18 vanliga frågor om klimakteriet

Varför får man vallningar, hur vet man att man är i klimakteriet och törs man ta hormoner? Här svarar gynekologen Sophia Ehrström på Ultragyn vid Sopiahemmet i Stockholm på vanliga frågor om klimakteriet och hormonerna.

Vad händer i kroppen när östrogenet sjunker i klimakteriet?

Det är inte helt enkelt att svara på. Klimakteriet är en komplicerad process som inte är så utforskad ännu. Men vi vet att könshormonet östrogen minskar och det påverkar bland annat äggstockar och livmoder. Men östrogenet är viktigt för andra organ också, bland annat hjärnan. Vi tror att många organ i kroppen påverkas när östrogenet sjunker.

Vilka är de första symtomen på att man är i klimakteriet?

De klassiska symtomen är vallningar och svettningar. Det är vanligt med ledvärk och sömnstörningar också. Men det här slår olika. En del får inga symtom alls.

Varför är symtomen så olika?

Det beror på att vi är biologiskt olika och reagerar olika mycket på symtom. Vi har olika genetiska förutsättningar helt enkelt.

Hur länge varar besvären och vad händer sedan?

Det är väldigt individuellt hur länge klimakteriet varar. Det kan vara från månader till flera år och en del känner ju inte av klimakteriet överhuvudtaget. Efter menopausen har det skett förändringar i kroppen. Bland annat kan man märka att slemhinnorna är torrare än förr. För många stabiliseras humörsvängningar och vallningar.

Finns det någon hjälp mot bara humörsvängningarna?

Många får humörsvängningar i klimakteriet. Att östrogenet går ner påverkar receptorer i hjärnan och det verkar kunna ge PMS-liknande symtom. Vissa kan reagera på det syntetiska progesteronet i hormonbehandlingen. Då kan man prova hormonspiral i stället, det brukar inte påverka humöret på samma sätt. Det finns också olika sorters progesteron. Man kan behöva prova sig fram till en sort man trivs med.

Men klimakteriet är också en existentiellt jobbig period. Det är en omvälvande ny fas och man kan börja fundera på om man är på rätt plats i både livet och på jobbet. Det här i sig kan påverka humöret.

Sjunker sexlusten i övergångsåldern?

Vi vet inte om själva lusten påverkas av östrogenbristen. Vissa tycker att lusten ökar, andra att den är oförändrad medan några tycker att det blir sämre. Däremot vet vi att östrogenbristen påverkar slemhinnorna. De blir torrare och vissa kvinnor kan tycka att det är obehagligt att ha sex då.

Finns det någon hjälp mot torra slemhinnor?

Det finns både receptbelagda och receptfria, lokala läkemedel med östradiol, som är ett kroppseget östrogen, mot torra slemhinnor. Ofta är de receptbelagda effektivare – så prata med din gynekolog!

Kvinna sitter på yogamatta och dricker vatten

75 procent av alla kvinnor upplever någon form av vallningar eller svettningar i klimakteriet. Om livskvaliteten påverkas så att du sover illa och inte fungerar normalt, ska du söka hjälp.

När ska man söka hjälp, hur svåra besvär ska man ha?

Det är individuellt, men jag skulle säga att man ska söka hjälp när symtomen är så jobbiga att livskvaliteten påverkas.

Ska man vara rädd för att ta hormoner?

Man ska absolut ha respekt för hormoner, men man ska inte överdriva riskerna. Mitt tips är att läsa på och se behandlingen som en möjlighet till bättre livskvalitet, inte enbart som en risk.

Finns det någon fördel med östrogenplåster framför piller?

Det stämmer att risken för biverkningar, som blodpropp, är mindre med östrogen i plåsterform. Det passerar inte, och påverkar inte, levern. Men plåster passar inte alla. Ett problem med plåster är att östrogenet inte tas upp lika bra om man svettas mycket.

Stämmer det att hormonbehandling med tabletter/plåster inte hjälper mot underlivsbesvär?

Ja. Vi vet inte säkert om östrogen i tablettform hjälper mot vanliga underlivsbesvär i samband med klimakteriet. När det gäller torra slemhinnor är lokalt östrogen som kräm effektivast.

Sophia Ehrström, gynekolog. 

Sophia Ehrström, gynekolog.

Vad är bioidentiska hormoner och är de bättre?

Skillnaden mellan syntetiska och bioidentiska hormoner är att bioidentiska har precis samma molekylstruktur som kroppens egna hormoner och därför påstås de vara mer naturliga för kroppen. Redan i dag får de flesta bioidentiskt östrogen, medan progesteronet oftast är syntetiskt. Det finns nämligen frågetecken när det gäller säkerheten med bioidentiskt progesteron, därför används det inte i samma utsträckning. Vi vet inte om det skyddar lika bra mot livmoderkroppscancer som syntetiskt progesteron. Det kan säkert finnas fördelar med bioidentiska hormoner men vi behöver mer kunskap.

Hur länge är det riskfritt att äta östrogen?

Tidigare sa man att man skulle sluta efter fem år, men nu finns ny kunskap. Den visar att det ofta går bra att ta hormoner i tio år – men då ska man inte ha högt blodtryck, man ska gå på regelbundna mammografiunderökningar och man ska inte ha några blödningar. Det bästa är att väga samman nytta och risk tillsammans med sig gynekolog och fatta ett beslut utifrån det.

Är det några helt nya behandlingar på gång?

I dag vill vi må bra och vara aktiva längre. Det gör att det finns stora behov av nya läkemedel och det pågår också mycket forskning. En sak man tittar på är hormonfria alternativ som kvinnor som har haft bröstcancer kan ta.

Finns det något naturläkemedel som hjälper?

Till skillnad mot läkemedel är naturläkemedel okontrollerade. Ingen vet om de verkligen hjälper eller ens riktigt vad de innehåller. Jag tycker att man ska rådfråga sin gynekolog.

Flera böcker påstår att man kan äta sig till en bättre hormonbalans. Kan vissa livsmedel verkligen balansera hormonerna?

Tyvärr. Det är alltid bra att äta sunt, men att äta sig ur en östrogenbrist går inte.

Hjälper träning?

Träning är en jättebra första åtgärd mot klimakteriebesvär! Motion mildrar symtomen. Men det finns inget recept på vilken typ av träning som är bäst. Man får prova sig fram, till exempel genom att börja röra på sig mer och testa olika träningsformer.

Vad är menopausen?

Den sista mensen kallas för menopausen. Enligt svenska undersökningar inträffar den i genomsnitt vid 51 års ålder, men det är vanligt att ha sin sista mens från 40 till 57 års ålder. Rökare får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än icke-rökare.

Källa: 1177

Foto: TT

Läs mer:

Agneta Sjödin om klimakteriet: ”Jag har varit SÅ arg!”

QUIZ: Hur mycket kan du om klimakteriet?