Så känner du igen de okända typerna av diabetes
500 000 svenskar har diabetes. Majoriteten har diabetes typ 2. Näst vanligast är diabetes typ 1. Men det finns också 150 000 svenskar som har diabetes utan att veta om det. Kanske för att sjukdomen inte alltid är så lätt att diagnosticera som man kan tro. Det finns nämligen i långt fler former än de två vi oftast pratar om.
Symtomen mellan de olika diabetesformerna kan skifta och de behandlas olika. Men det finns en gemensam faktor: ett förhöjt blodsocker – och en ökad risk för allvarliga följdsjukdomar som njursvikt, ögonsjukdomen retinopati, hjärt-kärlsjukdomar och amputationer. Flera av diabetesformerna kan dock förebyggas genom en sund livsstil med mindre stillasittande.
Här är de olika typerna av diabetes som är bra att känna till!
Prediabetes
Prediabetes är när man har ett förhöjt blodsocker utan att det är så högt att det räknas som diabetes typ 2. Men även den här formen av diabetes kan leda till sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Det luriga är att prediabetes utvecklas smygande under många år utan att man känner av det.
Det ger vanligen inga symtom förrän mycket sent och då kanske bara i form av onormal trötthet. Tyvärr upptäcks prediabetes ofta först när man får sin första hjärtinfarkt. Eftersom prediabetes är starkt kopplat till övervikt kan man förebygga tillståndet med en sund livsstil.
Diabetes typ 1
Vid diabetes typ 1 slutar kroppen att bilda insulin. Det beror på att den egna kroppen angriper och förstör de celler som bildar insulin. Typ 1-diabetes är alltså en autoimmun sjukdom som man inte kan påverka själv.
De första symtomen är att man kissar väldigt mycket (alltså inte nödvändigtvis ofta), är mer törstig än vanligt, känner en onormal trötthet och att man ibland också går ner i vikt. Sjukdomen kommer ofta, men inte alltid, när man är ung. Alla drabbade behandlas med insulin.
Diabetes typ 2
Vid diabetes typ 2 bildar kroppen fortfarande insulin men inte i tillräcklig mängd. Insulinet räcker helt enkelt inte alltid till. Symptomen är desamma som vid diabetes typ 1: ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Men symtomen kommer mer smygande under längre tid. Det gör att många har sjukdomen utan att veta om det.
Sjukdomen kan bero på arv, övervikt, en stillasittande livsstil, stress och hög ålder. För en tredjedel av de drabbade räcker det att behandlas med viktnedgång, sund mat och mer vardagsmotion. Två tredjedelar behöver behandling med läkemedel.
Diabetes typ 3
I USA går demenssjukdomen Alzheimers ibland under namnet diabetes typ 3. Det beror på att det finns stora likheter mellan sjukdomarna och vissa forskare menar därför att alzheimers är en form av diabetes.
Alzheimers sjukdom kan nämligen också kopplas till ett högt blodsocker och man har sett att diabetes kan öka risken för demens, och alltså även alzheimers. På något sätt hänger sjukdomarna ihop men exakt hur vet man inte än.
Graviditetsdiabetes
Under senare delen av graviditeten kan insulinet påverkas av de hormoner som bildas i moderkakan. Man behöver då mer insulin. Om kroppen inte kan öka insulinproduktionen stiger blodsockret. Då kan man få graviditetsdiabetes. Man får inga tydliga symtom utan det upptäcks oftast när man tar ett blodprov.
Behandlingen består av kost- och motionsråd i första hand. Ibland får man läkemedlet metformin. Den som får graviditetsdiabetes har en högre risk att få diabetes senare i livet också. Men man kan minska risken med sunda matvanor och genom att hålla vikten och vara fysiskt aktiv.
LADA
LADA står för Latent Autoimmune Diabetes in Adults och påminner om diabetes typ 1. Skillnaden är att LADA utvecklas långsammare och inte ger lika tydliga symtom. Båda räknas som autoimmuna sjukdomar men vid LADA är blodsockervärdena är inte riktigt lika höga som vid typ 1-diabetes.
Man räknar med att cirka tio procent av alla som får diabetes efter 35 års ålder har LADA. Den här typen av diabetes är lika vanlig som typ 1-diabetes och behandlas nästan alltid med insulin. Ibland provar man kost- och motionsråd först.
MODY
Maturity-Onset Diabetes of the Young, MODY, beskrivs som minst tre olika former av typ 2 diabetes – men hos unga och normalviktiga personer. De drabbade saknar alltså de vanliga riskfaktorerna för diabetes typ 2 – övervikt, högt blodtryck och höga blodfetter.
Därför förväxlas MODY ofta med diabetes typ 1. Sjukdomen är ärftlig. Behandlingen beror på vilken form av MODY man har. Lättare former behöver ingen behandling alls, svårare former behandlas med insulin.
FOTO: TT
…
Läs mer:
10 vanliga symtom vid diabetes