Ryggont har blivit världens vanligaste krämpa – och behandlas ofta fel

Ont i ryggen? Du är inte ensam.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

En gång om året publicerar läkartidskriften The Lancet ny statistik kring sjukdomar och död i världen. Istället för sjukdagar använder de sig av termen DALYs – disability adjusted life years, som mäter tid man måste justera sitt liv efter en funktionsnedsättning.

Karin Bojs, som är vetenkapsskribent på Dagen Nyheter, har följt dessa siffror under flera år, och kunnat se trender på gott och ont.

”Många smittsamma sjukdomar minskar, medan andra krämpor, som mer hänger samman med livsstil, ökar. Folk lever längre. Men de blir inte i motsvarande grad friskare; de drabbas bara av andra sorts sjukdomar,” skriver hon i en text.

Läs också: Ryggont? Två metoder som funkar! 

I årets siffror kan man se att det numer är ryggont som toppar listan över DALYs – och att krämpan har ökar med 50 procent sedan 1990. Idag räknar man med att omkring 540 miljoner människor har fått sina liv begränsade till olika grader av smärtor i ryggen.

De som har tur har det bara tillfälligt, men för många är det återkommande problem och för vissa blir smärtan kronisk.

Många får fel vård

Som en uppföljning på statistiken publicerade The Lancet i veckan några vetenskapliga artiklar om hur ryggbesvär behandlas inom sjukvården. Och tyvärr ser det mörkt ut.

Det visar sig att sjukvården ofta tar ryggsmärtorna på allvar – men överdriver, med dyra och högteknologiska behandlingar som inte fungerar.

Läs också: Ryggskott – bästa tipsen för att slippa ont i ryggen

”Många blir undersökta helt i onödan med magnetresonanskameror, MRI. Sådana kameror kan i och för sig visa om anatomin avviker från standard. Men den avvikelsen behöver inte alls vara orsaken till ryggsmärtorna. Risken är att bilderna leder till fel behandling,” skriver Karin Bojs.

Både operationer och injektioner i ryggen är behandlingar som alltför sällan ger resultat, och sedan kanske patienten får starka smärtstillande mediciner som en sista utväg – vilket kan leda till svåra beroenden och långvariga missbruk.

Svårt hitta orsak

En stor svårighet kring ryggbesvär är att det bara är någon enstaka procent avfallen som går hitta en tydlig orsak till, exempelvis cancer eller infektioner. De flesta orsakerna är mer diffusa – de kan vara sociala, psykologiska eller ekonomiska till exempel. Övervikt, rökning och brist på motion är exempel på vanliga livsstilsproblem som kan leda till ryggvärk.

Läs också: Ont i ryggen? Här är de okända orsakerna

Då hjälper sällan vila eller sjukskrivning.

Allt fler människor lider och kostnaderna för problemen stiger. Kanske är det dags att lägga mer fokus på förebyggande åtgärder och effektiva behandlingar?

Källa: The Lancet, Dagens nyheter, 1177 Vårdguiden  Foto: IBL

 

De flesta ryggsmärtor går över av sig själva, men har du haft ont i över två veckor kan det vara läge att söka vård. Läs mer på 1177 Vårdguiden!

Redaktionens tips
Dela på: