Forskaren om Alzheimers: Trodde bot skulla finnas för 20 år sen

Anders Olofsson och en bild på ett pussel

Få sjukdomar slår så skoningslöst hårt som alzheimer, vår största demenssjukdom som vi har kunnat studera och forska kring sedan över hundra år tillbaka, då en tysk psykiatriker, Alois Alzheimer, gjorde den första obduktionen av en hjärna i skrämmande sönderfall. Och fortfarande finns ingen riktig bot mot denna diagnos, där risken för att drabbas fördubblas vart femte år från 60 och framåt.

– Jag har varit i den här branschen länge, och tänkte redan för 20 år sedan att ”det här är nog snart löst!”, men så har det alltså inte riktigt blivit, berättar Anders Olofsson, amyloidforskare vid Umeå universitet.

Se också: Nya riskfaktorer som kan leda till demens

8 (nya) riskfaktorer som kan leda till demens
0:54

Efter reklamen: 8 (nya) riskfaktorer som kan leda till demens

(0:54)

Slå på ljud

Trodde på vaccin

Många olika förslag på botemedel har passerat.

– I början av 2000-talet trodde vi alla väldigt mycket på vaccin, för då hade man lyckats vaccinera en mus mot alzheimer. Men det skulle visa sig svårare än man trodde och i människor kunde man tyvärr inte se samma positiva effekt.

Fortfarande forskas det på vaccin, och i synnerhet på antikroppar, och ett spännande genombrott skedde alldeles nyligen. I USA har läkemedlet Aduhelm, en antikropp som har kallats ”den första riktiga bromsmedicinen”, släppts. Den har visat sig kunna bromsa bildningen av plack i hjärnan, som alltså är det som orsakar Alzheimers sjukdom.

Med ålderns rätt

Om vi bara fick leva tillräckligt länge så skulle troligen ”alla” få alzheimer. Våra hjärnor är helt enkelt inte gjorda för att närma sig 100-årsgränsen, så efter 80 fyllda har var femte svensk alzheimer och efter 90 är det upp emot varannan.

Sjukdomen är dock tätt sammanlänkad med flera andra folksjukdomar, och hela det metabola syndromet (övervikt, diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter) ökar risken för att drabbas. Bara en sån sak som att sluta röka har stor betydelse, då äldre rökare har nästan 80 procent högre risk att utveckla alzheimer än de som aldrig rökt. Och kvinnor som är i god fysisk kondition i medelåldern har närmare 90 procent lägre risk att utveckla demens i högre ålder.

– Alla livsstilsvanor som är bra för hjärta och kärl verkar även vara bra för hjärnan. De här friskfaktorerna inom kost och motion vet vi ju kan knuffa debuten framåt och på så sätt köpa oss fler friska år upp i åldrarna.

Spännande spår

Men kroppen har också egna försvarssystem och kan alltså själv bryta ner plack som bildas, så här finns också intressanta forskarspår att fortsätta på.

– Det vår forskargrupp undersöker är hur dessa försvar fungerar och om de kan påverkas, säger Anders Olofsson och avslutar med en hoppfull tanke:

– Möjligen kan man då tippa tillbaka vippbrädan åt rätt håll och även där kan man tjäna många friska år.

Varför finns inget bot än?

Alzheimer har ett långsamt förlopp och kan ha funnits i kroppen upp till 20 år innan de första symtomen börjar visar sig. För att verkligt framgångsrikt behandla sjukdomen skulle man troligen behöva göra riktigt tidiga insatser, kanske redan i 50-årsåldern, då sjukdomen bara visar sig som biomarkörer i ett blodprov. Tekniken för att identifiera personer med risk för att utveckla alzheimer finns redan och med hjälp av en kombination av olika tester, bland annat analyser av beta-amyloid, fosforylerat tau, samt cell-läckage, så kan man med runt 90 procents säkerhet avgöra vilka som kommer att utveckla sjukdomen i framtiden.

Etiskt dilemma

Men den typen av screening bland i övrigt friska personer medför förstås ett etiskt dilemma. Vill man verkligen få diagnosen så tidigt i livet när det ändå inte finns något botemedel? Forskarna har heller inte alla pusselbitar, och ibland överraskas man av patienter där sannolikheten att utveckla tidig alzheimer har varit väldigt hög, men detta har ändå inte skett, förmodligen på grund av skyddande faktorer som ännu inte är fullt kartlagda. En stor kunskapslucka är också exakt vad som händer i själva övergången mellan beta-amyloid och tau och mycket forskning kretsar kring just detta. Kan vi stoppa förändringarna på tau, kan vi kanske rent av stoppa alzheimer?

Text: Marina Nilsson

Källa: Forskaren Anders Olofsson

Foto: TT, privat

Utvald läsning