Så påverkas kropp och själ när en anhörig går bort
Så hanterar du sorg
Att förlora en älskad person är en av livets mest omvälvande händelser. Ofta tänker vi på sorgen som något känslomässigt, som saknad och tomhet. Men sorgen innebär också en kraftfull stress för kroppen. I boken Den dolda sorgen visar Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, att sorgen efter en nära anhörig kan göra oss sjuka både psykiskt och fysiskt.
Att tränga undan sorgen
Att prata om sorgen och bearbeta den underlättar för oss, men många gånger försöker vi istället trycka undan den.
– I ett historiskt perspektiv sörjer vi i större utsträckning ensamma idag. Tidigare i historien var sorgen mer öppen i närsamhället eller byn där stödet fanns nära tillgängligt. I dagens mer individualiserade samhälle blir sorgen något vi bara hanterar med de allra närmsta inom hemmets väggar. Samtidigt finns det en stark betoning på att maximera personlig lycka och tillfredsställelse i den moderna västerländska kulturen. Sorg och förlust upplevs i det perspektivet som hot mot vår strävan efter lycka, vilket kan göra att vi väljer att tränga undan dessa känslor. Sorg och dess konsekvenser uppmärksammas sällan som ett samhällsproblem i den offentliga diskussionen, vilket kan påverka samhällets stöd till anhöriga i sorg. Den dolda sorgen finns därför på flera olika nivåer, menar Mikael Rostila.
Hur vi påverkas beror på många olika faktorer. Kanske framförallt vem man har förlorat – är det ett barn, en förälder, syskon eller en partner? Även när i livet förlusten sker har betydelse. Att förlora en förälder, ett syskon eller en mor- eller farförälder i barndomen har generellt större konsekvenser för både fysisk och psykisk sjukdom än att exempelvis förlora en förälder i vuxenlivet.
Förlängd sorgereaktion är en psykiatrisk diagnos
Främst ger sig lidandet till känna psykiskt. För vissa blir sorgen särskilt svår att hantera och kan leda till en långvarig depression. En förlängd sorgereaktion är en ovanligt svår och långvarig form av sorg och är numera en psykiatrisk diagnos som ingår i Socialstyrelsens register över sjukdomar. Den beskrivs bland annat som en ihållande längtan eller ständiga tankar på den avlidna. För att räknas som förlängd sorgereaktion ska sorgen ha pågått i minst sex månader och påverka familjeliv, arbete eller skola.
– Brist på resurser gör att många personer med förlängd sorgereaktion behandlas med psykofarmaka istället för alternativa behandlingar som samtalsstöd. Det kan leda till att sorgen inte bearbetas, att sorgeprocessen skjuts upp och att de psykiska hälsokonsekvenserna förlängs och framträder senare i livet.
Kan man dö av brustet hjärta?
Att vi mår psykiskt dåligt när en anhörig gått bort är lätt att förstå. Men att anhörigförlusten faktiskt påverkar våra kroppar och kan göra oss fysiskt sjuka är kanske inte lika självklart. Du har säkert hört talas om att någon dött av brustet hjärta och kanske tänkt att det bara är ett talesätt. Men det finns forskning som visar att det finns en ökad risk för hjärtinfarkt de första timmarna eller dygnet efter att man har förlorat någon nära.
– Hur sorg påverkar vår fysiska hälsa är fortfarande relativt outforskat. Men både akut och långvarig stress är en viktig förklaring. Det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, det bidrar till inflammationer och nedsatt immunförsvar. Detta ökar i sin tur risken för många fysiska sjukdomar och hälsobesvär. När vi sörjer ökar dessutom risken för dåliga levnadsvanor som att dricka mer alkohol, röka mer eller använda droger för att dämpa sorgen. Det är också vanligt att vi rör på oss mindre och äter mer ohälsosamt. Många som sörjer slutar helt enkelt att ta hand om sig själva, vilket i förlängningen kan påverka risken att drabbas av fysisk sjukdom, säger Mikael Rostila.
Oväntade dödsfall ger svårare hälsokonsekvenser.
– När döden sker plötsligt och oväntat som efter en olycka, suicid eller dödligt våld, som ju är aktuellt idag med de ökade gängskjutningarna, så är det svårare att hantera sorgen vilket bidrar till större konsekvenser för den psykiska ohälsan. Just kring suicid och dödligt våld finns också speciella egenskaper, som kan göra det svårare att få stöd från omgivningen. Det är vanligare att vänner har svårt att veta hur de kan stödja den sörjande samtidigt som det finns en större risk att drabbade drar sig undan till följd av stigma, skuld eller skam.
Kvinnor drabbas ofta hårdare
Mikael Rostilas forskning visar bland annat att risken för psykiatrisk sjukdom är betydligt högre bland kvinnor som förlorat en partner, barn eller syskon till följd av olycka eller suicid – jämfört med av naturliga orsaker, som sjukdom. För de kvinnor som förlorar en nära anhörig till följd av dödligt våld är risken mer än dubbelt så stor.
3 tröstande tankar när det känns tungt
Anhörigförluster är något vi alla kommer att ställas inför. Till en början kan sorgen uppta hela vår värld, men även efter en svår förlust kan vi lära oss att uppskatta livet, känna glädje och framtidstro igen. Men för att komma ut på andra sidan måste vi ta oss an sorgen, prata om den och bearbeta den.
Det går inte att säga att tiden läker alla sår. Vissa typer av sorg och förluster kanske man aldrig riktigt kommer över. Däremot finns det en tankeväckande teori som menar att sorgen inte blir mindre med tiden, men så småningom växer sig andra delar av livet större. Sorgen krymper därför i förhållande till livet omkring, vilket innebär att vi så småningom kan gå vidare i livet trots det svåra som hänt.
Rent krasst så kommer vi alla att dö och vi kommer alla att förlora nära. Det kan kännas mörkt men är ett faktum. När vi insuper och förstår det, och når en större medvetenhet om livets ändlighet, så kan det göra att vi uppskattar den tid vi har tillsammans mer.
Det professionella stödet för anhöriga i sorg är ofta otillräckligt idag menar Mikael Rostila. Det ser olika ut i olika regioner och påverkas av omständigheterna kring dödsfallet. Om den anhöriga avlider på en palliativ avdelning kan man redan där ha fått, eller erbjudits stöd av psykolog eller präst. Men vid plötsliga dödsfall i hemmet eller på en akutmottagning kan det vara svårare att erhålla stöd .
– Anhöriga är ofta ovetande kring det stöd som finns och måste ofta själva vara aktiva när det gäller att leta rätt på stödet. Jag skulle nog säga att sjukvården bör ha ett fördjupat ansvar när det gäller att fånga upp anhöriga i behov av stöd. Detta skulle kunna formaliseras i sjukvården, exempelvis genom sorgekoordinatorer som fångar upp människor. Det är lätt att man bara går hem från akutmottagningen och är så chockad och mår så dåligt att man inte ens orkar ta emot eller leta efter stöd just då. Förluster av anhöriga ser väldigt olika ut, vilket gör att alla har olika förutsättningar för att hantera sorgen.
Barn som har förlorat en förälder eller ett syskon är en särskilt utsatt grupp som riskerar stora fysiska och psykiska hälsokonsekvenser senare i livet, berättar Mikael Rostila.
I vissa regioner i Sverige finns särskilda barntraumateam som rycker ut till familjer när syskon eller föräldrar dött. De hjälper familjen på många sätt, med både praktiskt och psykologiskt stöd och deras arbete har visat sig ha stor betydelse för barnen i deras sorgeprocess.
– Man kan verkligen fråga sig varför liknande verksamheter inte finns över hela landet, säger Mikael Rostila.
Privat är det inte heller helt enkelt. Kanske har du själv varit med om, eller hört någon berätta om vänner som plötsligt blivit osynliga efter en förlust. Vi kan vara rädda för att tränga oss på – istället lämnar vi den sörjande ensam i någon slags missriktad respekt för privatlivet.
– Det sociala nätverket har jättestor betydelse. Forskning visar att personer som har bra socialt nätverk och stöd från sina vänner generellt mår bättre. Och det stödet betyder extra mycket i kriser. De som mår allra sämst är kanske de som förlorar en förälder eller en partner och som inte har många andra sociala relationer. Då är det är lätt att bli helt isolerad. Om man då dessutom saknar någon typ av professionellt stöd från sjukvården så befinner man sig i en särskilt svår situation.
Det här kan hjälpa dig vid anhörigförlust
1. Prata med vänner och familj om sorgen och känslorna istället för att hålla det dolt inom dig.
2. Du behöver ta dig igenom sorgeprocessen. Om du i stället tränger undan den kan det leda till konsekvenser och sämre hälsa längre fram.
3. Om du känner att du inte klarar det här själv – sök professionell hjälp, eller be en vän eller anhörig hjälpa dig med att hitta rätt hjälp.
Att mista en nära vän eller anhörig är något de allra flesta tycker känns skrämmande och obehagligt. Kanske minst lika skrämmande som tanken på den egna döden. Samtidigt så vet vi att förr eller senare kommer det ske. Finns det något vi kan göra för att vara mer motståndskraftiga när det svåra händer?
– Kanske att vi mentalt kan skapa en större medvetenhet för livets ändlighet, att vi ibland i våra hektiska liv faktiskt stannar upp och funderar på hur det skulle bli om något till exempel händer min partner. Hur förberedd är jag på det? Men det är svårt, vi kan ju inte hela tiden gå och förbereda oss på att något ska hända. Vi vill ju samtidigt njuta av livet. Och vissa förluster, som att förlora ett barn, är helt omöjliga för oss att tänka på.
Att förbereda sig på döden
Om vi däremot har gamla och sjuka anhöriga så finns det vissa saker vi kan göra för att förbereda oss, menar Mikael Rostila. Det kan handla om praktiska förberedelser som att prata om ”hur ska vi göra med sommarstugan?”, eller att gå igenom det Vita Arkivet och genom det få veta mer om den anhörigas önskemål. Som hur hen vill bli begravd eller hur begravningen ska se ut.
– Det kan ge ett större lugn när förlusten väl är ett faktum. Att både hantera sorgen och allt det praktiska runt omkring efter en förlust kan bli väldigt tungt. Har man tagit hand om mycket av det praktiska finns större utrymme för den viktiga sorgeprocessen.
Så stöttar du någon i sorg
Foto: TT, Eva Lindblad