Test: Har du psykopatiska drag?

Min hälsa #11 – Föds man som psykopat?

Med hjälp av ett självskattningstest kan du få en fingervisning om du har psykopatiska drag eller inte. Men ett test är aldrig hundraprocentigt träffsäkert, betonar David Waskuri, legitimerad psykolog och författare till boken “Mörk psykologi – Så skyddar du dig mot manipulation, vilseledning och lögner”.

– Man kan se om det är någon som har drag åt det hållet och skulle kunna vara psykopat, men man kan definitivt inte sätta en riktig diagnos på ett självskattningstest. En diagnos kräver professionell bedömning med strukturerad intervju och kompletterad information från andra källor. Inte bara personens egna svar, säger han.

Eftersom självskattningstester mäter vad en person anser om sig själv går det såklart att svara missvisande. Testen kan inte slå fast om en person faktiskt beter sig på ett visst sätt, vilket gör dem osäkra – i synnerhet när det kommer till att upptäcka psykopater. Personer med starka psykopatiska drag tenderar nämligen att svara missvisande i större utsträckning än andra. De saknar inte bara självinsikt i många fall, utan kan avsiktligt manipulera svaren för att framstå i bättre dar. De kan exempelvis underrapportera problematiska beteenden och svara på ett sätt som är mer socialt önskvärt, förklarar David Waskuri.

Samtidigt bygger testen på riktiga kriterier. Självskattningstestet som finns längre ner i den här texten bygger exempelvis på etablerade forskningsmodeller för psykopati, bland annat Hare Psychopathy Checklist (PCL-R) och kriterier i DSM-5 kopplat till antisocial personlighetsstörning samt forskning inom affektiv empati, impulskontroll och socialt beteende. Får du höga poäng i testet kan det därför vara värt att utreda vad som ligger bakom detta resultat.

– Då rekommenderar jag att man pratar med en legitimerad psykolog eller psykiater. Inte för att stämplas utan för att förstå sitt beteende. Hur det påverkar relationer och vad man kan göra åt det.

Det kan höga poäng indikera

Känner man igen sig i många beteendetendenser, såsom bristande empati, impulsivitet och manipulativt beteende, så kan det tyda på man har psykopatiska drag. Men höga poäng kan också indikera narcissistiska drag, Adhd, vissa autistiska drag, en traumarespons eller anknytningsproblematik, förklarar David Waskuri.

– Dessutom kan personer i stress, konflikt eller kris svara annorlunda än i normalläge.

Enligt en brittisk studie uppfyller uppskattningsvis 1 procent av befolkningen kriterierna för psykopati. Men även personer som inte lider av psykopati kan ha flera psykopatiska drag. Det finns med andra ord flera grader av psykopati.

– En person med drag kan visa vissa egenskaper som att vara kylig eller målfokuserad. Men de kan fortfarande känna skuld, empati eller samvete i vissa situationer. En person med uttalad psykopati saknar dessa spärrar konsekvent. Även när beteendet skadar andra.

För att ta ett talande exempel så kan psykopater låna eller stjäla pengar av in partner och sätta dem i knipa, utan att få dåligt samvete över det. De kan också ljuga på jobbet för att uppnå sina mål, utan att känna skuld eller ånger.

Det här är inte några positiva sidor som du lyfter fram. Kan det även vara positivt att ha psykopatiska drag?

– Ja, men i vissa scenarier så kan kalla, rationella och riskbenägna egenskaper vara en tillgång. Till exempel i krishantering, förhandling eller yrken där man måste fatta snabba beslut utan att bli paralyserad av känslor. Men det behöver ju balanseras med någon typ av etik och empati också.

Och hur blir man psykopat?

– Det är en kombination av genetik och miljö. Vissa föds med lägre känslomässig aktivitet. Det har man sett i hjärnavbildningar. Men uppväxtmiljö, trauma, brist på trygg anknytning och gränssättning kan förstärka psykopatiska tendenser.

Experten i den här texten

David Waskuri är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och socionom på Sveapsykologerna. Han är specialist inom psykologisk behandling och psykoterapi samt författare till böckerna “Mörk psykologi – Så skyddar du dig mot manipulation, vilseledning och lögner”, “Nära gränsen – Så använder du psykologens verktyg för att inte bli utmattad” och “Rädda relationen – Psykologens tips för ett stabilt förhållande”.

Psykopat självskattningstest – 20 frågor

Läs varje påstående och uppskatta enligt följande skala hur väl det stämmer in på dig:

0 = stämmer inte alls

1 = stämmer lite

2 = stämmer delvis

3 = stämmer ganska bra

4 = stämmer helt

1. Jag känner sällan skuldkänslor när jag sårat någon.
2. Jag är bra på att manipulera andra för att få som jag vill.
3. Jag känner mig ofta känslomässigt distanserad från andra.
4. Jag kan ljuga utan att få dåligt samvete.
5. Jag tycker att regler och normer mest är hinder som kan kringgås.
6. Jag kan vara väldigt charmig när det gynnar mig.
7. Jag tar risker utan att tänka på konsekvenserna.
8. Jag känner sällan empati när någon mår dåligt.
9. Jag blir inte särskilt berörd av andras känslor.
10. Jag ser människor mer som medel för att nå mål än som individer.
11. Jag kan vara impulsiv och handla snabbt utan ånger.
12. Jag blir sällan nervös eller orolig, ens i pressade situationer.
13. Jag tröttnar snabbt på rutiner och regler.
14. Jag har ibland svårt att förstå varför andra reagerar så starkt känslomässigt.
15. Jag upplever att jag har rätt att ta det jag vill ha.
16. Jag tycker inte att moral och etik är särskilt viktiga så länge ingen kan bevisa fel.
17. Jag kan utnyttja andras förtroende för min egen vinning.
18. Jag har lätt för att påverka andra med ord och beteende.
19. Jag ångrar sällan mina handlingar – även om de skadat någon.
20. Jag känner mig ofta oberörd när jag ser eller hör om lidande.

LÄS OCKSÅ: Det utmärker mörka empater – narcissistens nära släkting

Så här tolkar du resultatet:

Räkna ihop poängen (0–80):

• 0–20 poäng: Mycket låga psykopatiska drag. God förmåga till empati och samvete.
• 21–40 poäng: Vissa drag finns, men dessa ligger ofta inom normalvariation av personlighet – t.ex. självständighet, kyla under press eller målfokus.
• 41–60 poäng: Måttliga psykopatiska tendenser. Kan påverka relationer, konflikter och förmågan att ta hänsyn till andra.
• 61–80 poäng: Uttalade psykopatiska drag. Kan vara kopplat till brist på empati, manipulativt beteende och känslomässig distans.

Foto: Pressbild, Shutterstock/TT