Det kan trigga munsår – och så blir du av med blåsorna

Efter reklamen: 5 livsfrågor som gör dig friskare

Det sticker, svider och kliar på läppen. Nej, inte nu igen. Du känner igen känslan och vet att munsåret är på väg. Någon eller några dagar senare kommer blåsan eller blåsorna på läppen.

Har du problem med munsår? Då är du är verkligen inte ensam – upp emot 80–90 procent av befolkningen sägs ha herpesviruset i kroppen, även om alla inte har symtom. De allra flesta munsår orsakas av herpesviruset herpes simplex som ofta ger svullnad och blåsor och kan kännas riktigt obehagligt.

– Det finns även andra typer av munsår, men det är väldigt vanligt med just herpesmunsår. Det typiska vid herpesmunsår är återkommande besvär, att du känner i huden när det är något på gång, det kanske pirrar lite, och sedan får du blåsor. Men det finns också väldigt många som aldrig eller mycket sällan får besvär av infektionen, säger Bodil Weidung, läkare och docent i Geriatrik vid Uppsala universitet och Region Uppsala.

Behandling mot munsår

Men vad gör man när munsåret är ett faktum? Det brukar läka ut av sig självt efter någon vecka, men vill du behandla så gäller det att vara snabb – så snart du känner de första pirrningarna ska du sätta igång och behandla, menar Bodil. De olika läkemedlen mot herpesviruset tar inte helt bort besvären men kan göra dem lindrigare. De kan också snabba upp förloppet så att blåsorna försvinner snabbare. På apoteket hittar du receptfria krämer och speciella munsårsplåster, men det finns även tablettbehandling som du kan få på recept av din läkare.

– Herpes simplexviruset som orsakar munsåret kan du i dagsläget inte bli av med när du väl har blivit smittad. Det ligger kvar i nerverna och återaktiveras då och då, vilket kan leda till munsår.

Många smittas av munsårsherpes redan som barn eller tonåringar. När du blivit smittad kan det ta allt från två till 14 dagar innan du får symtom. Oftast blir infektionen som allra mest besvärlig den första gången, men symtomen kan sedan skilja sig åt ganska mycket från person till person. Vissa märker ingenting, andra kan känna sig sjuka, få feber och ont i halsen.

Efter den första infektionen lämnar viruset alltså inte kroppen utan ligger kvar latent i kroppens nerver och väntar på att poppa upp till exempel när immunförsvaret är nedsatt. Men det behöver inte bli så, en stor del får bara den första primärinfektionen, hos andra poppar munsåret upp någon gång då och då, medan några få får stora bekymmer med täta infektioner.

Herpes typ 1 och 2

Det finns två typer av herpes simplex. Typ 1, som är det klassiska munsårsviruset. Och typ 2 som främst orsakar herpes i underlivet. Tidigare orsakade typ 1 nästan enbart blåsor runt munnen, i dag är det en vanlig orsak även till herpes i underlivet och överförs bland annat genom oralsex. Herpes kan smitta även till andra delar av kroppen, som exempelvis ögonen. För båda typerna gäller att vissa enbart får den första primärinfektionen, andra får problem ibland och några får täta bekymmer.

– Det är svårt att ge generella råd, som att du inte ska pussas eller kyssas när du har munsår. Har du en partner som redan är smittad med samma virustyp som du så kan de inte bli smittade igen, men annars bör du vara försiktig, säger Bodil.

LÄS OCKSÅ: Herpes i underlivet: Sant & falskt om vanliga könssjukdomen

Får fler problem med munsår på våren och sommaren än under vinterhalvåret?

– Om man har fått mycket solljus så kan det trigga igång viruset. Många är också som känsligast under perioder av stress eller sjukdom, då påverkas kroppens eget immunförsvar som blir sämre på att hålla tillbaka viruset. Man kan också få mer besvär när man blir äldre, om immunförsvaret börjar bli lite tröttare. Du kan prova att undvika stress och sådant som du märker brukar utlösa besvären. Personer som har väldigt mycket besvär kan ibland ha nytta av förebyggande behandling, prata med din läkare om det.

Risken för demens ökar

Det är inte bara obehag i form av blåsor, smärta och klåda som munsår kan ge upphov till. Flera studier visar också på en koppling till demenssjukdomar.

– Man har gjort många befolkningsstudier där man följt personer med och utan antikroppar mot herpes simplexvirus i blodet. Över tid har man sett att fler personer med herpesvirus drabbas av demens, särskilt Alzheimers sjukdom, jämfört med de som inte bär på viruset. Man brukar tala om att bärarskapet av herpesvirus är en riskfaktor, ett tecken på ökad risk för senare demenssjukdom, men man vet ännu inte om viruset är med och orsakar själva sjukdomen.

I den senaste studien som bedrivits vid Uppsala universitet har Bodil Weidung och hennes forskarkollegor studerat tusen 70-åringar från Uppsala under en period av 15 år.

– Vi har sett en koppling mellan bärarskap av herpes simplexvirus och demens även i ett mycket tidigt skede av sjukdomen, vilket stärker misstanken om att det finns ett samband, och att det sannolikt är flera bidragande orsaker till sjukdomen, till exempel att man också bär på vissa riskgener. Vi har också sett i rikstäckande register att demensrisken bland herpesbärarna verkar vara minskad om man också har tablettbehandling mot herpesvirus vid skov. Men vi vet ännu inte om det är själva behandlingen som orsakar riskminskningen, eftersom det behövs kliniska prövningar för att ta reda på vad som är orsak och verkan.

Vad hoppas du att er forskning ska leda fram till?

– På sikt skulle det kunna leda till att vi får ett nytt behandlingsverktyg mot demens i form av herpesläkemedel, som dessutom är relativt billigt och inte har så mycket biverkningar. Men det behöves mer forskning och kliniska prövningar där vi testar effekten av tablettbehandling mot herpes på demenssjukdomen, gärna i förebyggande syfte. En sådan studie måste göras i jämförelse med en kontrollgrupp som inte får behandlingen, så att man kan jämföra behandlingseffekten mellan grupperna.

Foto: TT/Shutterstock