Läkaren: "Svår mensvärk ska alltid tas på allvar"
Stannar du hemma från jobbet ibland på grund av mensvärk? Eller ställer du kanske in viktiga möten och skippar träningen för att du har så ont – trots att du tagit full dos Alvedon och Ipren? Då är det nog dags att göra något åt saken, om du frågar Helena Kapp Kallner, överläkare i obstetrik och gynekologi vid Danderyds Sjukhus och docent vid KI.
– Med Alvedon och Ipren så ska man kunna fungera. Man ska kunna delta i alla aktiviteter, gå till skola, gå till jobbet, kunna ha viktiga möten, kunna idrotta som man vill och så. Och kan man inte det, trots att man tar full dos Alvedon och Ipren samtidigt, då har man svår mensvärk och då bör man få en bedömning av en gynekolog, säger hon.
Hon tycker att vi, både kvinnor och vårdpersonal, måste bli bättre på att sluta normalisera svår mensvärk.
– Svår mensvärk ska alltid behandlas och tas på allvar, så att man inte har ont. Så att man fungerar som man ska.
Symtom på endometrios
Svår mensvärk är dessutom det absolut vanligaste symtomet på endometrios, berättar hon. Det är en kronisk sjukdom som drabbar upp till var tionde kvinna i fertil ålder, varav ungefär hälften av dem, runt 125 000, har symtom. Vissa har svåra symtom, medan andra knappt märker av dem.
I Sverige tar det i genomsnitt 7-8 år från det att en kvinna inser att hennes smärta inte är normal till att hon får diagnosen, visar en ny rapport. Att kvinnor får vänta flera år har dock inte så stor betydelse, förklarar överläkaren.
– Personligen och inom vår profession så tycker inte vi att det är tiden till diagnos som är det viktiga, utan det är tiden till att man känner att man får en doktor som lyssnar på en och som erbjuder en effektiv behandling som är det viktiga. Anledningen till det är att det är samma behandling för endometrios som det är för vilken svår mensvärk som helst, säger hon, och tillägger:
– Ju tidigare man söker hjälp och ju tidigare man får hjälp, desto bättre blir det för kvinnan. Desto mindre sannolikt är det att hon kommer att utveckla kronisk smärta. Desto mindre sannolikt är det också att hon kommer att behöva operationer eller kommer att bli infertil på grund av sjukdomen.
Diagnosen endometrios kan i många fall bara ställas vid en titthållsoperation, vilket man försöker undvika så gott det går då det alltid medför risker.
– Kirurgi idag är väl förbehållet de som inte svarar på medicinsk behandling tillräckligt mycket. Där man har en väldigt stark misstanke, säger Helena.
Utöver mensvärk är det vanligt att personer med endometrios har ont vid ägglossning, känner en djup smärta vid samlag och har ont när de kissar och bajsar.
– Den typen av symptom måste man ofta fråga aktivt efter. Kvinnorna ser inte själva sambandet, säger överläkaren.
Men det är inte självklart att alla allmänläkare gör kopplingen heller, vilket de behöver bli duktigare på, bedömer hon. Flera kvinnor har bland annat fått höra att de haft IBS eller urinvägsinfektion innan de tillslut diagnostiseras med endometrios.
– Jag tror att det har att göra med att man inte ställer rätt frågor. Att man inte ser det här cykliska, att det hänger samman med menscykeln, att symptomen går upp och ner och svänger med menscykeln. Att allmänläkare inte är vana vid att fråga om det. Att man inte ställer de här specifika frågorna som handlar just om djup samlagssmärta eller smärta vid ägglossning och så vidare. Det är det det handlar om, att kunna ställa rätt frågor. Att helt enkelt kunna sätta en tick i boxarna för att kunna se sammanhanget.
Har en kvinna djup samlagssmärta, kraftig mensvärk och ont när hon kissar, så bör hon skickas vidare till en gynekolog för bedömning, enligt Helena.
– Vi gynekologer är kanske duktigare på att penetrera anamnesen (patientens sjukdomshistoria, reds anm), just när det gäller mensvärk och cykliska symptom. Vi är ju ändå specialutbildade på det här. Sedan gör vi framför allt en undersökning. Vi känner i slidan för att känna på de här punkterna. Vi vet att endometriosen ofta sätter sig långt bak längst in i slidan. Man känner över hur det känns och att patienten får indikera hur det känns. Vi gör också ett ultraljud och tittar efter endometriosfynd.
Endometrios – vanliga symtom
Endometrios är en kronisk och inflammatorisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinna, eller liknande celler, fäster utanför livmodern.
Symtom är bland annat kraftiga smärtor i samband med mens eller ägglossning, smärta vid samlag, lång och riklig mens samt symtom som liknar urinvägsinfektion. Magtarmbesvär nästan lika vanliga som gynekologiska symtom. Endometrios är ärftligt.
Sjukdomen är också kopplad till minskad fertilitet och ökad risk för äggstockscancer.
Behandling: Ofta föreskrivs vanliga p-piller som tar bort blödningar och minskar smärta.
Överläkaren beskriver vården för endometrios som bra när man väl har fått sin diagnos, och kommit fram till vården. Men som dålig innan dess.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
– Jag tror att kunskapen inte är tillräckligt utbredd. Det finns en normalisering av svår mensvärk som gör att kvinnor ofta inte söker vård. Det är det första. Och sen när de väl söker vård så normaliseras det här av vården. Så att man får höra att det är normalt att ha mensvärk, ta Alvedon och Ipren, säger hon.
Har du några tips till kvinnor som misstänker att de har endometrios?
– Sök en gynekolog och ge inte upp. Utan hänvisa till artiklar, och säg ”titta här, här står det ju att jag ska söka hjälp, jag har rätt till hjälp”.
Olika vårdmöjligheter i landet
Får du inte rätt vård där du bor, sök den någon annanstans, råder överläkaren. Vården för endometrios ser nämligen väldigt olika ut i olika delar av landet. I Norrland får kvinnor exempelvis vänta i snitt 95 dagar på sitt första vårdbesök, vilket är mer än tre gånger så lång tid som i Sörmland som har den kortaste väntetiden i landet, enligt rapporten Kvinnohälsoindex.
I Sörmland och sex andra regioner finns det även specialiserade endometriosteam, vilket inte är en självklarhet i Sverige. MåBra har tidigare pratat med Erica Johansson som åkte till England för operation, då hon inte var nöjd med vården hon fick i Sverige, och andra medier har pratat med kvinnor som flyttat inom landet för bättre vårdmöjligheter.
Helena tycker att det är positivt att det går att söka sig till en annan del av landet om vården är undermålig där man bor, men varnar samtidigt för att det spär på ojämlikheter.
– Det är de väl pålästa och de med resurser som kan söka den här vården, och ta sig till andra delar av Sverige, säger hon.
– Jag tycker inte att det ska behövas. Jag tycker att lagstiftningen säger att vi ska ha jämlik vård i Sverige. Vilket betyder att alla regioner har en skyldighet att erbjuda den vård som behövs, för att befolkningen ska må bra. Och det ska vara jämlikt.
Att det inte finns specialistteam i 14 av 21 regioner påverkar kvinnorna som har svår endometrois med kroniska smärtor och som behöver hjälp av smärtläkare, psykiater, gynekolog, sjukgymnast och så vidare.
– För patienterna som har det så svårt, för dem är det ju ovärderligt att det finns en välfungerande samsyn och ett team runt dem. Så just det här att det inte finns endometroisteam, det drabbar ju få, men det drabbar de som är sjukast.
Foto: Marianne Lagerbielke, TT/Shutterstock