Ge blod och rädda liv är en uppmaning som de allra flesta hört. Men hur går det till och vad kan vara viktigt att veta? – Det är förhållandevis enkelt att förändra någon annans liv, säger blodbussplaneraren.
(Måbra) Så tar du reda på vilken blodgrupp du har – 3 enkla sätt
För 26 år sedan var Ingrid Engström undersköterska
i vården och det var något av en slump att hon började köra blodbussen.
Hon hade en tid innan tagit det nödvändiga buss- och lastbilskörkortet och fick
testa att åka ut första gången 1999. Direkt gillade hon att möta de människor
som var där för att generöst ge blod.
– Det kändes som en väldigt positiv miljö, säger Ingrid.
I dag jobbar hon med med blodbussplanering i Region Stockholm samt som presstalesperson för GeBlod.
Var hamnar blodet?
Det går dagligen åt blod inom sjukvården. Det kan bland annat behövas vid förlossningar, operationer, inom cancervården, vid blodsjukdomar och akuta olyckor.
Provtagning och frågeformulär
Ingrid har inte slutat möta blodgivarna, utan kör fortfarande ut ibland i regionen.
– För att få ge blod måste man först testas för olika
virussjukdomar som hepatit B och C, syfilis, HIV samt HTLV I och II, säger hon.
Alla dessa prover tas vid ett första besök där man även tar
reda på blodgruppen. Då ställs också frågor om allt från ålder till hälsa,
utlandsresor, om man använt nålar utanför sjukvården och om man tar mediciner
och i så fall vilka. Därefter informerar personalen om hur allt går till.
– Vissa mediciner är okej att ta även om man är blodgivare.
Det bästa är att fråga din lokala blodcentral, säger Ingrid Engström.
Blodgivning: krav och regler
Grundkraven för att bli blodgivare är att du fyllt 18 år, väger minst 50 kg, är frisk, har giltig ID-handling och svenskt personnummer.
Inför varje blodgivning får du fylla i en hälsodeklaration och rådgöra med blodcentralen. Detta då det finns mycket som påverkar om du kan lämna blod. Till exempel sjukdomar, resor, läkemedel eller om du blivit utsatt för risk för blodsmitta.
Lägsta och högsta ålder för att ge
Lägsta ålder för att bli blodgivare är 18 år och högsta
ålder skiftar mellan olika regioner i landet. En vanlig maxålder för att ge
första gången är 60 år, men man kan fortsätta mycket längre efter det. Viktigt
är att man inte har några svåra sjukdomar som till exempel hjärtsjukdom eller
att man drabbats av cancer tidigare.
– Vi vill få in fler blodgivare, som kanske bara ger blod en
till två gånger om året. Allt blir mer flexibelt då än med några få som ger
ofta, säger Ingrid, som gärna hade sett fler yngre män i blodbussen då de inte
syns lika ofta som andra.
Att lämna sin första blodpåse
När man väl är godkänd som givare kan man ge sin första blodpåse på 450 milliliter. Ingrid har tagit emot hundratals, kanske tusentals blodgivare genom åren och det är en ganska odramatisk procedur.
Efter att givaren fyllt i en hälsodeklaration lägger hon eller han sig på en brits. Att fylla blodpåsen tar cirka 5–10 minuter, men man får räkna med att hela besöket tar cirka 30 till 40 minuter.
Sedan får man vänta minst tolv veckor till nästa gång.
– Har man tatuerat eller piercat sig behöver man vänta
ungefär sex månader, beroende på hur man bedömer risken och vad man utsatt sig
för, säger hon.
Viktigt att tänka på
Inför blodgivningen ska du känna dig frisk samt äta och dricka som vanligt. Direkt efteråt är det bra att ta det lugnt en stund med fika som erbjuds på centralen.
Sedan går det bra att leva på som vanligt, men avstå gärna kraftig motion närmsta dygnet. Du får alltid med dig järntabletter efter att ha donerat blod för att ersätta den järnmängd du förlorat.
De 4,5 dl blod du ger är ungefär en tiondel av blodet i din kropp, och du ger av ditt överskott. Nytt blod bildas ständigt och efter ett par veckor finns normalt antal blodkroppar i cirkulation igen.
Kom i form på 21 dagar!
Skaffa nya kost- och träningsvanor med MåBra. För bara 199 kr får du:
Kostplan
Träningsfilmer
Recept
Experttips
Bekräftelse på att blodet använts
Ganska snart efter blodgivningen kan man förvänta sig ett
sms om att blodet använts i något sammanhang.
– Det är mycket uppskattat av många att få veta att man
kanske räddat ett liv. Andra länder har tagit efter oss där, det känns kul, säger Ingrid Engström.
Ibland förekommer gåvor som tack för blodgivningen, även om
det är ovanligt. Någon ekonomisk ersättning utgår inte.
– Det är inte därför man ska ge blod, säger hon.
Kan bli allt viktigare att donera blod
På grund av omvärldsläget ser Ingrid det som allt viktigare
att få in fler blodgivare, också för den svenska beredskapen.
– Det svåra är att få människor att ta det där första
steget. När man väl börjat blir det ofta en rutin och man inser hur enkelt det
är att förändra någon annans liv.
– Vi kan alla behöva blod en dag, påminner hon.
Blodgrupper
De vanligaste blodgrupperna i Sverige är A och 0. Utöver dessa finns B och AB. Den sistnämnda är extra bra som plasmagivare. Sedan finns undergrupper och i vissa sammanhang är dessa viktiga.
0 negativ är en blodgrupp som alla kan ta emot oavsett vilken blodgrupp man själv har. Därför har man blod från den gruppen med sig i akuta situationer där man inte hinner testa, som i en ambulans.
Ingrid Engström betonar att GeBlod inte bara finns i Stockholm: Man kan hitta flera fasta platser och många blodbussar runt om i landet. Målet är att det ska vara enkelt att ta sig dit som blodgivare.
Numera kan man hitta sitt närmsta ställe på geblod.nu och boka tid på 1177 eller via den aktuella blodcentralen. En annan kontaktväg är att ringa 1177 för närmaste buss eller central.
