Kan det vara farligt att träna med högt blodtryck?
Det finns vissa aktiviteter som höjer blodtrycket extremt mycket. Den som tillbringar mycket tid på gymmet och försöker ta 200 kilo i marklyft kan exempelvis få ett tillfälligt tryck över 430 inne i hjärtat. Det har man kunnat se i studier när man stoppat in artärnålar i ljumsken på motionärer, berättar Johan Sundström, kardiolog och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.
– Det funkar ju så att om du spänner en muskel så pressar det ut blodet ur den muskeln medan den är spänd. Det är väldigt svårt för blodet att passera där, säger han.
Vid marklyft spänner man otroligt många muskler samtidigt – vilket skapar ett väldigt högt tryck i musklerna. Och blodet som pressas ut måste ju ta vägen någonstans.
– En viss del av det kan gå ut i vensystemet. Men en stor andel går tillbaka in mot aortan. Så då får man ett jättehögt tryck.
Regelbunden träning sänker blodtrycket
Johan har några patienter som bör skippa denna aktivitet, liksom andra övningar som ger liknande tryckökningar. Men för de allra flesta finns ingen anledning att skippa denna aktivitet – snarare tvärt om.
– Jag jobbar med väldigt ovanliga sjukdomar i aortan, där vi vill att man ska ha ett så lågt blodtryck som möjligt. Och där finns det specifika råd om att undvika viss sorts träning. Men det gäller ju inte allmänheten, utan det gäller folk som har de här väldigt speciella sjukdomstillstånden.
Experten i den här texten
Johan Sundström har jobbat som kardiolog vid Akademiska sjukhuset i över 20 års tid. Han är även professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.
Äter man medicin för högt blodtryck kan man träna precis som alla andra, påpekar kardiologen. Det är inte bara ofarligt – utan rent av positivt att träna regelbundet. Ju mer man tränar desto lägre blodtryck får man nämligen mellan passen, förklarar han.
– Nästan all sorts träning har det visat sig är bra för hjärt och kärl. Även folk som har hunnit bli hjärtsjuka, som har kärlkramp eller haft en hjärtinfarkt eller har hjärtsvikt eller har stroke, ska ut och träna. Så det är bra för alla. Och det spelar nästan ingen roll vilken träning man gör. Om det är att gå på gymmet eller om det är att använda sin egen kropp som motvikt och göra yoga och annat. Eller om det är aerobträning, att springa, cykla, simma eller åka längskidor.
Flera positiva effekter
Tränar man regelbundet anpassar sig kroppen efter det. Och eftersom musklerna behöver mer syre när vi rör på oss bygger kroppen ut mer artärer och kapillärer i de stora musklerna – vilket har en positiv effekt på blodtrycket.
– En stor del av högt blodtryck beror på att man har ett förhöjt motstånd ute i kroppen när blodet ska ta sig förbi. Det betyder att om man bygger fler små arterioler och kapillärer så får blodet fler möjliga passagevägar genom musklerna. Då sjunker motståndet och då sjunker blodtrycket.
Ett lägre blodtryck skyddar sedan mot de stora hjärt-kärlsjukdomarna stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, rytmrubbningar och förmaksflimmer.
Finns det någon träning som är extra bra skulle du säga?
– Nu kommer jag att säga ett riktigt hurtbulletips. Men den extra bra idrotten är den som man kan göra varje dag. Eller regelbundet åtminstone. Det är det allra viktigaste.
Regelbunden träning sänker inte bara blodtrycket, utan den har även flera andra positiva blodtrycksoberoende effekter, påpekar kardiologen.
Genomblödningen i musklerna kan exempelvis förbättras vilket gör att man får bättre blodsocker– och blodfettomsättningen.
– Om kroppen blir van vid att göra sig av med energi när man tränar, då behövs det mindre och mindre träningsdos för att kroppen ska börja bränna socker och fett på det här sättet. Då känner kroppen att nu är det träning, då vet jag vad jag ska göra.
Utöver det kan man även få positiva effekter i målorganen, inte minst i hjärtat.
– Vi vet att om man har trånga kranskärl till exempel så kan träningen locka fram mer kollateraler som det heter, det vill säga blodet lockas att ta andra vägar. Återigen en utbyggnad av blodkärl.
Medicin kan påverka träningen
Den som tar blodtryckssänkande medicin kan träna som andra. Men prestationen kan komma att påverkas av själva medicinen, påpekar kardiologen.
Det finns fyra klasser av blodtrycksläkemedel som används i första hand. Men ger inte de tillräcklig effekt så behöver Johan och hans kollegor även ta till betablockerare, något som även används vid exempelvis hjärtsvikt och rytmrubbningar.
– De kan ju sänka pulsen, det är en av grundeffekterna av betablockerare. Och den som tränar mycket kanske vill ha tillgång till hela sitt pulsregister och den kommer att känna att den får en sämre kondis. Men det är inget farligt att träna med betablockare. Det är bara det att man tappar lite procent prestanda helt enkelt.
På burken till en annan typ av blodtryckssänkande medicin framgår det att man ska vara försiktig med att ta läkemedlet när man blir väldigt uttorkad, då det kan påverka njurarna negativt. Johan har dock svårt att se att man kan bli så pass uttorkad av vanlig träning. Det krävs kanske att man vandrar i öknen för att det ska ske, förklarar han.
– För vanlisar så behöver man inte vara orolig. Det finns inga problem att träna med blodtrycksläkemedel.
LÄS OCKSÅ: Här är våra två största hälsoproblem – enligt läkaren
Sant eller falskt?
Sant eller falskt är en serie på MåBra där vi tar hjälp av experter för att reda ut vanliga missförstånd, myter och osanningar. Vi tycker att det är extra viktigt att faktagranska hälsopåståenden i dagens samhälle - där även felaktigheter snabbt kan få stor räckvidd. I den här artikelserien hjälper vi våra läsare att reda ut vad som faktiskt stämmer. Det kan handla om allt från nyttig mat och träning till hälsa, relationer och psykologi.
Foto: TT/Shutterstock


