Personlighetssyndromet som gör att du ständigt söker bekräftelse
Alla människor har försvar och överlevnadsmekanismer. Om vi är trygga i oss själva är våra försvar mer flexibla och vi kan använda olika strategier beroende på situation. Har man utvecklat ett personlighetssyndrom ser det inte riktigt ut så, i stället bygger man upp försvar som mer och mer cementeras i personligheten, som fight, flight, freeze och fawn. De oflexibla försvarsmekanismerna leder till lidande och nedsatt funktionsförmåga i vardagen.
– Man brukar säga att omkring tio procent av befolkningen har ett personlighetssyndrom. Vi pratar mycket om narcissism, borderline och psykopati, men inte lika mycket om paranoida, undvikande, beroende eller tvångsmässiga syndrom, säger Helena Bingham Brewer, legitimerad psykolog på Psykoterapiforum i Uppsala som förklarar att syndromen delas in i tre kluster.
Personlighetssyndromens tre kluster
Kluster A
Udda och excentrisk personlighet
- Paranoid
- Schizoid
- Schizotyp
Kluster B
Emotionellt instabil, dramatisk och oberäknelig personlighet
- Histrionisk
- Antisocial
- Narcissistisk
- Borderline
Kluster C
Räddhågad, ängslig och kontrollerande personlighet
- Undvikande (fobisk)
- Osjälvständig (ängslig/beroende)
- Tvångsmässig
Svårt att fatta egna beslut
Osjälvständigt personlighetssyndrom, som ingår i kluster C, är en av de former det inte pratas särskilt mycket om. Dessa personer är beroende av ständig validering från andra. De har svårt att fatta egna beslut och vänder sig hela tiden till andra för råd.
– Dessa personer har en brist på tillit till sig själva och kan ta till extrema åtgärder för att få stöd och bekräftelse. De känner sig obekväma och hjälplösa när de är ensamma och tar en relation slut söker de sig ofta till en ny relation för att få stöd och trygghet, förklarar Helena Bingham Brewer.
Tankar som "vad ska jag säga nu?", "hur ska jag uttrycka det här?" och "hur ska jag lösa det här?" är inte ovanliga. De behöver andra för att kunna ta ansvar.
– Det blir ett infantilt eller barnsligt fungerande som kan sträcka sig över de flesta områden i livet.
Orsaker till personlighetssyndrom
Både arv och miljö spelar in för utvecklandet av ett personlighetssyndrom. Dels kan man ha en genetisk sårbarhet för att utveckla sådana här drag, men det kan också handla om barndomsupplevelser och familjedynamik.
– Man kanske har haft överbeskyddande föräldrar som tagit beslut åt en och man har kanske inte har vågat uttrycka oenighet. Ett litet barn vill ju vara inkluderad och en del av familjen, det är en existentiell nödvändighet för att barnet ska överleva.
Om man har det här ängsliga personlighetssyndromet känns det oerhört viktigt att bli validerad, men för att komma ifrån sin osäkerhet krävs det att man blir utmanad i sina beteenden och tankemönster under trygga förhållanden, förklarar psykologen.
– Det är viktigt att försöka komma ifrån det där med att alltid få svar av andra, att få frågan tillbaka till sig: "hur tänker du själv?" eller "vad tycker du?". Personen behöver börja lita på sig själv och testa att ta egna beslut. Ångestpåslaget kommer komma, men då får personen också upptäcka att det faktiskt går bra.
Söker hela tiden bekräftelse
Det eviga behovet av validering kan göra det väldigt svårt att bygga upp och bibehålla relationer.
– Människor runt omkring kan bli väldigt irriterade på dessa personer som hela tiden söker bekräftelse. Det kan skapa en obalans och leda till starka reaktioner, vilket kan förstärka känslan av oduglighet hos personen med osjälvständigt personlighetssyndrom.
Ofta behöver man också hjälp med att förstå sin historia och hur ens sårbarhet och miljö har påverkat ens beteende och försvarsmekanismer. Man behöver arbeta med att bygga upp självförtroende, självständighet och förmågan att ta ansvar för sina egna beslut och handlingar.
– Det går att förändra detta med rätt stöd, genom psykodynamisk terapi, KBT eller gruppterapi. För att ta udden av de starka känsloreaktionerna kan det också hjälpa med antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel. Sådana här personlighetsstörningar kan ge ångestkänslor, oro, nedstämdhet och depression och då behöver man behandla dessa symtom i första hand i syfte att skapa lugn i nervsystemet, säger Helena Bingham Brewer.
Fler personlighetssyndrom som du kanske inte visste fanns
Tvångsmässig
För en person med tvångsmässigt personlighetssyndrom är ordning och reda, scheman, listor och regler extremt viktigt. Man fokuserar på detaljer till den grad att själva huvudsyftet med det man ska göra går förlorat. Den här perfektionismen är genomgripande både i arbete, skola och privatliv. Man är överdrivet hängiven till arbete och produktivitet och överdrivet stelbent och samvetsgrann, även när det gäller moral eller etik och värderingar. De har svårt att delegera och litar inte på att andra ska klara av uppgiften, utan de vill ha full kontroll.
Undvikande
Personer med undvikande personlighetssyndrom är otroligt rädda för kritik, avvisande och förlöjligande. De undviker ofta sociala aktiviteter och engagemang om de inte är säkra på att de är omtyckta. De är hämmade i intima relationer och vågar inte visa vem de är. De ser sig själva som socialt odugliga, oattraktiva och underlägsna. De tar inte risker på grund av rädsla att göra bort sig.
Histrionisk
Det här symtomen kännetecknar en person som gör allt för att vara i centrum. De visar ofta upp ett förföriskt eller sexuellt provocerande beteende för att få uppmärksamhet. De här personligheterna är otroligt expressiva i känslor och skiftar väldigt snabbt mellan ytliga känslouttryck. De har också ett sätt att prata som är väldigt vagt och ofta överdrivet. De uppfattar relationer som mer intima än de verkligen är. De blir lätt sårade av andras påpekanden och påverkas lätt av andra.
Paranoid
Här handlar det om en stark misstänksamhet och misstro mot andra människor. Man tror att de vill en illa. Man tolkar neutrala och vänliga handlingar som hotfulla och fientliga och misstänker att andra utnyttjar, lurar eller skadar en. De blir fientliga och avståndstagande för att skydda sig. De är också jättekänsliga för kritik och upplever det som en personlig attack. De är ofta ensamma.
Schizoid
Den schizoida är distanserad i relationer, undviker nära kontakt och föredrar att vara ensam. De är nöjda, känslomässigt avflackade och har en begränsad förmåga att uttrycka sina känslor i samspel med andra. De är ofta ganska ointresserade av sociala sammanhang eller sexuell aktivitet. De reagerar inte så mycket på beröm eller kritik utan det är deras inre värld som styr.
Schizotyp
Den schizotypa har ovanliga tankemönster, kanske ett magiskt tänkande eller en tro på övernaturliga fenomen och speciella förmågor. De kan tro att andra människor kan läsa deras tankar och kan också ha perceptuella förändringar. De undviker också sociala sammanhang. De har ofta avvikande, excentriska kläder och ovanliga hållningar och talstilar. De lider ofta av mycket ångest och depression.
Foto: TT/Shutterstock