Placeboeffekten: Därför kan vi må bättre av låtsasmedicin
Hur kommer det sig att metoder som man vet är helt utan medicinsk verkan ändå kan få oss att må bättre? Hemligheten stavas placeboeffekten.
Den innebär i korthet att om du i förväg tror att en behandling ska verka på ett visst sätt, så kommer den oftast att göra det. Om du förväntar dig att pillret som doktorn ger dig ska mildra din smärta, så kommer du sannolikt också att känna smärtlindring även om tabletten var helt verkningslös.
Se också: 5 livsfrågor som gör dig friskare
Används i forskning
Kunskapen om placeboeffekten används framför allt i forskning om läkemedels effekt. I så kallade dubbelblinda kontrollerade studier låter man en grupp försökspersoner få prova ett riktigt läkemedel. En annan grupp får placebo, alltså ett medel utan någon verkan alls. Ingen av deltagarna, och inte heller försöksledarna, vet vem som får vad. Om det aktiva medlet har god effekt, så kommer klart fler i behandlingsgruppen att må bättre jämfört med placebogruppen. Men även sockerpillren kan ha en förvånansvärt bra verkan, åtminstone för en tid.
Låtsasläkemdel fungerar omedvetet
Varför är det så här? Hur kan låtsasläkemedel göra att vi känner oss bättre? Är vi helt enkelt lättlurade?
– Nej, så är det inte alls, säger Karin Jensen, hjärnforskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
–Våra hjärnor är programmerade för att reagera på förväntningar. Det handlar i grunden om vår överlevnad.
Enligt Karin Jensen är placeboeffekten ett tecken på att hjärnan gillar förutsägbarhet, att veta i förväg vad som kommer att hända, så att vi kan vara förberedda. Därför letar hjärnan ständigt efter kunskaper i vår omvärld som hjälper oss överleva och inte skada oss.
– Om du är ute på isen och den plötsligt börjar knaka, så har hjärnan lärt sig att det betyder risk för att du ramlar i. Och den kunskapen är förstås livsviktig.
Men det blir för jobbigt för hjärnan att hela tiden omvärdera allt som händer och ständigt ta in massor av ny kunskap. Därför använder den ett slags kortkommandon, den går efter hur det brukar vara, efter våra tidigare erfarenheter. Och det är så placeboeffekten fungerar.
– Om du förut har lärt dig att ett piller gör att du får mindre ont i magen, så går hjärnan efter den kunskapen, även om den riktiga tabletten byts mot sockerpiller.
Smärtstillande ämnen utsöndras
Med hjälp av modern hjärnavbildningsteknik, som PET-kamera och magnetröntgen, har forskarna kunnat visa att om vi har starka förväntningar på att en viss behandling ska minska smärta, så utsöndras smärtstillande ämnen i hjärnan, så att det faktiskt blir som vi förväntar oss, även om vi fått placebo.
Extra spännande är studier som Karin Jensen och hennes medarbetare gjort, som visar att placebo kan fungera omedvetet. I en studie utsattes deltagarna för starka eller svaga smärtimpulser, samtidigt som de fick se bilder på två olika ansikten. I nästa steg utsattes de enbart för medelstark smärta, men upplevde ändå smärtan som stark eller svag när det ansikte som först förknippats med respektive smärtnivå visades.
Till sist visades ansiktena så snabbt att det inte gick att uppfatta dem medvetet, men ändå upplevdes smärtan som stark eller svag när ”rätt” ansikte blixtrade förbi. Andra studier visar att placebo kan ha effekt även när vi i förväg vet att vi får låtsasmedicin.
– Det är som när vi ser på film. Vi vet att det bara är på låtsas, men ändå börjar tårarna rinna när det är sorgligt, och vi får hjärtklappning när det blir spännande, förklarar Karin Jensen.
Idag vet vi att det finns en placeboeffekt
Förr ifrågasattes placeboeffekten ibland. Kritikerna menade att det egentligen inte var sockerpillren som hjälpte, utan att försökspersonerna mådde bättre för att de fick träffa en läkare och kände sig ompysslade. Detta kallas ibland för omvårdnadsplacebo.
– Men idag vet vi säkert att det finns en placeboeffekt, säger Karin Jensen. Nu kan vi objektivt mäta vad som händer i kroppen. Och då har man sett till exempel att patienter med Parkinsons sjukdom får bättre rörlighet, eller hur smärtlindrande substanser utsöndras i hjärnan hos den som har ont, när de behandlas med placebo.
Placeboeffekten tyder på bra självläkning
Hur bra placeboeffekten än kan fungera, så finns det stora individuella variationer i hur pass väl vi svarar på låtsasbehandling. Dessutom finns förstås tillstånd där placebo inte alls hjälper. Placebo kan inte läka ihop ett brutet ben, eller krympa en cancertumör. Det finns också människor som inte vill tro att placebo skulle fungera på dem, som ser det som ett sätt att försöka lura dem på –och ingen vill ju vara lättlurad.
– Men vi som forskar kring detta ser det precis tvärtom, säger Karin Jensen. De som svarar bra på placebo har god förmåga till självläkning. De har turen att processerna i kroppen och hjärnan samspelar på ett sätt som kan ge lindring, och det är väldigt värdefullt. Försökspersoner som har fått veta att de fick placebo och inte det verksamma läkemedlet, kan ibland tycka att det känns pinsamt att de mådde bättre trots att de fick sockerpiller.
– Men det är inte alls pinsamt. Studier visar att det finns patienter med långvarig smärta och desperat behov av lindring, som faktiskt blivit hjälpta av att ha fått veta att de fått placebo. De kan ha provat allt och slutat hoppas, men tack vare placebon har de insett att deras kroppar trots allt har egna, läkande resurser kvar. Och det har gett dem hoppet tillbaka!
Hoppets anatomi
.
Boken Hoppets anatomi av Karin Jensen, handlar om varför en till synes verkningslös behandling kan påverka en sjukdom positivt. Varför kan sockerpiller ibland fungera lika bra som smärtstillande medicin?
Karin Jensens bok handlar om det gåtfulla samspelet mellan kropp och själ, hur det som står på etiketten kan styra hur det smakar eller känns, och hur vi alla påverkas av förväntningar.
Foto: Stefan Zimmerman, TT