Trappa ned eller sluta ta medicin – så gör du rätt
– Redan när du börjar med ett läkemedel ska du veta hur och när du ska sluta, säger läkaren Helle Kieler.
Din medicin fungerar strålande, du mår bra igen och bestämmer dig för att sluta med den. Men ganska snart kommer symtomen tillbaka – än värre än de var innan du började ta medicinen. Vad är det som händer, har du blivit ännu sjukare nu?!
Se också: 6 viktiga fakta om antidepressiva mediciner
Men troligen inte. Det du känner av är förmodligen vad som kallas ”utsättningsreaktioner” eller ”reboundeffekter”, vilket är mycket vanligt när det gäller många mediciner.
– Läkemedel innehåller kemiska substanser som har olika effekter i kroppen. Även standardläkemedlen. De är sinsemellan väldigt olika kemiskt och kan ge både skilda och starka reaktioner när man slutar med dem, säger Helle Kieler, läkare och professor vid centret för farmakoepidemiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Hon varnar för att spontant bestämma sig för att avsluta sin medicinering:
– Det kan vara farligt att sluta tvärt, du kan bli riktigt sjuk.Typexemplet är antidepressiva läkemedel; så kallade SSRI. Att inte sätta ut dem över tid kan ge besvärliga symtom som huvudvärk, yrsel, dimsyn, sömnbesvär med mera.
Ska finnas en plan för utsättning
Men det finns också många andra vanliga läkemedel som måste sättas ut enligt ett visst schema för att inte orsaka reaktioner.
– Därför är det viktigt redan när man sätter in ett läkemedel att prata om utsättning. På samma sätt ska man som patient även informeras om biverkningar. Men det är lätt att man som läkare missar någon information, eller att all information inte går fram i stunden. Men grunden i allt är att alla läkemedel ska ha ett bra skäl för att användas och det ska finnas en plan för när och hur de ska sättas ut.
Ett annat mycket vanligt läkemedel som behöver sättas ut är protonpumpshämmare, alltså läkemedel som används vid syrarelaterade magsjukdomar.
– Både dosen och hur länge du har använt läkemedlet påverkar utsättningen. Men har du ätit läkemedlet under en längre tid ska det trappas ner, annars kan symtomen komma tillbaka, säger Helle.
Majoriteten av våra läkemedel är dock ofarliga att sluta med, som antibiotika. Däremot är det viktigt att äta kuren ut och inte sluta halvvägs, när man mår bättre.
– Då finns risken att bakterieinfektionen kommer tillbaka. Men att sluta ger inga utsättningssymtom.
Även receptfria läkemedel kan behöva trappas ned
Ett vanligt misstag är att tro att ett läkemedel som är receptfritt inte behöver trappas ner, menar Helle:
– Oavsett om det är på recept eller inte är ett läkemedel aldrig riskfritt. Så läs alltid bipacksedeln. Den hamnar ofta i pappersinsamlingen oläst, men den ska man läsa. Där finns också all information om hur du ska sluta med läkemedlet. Har du slängt bipacksedeln kan du också söka information på nätet. Men är du osäker så ta kontakt med din läkare om hur du ska göra.
Läkemedel kan också vara svåra att sluta med av psykologiska skäl, påpekar Helle.
– Har du använt en tablett länge kan det kännas jobbigt att inte ta den och det kan väcka rädsla för att sjukdomen återkommer. Då är det också lätt att misstolka olika symtom som återfall i sjukdom. Många människor äter samma läkemedel i flera år och ofta i kombination med andra preparat, konstaterar hon.
– Det är viktigt att känna till att läkekonsten inte vet så mycket om de här kombinationerna – eller vad som händer om du sätter ut ett av dina läkemedel. Om ett försvinner kan det ju påverka effekten av de andra. Och det är tyvärr mycket svårare att sätta ut läkemedel än att sätta in dem. Så ställ frågan till din läkare när du får ett nytt läkemedel: Hur länge ska jag använda detta och hur ska jag sluta? Det är en del av behandlingen.
3 vanliga effekter när du slutar tvärt med mediciner
1. Reboundeffekt
En övergående symtomförstärkning, men som kan pågå i månader. Gäller till exempel antidepressiva betablockerare och magläkemedel med protonpumpshämmare, där besvären kan bli värre än de var innan behandlingen.
2. Utsättnings-reaktion
Besvär som inte är samma som du hade innan du började medicinera kallas utsättningsreaktioner. Misstolkas ibland både av patient och sjukvård som återfall. Vanligt när det till exempel gäller SSRI, antidepressiva läkemedel, men även starka opioider, tramadol, kodein, bensodiazepiner med flera.
3. Blandade reaktioner
Ibland förekommer blandade reaktioner med både reboundeffekt och utsättningsreaktion. Ett exempel är behandlingar där både starka smärtmedel och sömnmedel används.
Källa: FAS UT 3 av Claes Lundgren
6 vanliga läkemedel som behöver sättas ut
Många av våra vanligaste mediciner behöver en medveten nedtrappning och utsättning. Här är 6 vanliga läkemedel som behöver avslutas på ett planerat sätt.
1. Magmediciner
Magmediciner med protonpumpshämmare, som påverkar magsäckens produktion av saltsyra. Exempelvis läkemedlen Omeprazol, Esomeprazol, Panto-prazol och Lansoprazol tar effektivt bort magsyra och används framför allt för att behandla magsår, inflammation i matstrupen eller sura uppstötningar. Att sluta tvärt kan göra att besvären kommer tillbaka, värre än de var före medicineringen.
2. Antidepressiva
SSRI-preparat som Cipramil, Premalex, Fluoxetin, Paroxetin, Zoloft med flera kan ge svåra reaktioner om du slutar tvärt, som huvudvärk, yrsel, dimsyn, sömn- besvär med mera.
3. Betablockerare
Läkemedel mot högt blodtryck, så kallade betablockerare behöver sättas ut. Att sluta tvärt kan orsaka en reboundeffekt, det vill säga att blodtrycket kan hoppa tillbaka och till och med bli högre än det var före behandlingen. De fem största betablockerarna är Inderal, Metoprolol, Atenolol, Bisoprolol, Karvedilol.
4. Smärtläkemedel
Starka smärtläkemedel, så kallade opiodider, ska sättas ut – annars finns risk för svår abstinens och utsättningssymtom. Exempel är OxyContin, Vicodin, kodein och morfinbaserade läkemedel.
Vanliga symtom är till exempel sömnstörning, gäspningar, rinnsnuva, vidgade pupiller, gåshud. Symtomen kan både komma snabbt, inom några timmar, och så sent som efter några veckor.
5. Statiner
Kolesterolsänkande läkemedel, statiner, innebär oftast livslång behandling, men kan behövas sättas ut vid allvarliga biverkningar som svår muskelvärk/muskelsönderfall (myopati/rhabdomyolys).
Lågdosbehandling som ges vid riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (primärprevention), kan sättas ut utan nedtrappning. Vid högdos- behandling (insatt efter hjärtinfarkt eller stroke) ska nedtrappning ske enligt schema, annars finns risk för återfall som hjärtinfarkt/bröstsmärtor, förvärring av stroke.
6. Kortisoner
Kortisoner används vid bland annat astma och reumatism. Det ska sättas ut långsamt, annars kan du få tillbaka dina symtom och dessutom få andra symtom som till exempel sömnbesvär. Det beror på att kroppens egen produktion av kortisol kan minska när du äter kortison en längre tid.
Nässpray – viktigt att sluta!
Sedan 2009 kan vi köpa nässpray i livsmedelsbutiker och försäljningen har skjutit i höjden. Men att använda dem mer eller under längre tid än rekommenderat kan göra att nässlemhinnan blir inflammerad och ännu mer svullen – du blir alltså ännu mer täppt än du var innan. Och lösningen som många tar till är att fortsätta duscha näsan med nässpray. Det hela utvecklas alltså till ett missbruk.
Så gör du: Bäst är att sluta tvärt och helt enkelt leva med att det blir några jobbiga, täppta dagar och nätter. Om du inte klarar det kan du trappa ner med hjälp av kortisonnässpray. Ibland förskrivs även systemiska steroider, som prednisolon, om inte lokal behandling ger effekt. Har du väl trillat dit på nässpray en gång så undvik dem framöver. Satsa i stället på att köpa koksaltlösning på apotek. Inte lika effektivt, men du blir inte beroende igen. Tips! Koksaltlösning går utmärkt att blanda själv: 1 tsk vanligt bordssalt till 0,5 l ljummet kranvatten.
Foto: Shutterstock/TT, Creo media group