Studie: Patienter med svår reumatisk sjukdom blev symtomfria
SLE, systemisk lupus erythematosus, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som hör till de reumatiska sjukdomarna. I Sverige lever mellan 6 000–8 000 människor med sjukdomen, enligt Reumatikerförbundet.
Vid SLE attackerar immunsystemet den egna kroppen, det är en så kallad autoimmun sjukdom. Då den är systemisk kan i princip vilket organsystem som helst drabbas, och ofta flera samtidigt. Till exempel leder, huden eller njurarna kan bli inflammerade.
I dag finns inget botemedel för SLE, men symtomen kan lindras med läkemedel. Det finns dock en grupp patienter som inte svarar på behandling och nu kan tyska forskare ha funnit en metod som kan fungera för några av dem.
SLE
Systemisk lupus erythematosus är en inflammatorisk sjukdom som hör till de reumatiska sjukdomarna. Det är främst kvinnor som drabbas och det är vanligast att man insjuknar före klimakteriet.
Sjukdomen är till viss del ärftlig men det krävs yttre faktorer för att utlösa sjukdomen. Bland annat kan läkemedel, solexponering, långvarig stress och infektioner bidra.
Symtomen kommer ofta i skov och kan innefatta svår trötthet, feber, viktnedgång och engagemang av inre organ. Sjukdomsbilden varierar från person till person och flera olika delar av kroppen kan drabbas. Exempelvis kan det uppstå inflammation i leder, lungsäck, hjärtsäck och njurar samt solöverkänslighet, håravfall och blodbrist.
För diagnos krävs att man uppfyller minst fyra av elva uppsatta kriterier. Bland annat mäts särskilda typer av så kallade autoantikroppar i blodet.
Behandlingen varierar efter symtom. Bland annat kan antiinflammatoriska läkemedel, malarialäkemedel, kortison, cytostatika och biologiska läkemedel användas.
Källa: Reumatikerförbundet
SLE-patienter fick prova en cancerbehandling
I en ny studie, publicerad i Nature Medicine, fick fem personer med allvarlig och motståndskraftig SLE en behandling som tidigare visat sig framgångsrik vid några typer av cancer. Behandlingen, som kallas CAR-T-cellterapi, förbättrade SLE-patienternas sjukdomsbild avsevärt.
– Man måste börja med ett fåtal för att sedan eventuellt kunna gå vidare. I det här fallet fick vi en dramatisk effekt, det var en väldigt effektiv behandling för just de här patienterna. Jag säger inte att det kommer att fungera för alla men det ser lovande ut, säger Georg Schett, professor i reumatologi vid Friedrich-Alexander Universitetet i Erlangen-Nüremberg, Tyskland och en av forskarna bakom studien.
Det som CAR-T-cellterapi gör när det kommer till cancer är att den söker upp någonting som kallas för B-celler, en sorts immunceller, och tar kål på dem som orsakar cancern. I dag är behandling med CAR-T-cellterapi godkänd i Sverige vid lymfom och akut lymfatisk leukemi, alltså två former av blodcancer.
När det kommer till SLE så är också en typ av B-celler delaktiga i den felaktiga attacken på friska vävnader, och därmed inflammationerna. Hos patienterna i studien utplånade CAR-T-cellterapin i stort sett alla de avvikande B-cellerna. När kroppen sedan började att tillverka nya B-celler igen så producerade dessa inte längre antikroppar mot friska vävnader.
CAR-T-cellterapi
Behandlingen går ut på att T-celler, en typ av vita blodkroppar, tas ut ur patienten och modifieras genetiskt. Efter modifieringen förs T-cellerna tillbaka till patienten och är då utrustade med en ny receptor (CAR) som sitter på cellens utsida.
Receptorn är designad för att söka upp ett specifikt protein på ytan av sjukdomsrelaterade celler så att T-cellerna sen kan ta kål på dem. I den aktuella studien var det proteinet CD19 på B-celler som forskarna instruerat T-cellerna att leta upp och oskadliggöra.
Innan T-cellerna injicerades i patienternas blod fick de två läkemedel som i princip raderar immunsystemet, en slags nollställning. De här läkemedlen används också för sig själva för att behandla SLE.
Effekten av CAR-T-cellterapin återstod dock även då läkemedlen gått ur kroppen, B-cellerna hade börjat nybildas av kroppen och immunsystemet återhämtat sig.
Källa: Nature Medicine
Patienterna blev symtomfria – slipper läkemedel
De fem patienterna bestod av fyra kvinnor och en man som var mellan 18 och 24 år gamla. Alla patienter hade en form av sjukdomen som påverkade flera organ och som inte svarade på konventionell behandling.
Läkarna tog T-celler, en annan typ av immunceller, från patienterna och modifierade dem så att de när de återfördes till deras kroppar attackerade B-cellerna. Behandlingen gavs i form av en enstaka injektion.
Inom tre månader hade de fem patienternas symtom avtagit avsevärt och alla har nu varit utan annan behandling i mellan tre och 17 månader. Bland annat försvann symtom som inflammation i lederna, utmattning, hjärtfibros och lungsäcksinflammation.
– Vi är entusiastiska över resultaten. Det betyder otroligt mycket att de här patienterna mår väldigt bra nu. Det här är unga patienter som inte svarat på annan behandling och som nu kan leva ett normalt liv, säger Georg Schett.
Väcker hopp om nya behandlingar för bland annat MS
Den här studien visar att CAR-T-cellterapi har potential att också kunna hjälpa andra patientgrupper än cancerpatienter. Det kan öppna dörrar för möjligheten att behandla även andra autoimmuna sjukdomar med CAR-T-cellterapi. Överaktiva B-celler spelar nämligen en avgörande roll för många av dem.
– Flera andra autoimmuna sjukdomar som beror på B-celler som producerar antikroppar mot kroppens egna vävnader kan svara på den här behandlingen. De inkluderar ledgångsreumatism, myosit och systemisk skleros. Men även andra sjukdomar som multipel skleros kan också vara väldigt svarsbenägna på CAR-T-cellterapi, säger Georg Schett.
Lär dock inte fungera lika bra för alla
Hittills är det dock känt från cancerforskning att CAR-T-cellterapi inte fungerar för alla. I fallet med SLE är det inte heller samma typ av B-celler som orsakar inflammation hos alla.
Det finns också kända biverkningar som en ökad risk för infektioner. Det beror på att B-cellerna som CAR-T-cellerna attackerar också spelar roll i motståndskraften mot infektioner. I den aktuella studien upptäcktes ingen ökad risk för infektioner.
Men även om resultaten är lovande så är studien liten och fler SLE-patienter måste få behandling innan några säkra slutsatser kan dras om säkerhet och effektivitet. Man behöver också jämföra mot traditionell behandling.
"Ny era av behandlingar för autoimmuna sjukdomar"
Om de här resultaten skulle bekräftas i andra studier, och CAR-T-cellterapi blir en behandlingsmetod, är det högst troligt att det blir det för patienter med allvarliga former av SLE och som inte svarar på annan behandling.
– CAR-T-cellterapi kan innebära en ny era av behandlingar för autoimmuna sjukdomar. Vi är inte där ännu, men jag hoppas innerligt att det ska fungera för många SLE-patienter och även för andra sjukdomar, säger Georg Schett.
Nu planerar forskarna att följa patienterna med SLE under en längre tid för att se om de kan fortsätta att må bra utan annan behandling. De planerar också att involvera fler patienter och även att titta på andra sjukdomars möjlighet att behandlas med CAR-T-cellterapi.
– Min förhoppning är givetvis att de här patienterna ska bli botade, avslutar Georg Schett.
Foto: TT