Artikeln innehåller reklamlänkar

Anders Hansen: Google-effekten gör oss dummare – så funkar den

Anders hansen om Google-effekten.

Du får en fråga om när en viss film hade premiär och du kommer inte alls ihåg året – så du tar genast upp telefonen och googlar fram svaret. Känner du igen dig? Du är inte ensam och visst är det otroligt smidigt att kunna leta upp information så snabbt och enkelt.

Men det har också sina effekter på oss moderna människor, och det är INTE att vi blivit mer allmänbildade. I sin bok ”Skärmhjärnan” skriver överläkaren i psykiatri, Anders Hansen, att vetskapen om att vi alltid kan vända oss till Google, Wikipedia och Youtube kan vara dålig för vårt minne. Det kallas för Google-effekten eller digital amnesi, och innebär att hjärnan struntar i att lagra informationen, för den vet var den finns att leta upp igen.

Hjärnan tar genvägar

Detta beror på att hjärnan liksom resten av kroppen är byggd för att spara energi, eftersom vi på stenåldern inte hade fri tillgång till mat. Det har gjort att hjärnan gärna tar genvägar för att ta sig ditt vi vill, för att spara energi – och att skapa minnen kräver just energi.

”Detta får konsekvenser i vårt digitala samhälle. I ett försök fick ett antal personer höra olika meningar som innehöll olika typer av fakta och efter varje mening fick de skriva in den i en dator. En del fick veta att datorn sparade informationen, till andra sa man att den raderades. Efter att de skrivit in alla meningar fick de upprepa så många de kunde. Det visade sig att de som trodde att datorn sparat informationen kom ihåg färre meningar än de som trodde att den raderats,” skriver Hansen i sin bok.

Alltså tycks hjärnan tänka att om informationen finns tillgänglig på annat håll behövs den inte sparas i huvudet – och det är samma innebörd som Google-effekten har.

Information är inte kunskap

Så varför är det här något negativt? Är det inte bra att vi sparar energi för hjärnan?

”Vi behöver kunskap för att förhålla oss till världen, för att kunna ställa kritiska frågor och värdera information. Konsolidering – när information överförs från korttids- till långtidsminnet – innebär inte bara att ”rådata” flyttas från hjärnans ram-minne till dess hårddisk, utan också att informationen integreras med våra personliga erfarenheter för att bygga det vi kallar kunskap.”

Och sann kunskap är mer än bara fakta – för att lära sig något på riktigt krävs det att hjärnan fokuserar och begrundar, och får tid att smälta informationen. Något som vi lätt kan missa i en värld där vi snabbt letar upp information när den behövs, och sedan klickar bort den.

”Steve Jobs beskrev datorn som en ”cykel för hjärnan”, ett redskap med vilket vi kan tänka snabbare. Ibland är det mer rättvisande att kalla datorn för ”en taxichaufför för hjärnan” som gör tänkandet åt oss. Det är förvisso bekvämt, men när det gäller att lära sig nya saker är det kanske inte något vi vill överlämna till någon annan,” skriver Anders Hansen.

Du kan köpa boken Skärmhjärnan här! (länk till Adtraction)

Skärmhjärnan av Anders Hansen.

Källa: ”Skärmhjärnan” av Anders Hansen   Foto: TT

Läs mer:

Anders Hansen: Personlighetstypen som har svårast att lägga undan mobilen

Anders Hansen: Detta är bästa sättet att träna på

Anders Hansen: Mobilerna gör oss sjukare – här är anledningen

 

Redaktionens tips