Studie: Nordifierad medelhavskost hjälper mer än väntat mot två sjukdomar

Mer för mindre: Rustik fiskgratäng

Att bra matvanor har en positiv effekt på typ 2-diabetes är inget nytt. Vi vet sedan länge att det bland annat kan sänka mängden blodfetter liksom blodsockernivåer – vilket i sin tur minskar behovet av mediciner.

När forskare vid Uppsala universitet bad 150 personer med typ-2 diabetes, eller dess förstadium, att följa en av tre dieter under ett års tid förväntade de sig därför positiva resultat. Det de inte visste var vilka matvanor som skulle kunna sänka både leverfett och blodsockernivåer allra mest. Och resultat blev inte vad de tänkt sig.

Nordiska dieten slog lågkolhydrat-varianten

Att en nordisk variant av medelhavsdieten var bättre än de två andra alternativen förvånade forskarna. De hade nämligen antagit att lågkolhydratdieten (som de kallar anti-lipogen kost) skulle ge bäst effekt.

− Både anti-lipogen kost och nordisk kost är relativt likvärdiga när det kommer till att minska leverfettet såväl som det ”onda” LDL-kolesterolet, men den hälsosamma nordiska kosten var mer effektiv att minska blodsockret på lång sikt, och hade även mer gynnsamma effekter på kroppsvikt, inflammation och blodfettprofil, samt minskade tecken på leverskada, säger Ulf Risérus, studieförfattare och professor i klinisk nutrition och metabolism, i ett pressmeddelande.

Även om vissa positiva effekter berodde på att deltagarna gick ner i vikt, så kunde inte denna aspekt förklara ungefär hälften av effekten på leverfett – som minskade med drygt 20 procent bland deltagarna som följde den nordiska dieten. Mer än varannan deltagare blev dessutom av med sin fettlever.

– Detta är väldigt intressant, då det tyder på att kosten i sig har bidragit till fettminskningen i levern, men sannolikt även till förbättrade blodsocker- och blodfettvärden samt minskad inflammation.

Tre olika dieter

Samtliga deltagare instruerades att dra ner på mängden rött och processat kött, sötade drycker, sötsaker och snacks med tillsatt socker. Förutom det fick de äta så mycket de ville, förutsatt att de följde riktlinjerna för den diet de tilldelats. Några begränsningar i hur mycket de fick äta infördes inte.

– I många tidigare kostsstudier har man begränsat kaloriintaget, vilket är effektivt på kort sikt men ger ökade hungerkänslor och kan vara svårt att följa på längre sikt, säger studieförfattaren Michael Fridén.

Deltagarna som följde den nordiska varianten av medelhavskosten uppmanades äta fiberrik mat från fullkorn, frukt och grönsaker, men inte så mycket mättat fett. Tonvikten låg på produkter såsom havre- och rågflingor havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, växtbaserat matfett och mandlar. Även frukt och grönt som äpplen, päron, blåbär, hallon, kål och ärtor ingick liksom fisk som makrill och lax samt naturell yoghurt och fil med låg fetthalt.

Det kan jämföras med "anti-lipogen kosten" som innehöll stora mängder fleromättat fett från växtriket och ett mer begränsat inslag av animaliska livsmedel. Här låg fokus på fettrika produkter som solrosolja, valnötter och pumpa- samt solrosfrön, i kombination med kolhydratfattiga grönsaker och proteinrika bönor och linser samt en del magra mejeriprodukter.

Sist men inte minst hittar vi deltagarna som åt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. På deras tallrikar fanns framför allt olika typer av grönsaker, frukt, baljväxter, olivolja och magra mejeriprodukter.

LÄS OCKSÅ: Mer grönt och mindre kött – här är nya kostråden

Foto: TT/Shutterstock