabba med att erbjuda lösningar eller tolka barnets upplevelser utifrån vårt eget perspektiv. Men att lyssna aktivt innebär något annat: att vara närvarande, låta barnet få tala till punkt, och inte döma eller avbryta med ett ”ja, men...”.
– Det där lilla ”men” blir som ett suddgummi. Det suddar ut allt som du just validerade.
I stället behöver vi som vuxna bygga det som Hanna kallar en allians – en relation präglad av positiv samvaro, nyfikenhet och trygghet. För när barnet märker att du är genuint intresserad, kommer samtalen naturligt.
– Det mest magiska vi kan göra som vuxna är att skapa tid tillsammans med barnet, säger Hanna Fischer.
Frågor att ställa sitt barn i olika åldrar
Här är fem frågor som hjälper föräldrar att möta sitt barn, där det befinner sig just nu.
3–6 år:
Hur kändes det i magen när du gick till förskolan idag?
Små barn behöver konkreta frågor som kopplar till kroppen och vardagen. Genom att hjälpa dem sätta ord på sina känslor, till exempel vid lämning eller när något varit svårt, stärker du både deras emotionella och språkliga utveckling.
– Ju yngre barnen är, desto mer konkret måste man vara, säger Hanna.
Du kan också dela egna upplevelser som exempel. Det visar att känslor är okej att prata om.
7–9 år:
Hur hade du det på nätet idag?
Skolan är förstås en stor del – men i den här åldern börjar barn även forma ett eget digitalt liv och det är därför viktigt att börja prata om livet online tidigt.
– Väldigt få ungdomar vänder sig till en vuxen om något händer på nätet, för de upplever att vuxna inte riktigt har inblick och ofta tycker att allt det där är dåligt, säger Hanna.
För att motverka det behöver du som förälder visa nyfikenhet och tillit, snarare än kontroll. Precis som du kan sitta bredvid på en fotbollsträning, så kan du sitta med en stund när barnet spelar – och ställa frågor.
Den digitala dialogen bör återkomma i alla åldrar. Ju mer självklar frågan blir, desto större chans att barnet vågar berätta om något känns fel.
10–12 år:
Hur var ditt känsloväder idag?
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
I prepuberteten kan du börja introducera mer reflekterande samtal. Hanna använder själv begreppet "känsloväder".
– Precis som vädret går känslor upp och ner. Det bästa vi kan göra är att acceptera dem, säger Hanna.
Det handlar om att normalisera känslorna och hjälpa barnet att inte bli rädd för sitt eget inre liv.
13–17 år:
Vill du att jag hjälper dig med det här – eller vill du hellre hantera det själv?
Tonåringar värderar sin integritet högt. Därför är det extra viktigt att du inte tränger dig på, utan visar att du finns där. På deras villkor.
– Här handlar det mycket om att lyssna aktivt – inte komma med lösningar, säger Hanna.
Att låta tonåringen ha kontroll över samtalet ökar chansen att de faktiskt öppnar sig.
18 år och framåt:
Hur kan jag finnas för dig på ett sätt som känns bra för dig?
Nu skiftar relationen men behovet av kontakt kan finnas kvar. Frågan handlar om att visa tillit, men också att du finns kvar som en stödjande närvaro.
– När barn blir vuxna behöver samtalen anpassas ännu mer till deras behov av självständighet, samtidigt som relationen fortsatt kan vara nära, säger Hanna.
En annan fråga som kan passa i den här fasen: "Är det något du saknar hemifrån – eller något som känns skönt att slippa?"
Foto: TT/Shutterstock