Fråga läkarenSmärta och värkHögt blodtryckHudcancerKlimakterietTäta bröst

Hjärnimplantat mot depression kan komma att bli en del av vården

12 okt, 2021 
Deprimerad kvinna och en illustration av en hjärna.
Ett forskarlag från USA har lyckats behandla en patient med svår depression genom att implantera elektroder i hjärnan. Dessa påverkar just den nervkretsen som är involverad i de depressiva känslorna.
En svensk forskare tror att den här typen av behandlingar kan vara en del av vården om tio år.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons
Så söker du hjälp när du drabbats av depressionBrand logo
Så söker du hjälp när du drabbats av depression

Depression är när man under en längre tid känt sig mycket nedstämd, trött och orkeslös. Sällan eller aldrig känner man någon glädje eller lust, inte ens till sådant man tidigare tyckt varit roligt. Vardagen känns ofta tung och meningslös.

Det är vanligt med depression och finns en rad olika behandlingsmetoder. Några exempel är råd och stöd kring sunda vanor, psykoterapi, läkemedel och elbehandling.

Vid svår depression prövas elektrisk stimulering DBS

Vid mycket svår depression där ingenting annat fungerat har olika forskare kliniskt prövat behandling med så kallad djup hjärnstimulering. Sedan tidigare har man behandlat patienter med svår Parkinsons sjukdom med metoden.

Vid depression använder man sig av implantatenheter som levererar konstant elektrisk stimulering till ett område i hjärnan som bidrar till de depressiva känslorna och kan på så sätt hämma symtomen.

Annons

Men de här prövningarna har haft begränsad framgång och en stor utmaning inom fältet är att depression kan involvera olika hjärnområden hos olika människor.

Implantat i hjärnan lindrade svår depression hos patient

Nu har forskare från Kaliforniens universitet San Francisco, UCSF, framgångsrikt behandlat en patient med svår depression med metoden. Men i stället för att konstant stimulera ett område i hjärnan som man gjort tidigare har de lyckats utforma processen så att den bara stimulerar när känslorna uppkommer.

Forskarna kallar det för en neuro-pacemaker och den fungerar lite på samma sätt som en pacemaker för hjärtat men då alltså för hjärnan.

”Var inte säker på att det skulle hålla”

Det som gjorde prövningen lyckad var upptäckten av ett specifikt mönster av hjärnaktivitet som indikerar symtomen, och anpassningen till att bara stimulera hjärnan när mönstret uppkommer.

– Jag var på botten och djupt deprimerad. Jag förstod inte hur jag skulle fortsätta om det här var allt jag kunde förmå mig att göra, om jag aldrig skulle ta mig ur detta. Det var inte ett liv värt att leva, berättar patienten Sarah för UCFS och fortsätter:

Annons

– Under de första månaderna minskade depressionen så plötsligt att jag inte var säker på om det skulle hålla. Men det gjorde det.

Nu behöver forskarna involvera fler patienter för att utröna hur de här mönstren av hjärnaktivitet skiljer sig mellan olika människor. Men också om den förändras med tiden.

Hjärnimplantat kan vara en del av vården om tio år

Patric Blomstedt, professor i stereotaktisk funktionell neurokirurgi på Umeå universitet, berättar för SVT att Sverige är framstående inom den här typen av kirurgi och att han tror att vi kan komma att se den här typen av behandlingar på allmänna patienter i framtiden.

– Det är en svår fråga, men jag skulle gissa kanske om tio år, säger han till kanalen.

Källa: SVT, UCFS

Foto: TT

Annons