Studie: Här är svenskarnas vanligaste nyårslöften – så många lyckas hålla det

anteckningsblock, träningsskor och hantlar

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Funderar du på att avge ett nyårslöfte i år? Handlar det om hälsa? Då är du i mycket gott sällskap!

Per Carlbring är professor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Tillsammans med forskare vid Linköpings universitet har han tittat närmare just på svenskarnas vanligaste nyårslöften.

– Det vanligaste nyårslöftet handlade om att förbättra sin hälsa på något sätt, till exempel att gå ner i vikt, äta nyttigare eller att utveckla sig själv. Men löftet kunde också handla om att vara mindre aktiv på sociala medier, säger han.

Här är svenskarnas vanligaste nyårslöften

Totalt följde man 1 066 personer i ett års tid. De allra flesta av dem hade avgett ett eller flera nyårslöften om bättre hälsa. Vissa hade gett uppemot tio (!) nyårslöften men i genomsnitt gav man 1,8 löften.

Så här fördelade sig de olika löftena:

  • 33 procent av deltagarna hade ett eller flera nyårslöften om bättre hälsa utan närmare specifikation.
  • 20 procent av dem hade som nyårslöfte att gå ner i vikt.
  • 13 procent av hade ett eller flera nyårslöften om matvanor.
  • 9 procent hade ett eller flera nyårslöften som avsåg självutveckling.
  • 5 procent avsåg att sova och må bättre psykiskt.
  • Resterande 20% av deltagarna hade ett eller flera nyårslöften om arbete och studier, tobaksvanor, ekonomi, alkoholvanor, vänner och familj eller kärlek.

Så många höll löftet ett år senare

Deltagarna lottades till tre grupper: en som fick lite stöd, en som fick mycket stöd och en grupp som inte fick något stöd alls.

– Det konstiga var att det inte gick bättre för gruppen som fick mycket stöd. Bäst gick det lite överraskande för gruppen som bara fick lite stöd. Lagom verkar vara bäst, säger Per Carlbring.

En vanlig föreställning är att många bryter sitt nyårslöfte redan efter en månad eller två. Men det kunde man inte se i den svenska studien.

– Nej, det vi såg var en gradvis försämring av att följa sitt löfte. Den försämringen höll i sig hela året.

Efter ett år höll 55 procent av deltagarna fortfarande sitt nyårslöfte. Allra bäst gick det för dem som hade avgett nyårslöfte om att börja med en ny, bättre vana, jämfört med dem som avgett löftet att sluta med en dålig vana.

– De som valde att börja med en ny, bättre vana lyckades bättre. Av dem höll 59 procent fortfarande sitt nyårslöfte efter ett år, säger Per Carlbring.

För gruppen som skulle sluta med en dålig vana var siffran 47 procent.

Studien om svenskarnas nyårslöften är den största i världens i sitt slag. Den publicerades 9 december i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. Du kan läsa den här.

Foto: TT

Läs mer:

18 hälsoframsteg – som inte syns på vågen

18 enkla tips som ökar din träningsmotivation

Karl-Fredrik på Österlen sänder nyårsspecial från Eklaholm

Mer inspirerande innehåll från oss på MåBra:

Dela på: