Probiotika kan göra mer skada än nytta – då ska du undvika det

Är probiotika en mirakelkur för magen? Forskare tror på försiktighet.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Vi har omkring ett kilo bakterier i kroppen – främst i mage och tarm. Och diskussionerna kring vår tarmflora har varit heta i ett antal år nu. Det finns bland annat forskning som visar att vissa bakteriekombinationer kan göra oss bättre på att bränna fett, och vissa kan göra oss deprimerade eller stressade.

Något som är säkert är i alla fall att det är därifrån vårt immunförsvar byggs upp.

Enligt den brittiske genetikprofessorn Tim Spector är en rik tarmflora vårt bästa försvar mot bl.a allergier, övervikt och diabetes, vilket han skriver om i boken ”Matmyten – vetenskapen om maten vi äter och vad den gör med oss”.

Och för att maximera våra tarmfloror har vi fått höra att probiotika är rätt väg att gå – och vi svarar genom att äta allt mer yoghurt, fermenterad mat och även probiotikatillskott.

Men vad alla inte vet är att forskningen kring hur hjälpta vi faktiskt blir av probiotikan fortfarande är knapphändig och motsägelsefull. Nu har en ny studie lagt fram bevis för att probiotika är långt i från en lösning för alla.

Läs också: Fredrik Paulún: Probiotika hjälper dig med vikten

Forskare vid Weizmann Institute of Science i Tel Aviv har utfört några experiment som blivit till två publicerade studier i The Cell. Det första stora fyndet forskarna gjort är att probiotika inte kan ses som en generell hälsoboost för en befolkning. Faktum är att det kanske bara är väldigt få av oss som överhuvudtaget är mottagliga för probiotika vi får i oss genom kost eller tillskott.

I ett av experimenten testade man 19 personer som fick äta probiotika med de vanligaste bakteriestammarna. När man gjorde en uppföljning för att se hur deras tarmflora hade reagerat kunde man se att det endast var hos tre av testpersonerna det hade blivit någon tydlig skillnad. Elva av testpersonerna tycktes immuna mot probiotikan.

Probiotika efter Antibiotika

I nästa del av forskningen ville man se hur probiotika kan påverka tarmen efter en antibiotikakur – då det på flera håll i världen rekommenderas att äta extra probiotika för att återställa balansen i bakteriefloran.

Man räknar med att omkring 90 procent av ens tarmflora kan slås ut av en penicillinkur – och det kan ta uppemot ett år att bli helt återställd. Det kan medföra långvariga magbesvär med smärta och lös avföring, samt illamående och kräkningar eller hudutslag.

För att undersöka påståendet om att probiotika skulle hjälpa mot dessa biverkningar delades 21 deltagare in i tre grupper som alla fick genomgå en antibiotikakur. Efteråt fick en grupp återhämta sig helt på egen hand, en fick probiotika och en fick så kallade fekaltransplantationer med sina egna bakteriefloror, som hade samlats in innan kuren.

Läs också: Så mycket kan du styra dina tarmbakterier

Resultatet visade förvånande nog att återhämtningen tog allra längst tid för den grupp som fått probiotika – flera månader extra, faktiskt.

– I motsats till den rådande tron om att probiotika är harmlöst och gynnar alla, så visar dessa resultat att det kan finnas en motsatt bieffekt av probiotikaanvändande ihop med antibiotika som till och med kan leda till långvariga konsekvenser. Vi behöver vara försiktiga med att rekommendera detta tills vi har mer kunskap, skriver studieförfattaren Eran Elinav som är professor i immunologi.

Men det är inte bara antibiotika som kan störa ut tarmfloran rejält. Personer som genomgår cellgiftsbehandlingar mot cancer kan också få ordentliga störningar i tarmfloran, och en lösning för att komma tillbaka i bakteriebalans snabbare gör att mycket lidande kan undvikas.

Bästa lösningen

Bästa alternativet för att snabbt komma tillbaka till en normal tarmflora var enligt forskningsresultaten fekaltransplantation.

– Att fylla på tarmen med ens egna mikrober är en individanpassad moder Natur-designad behandling som ledde till total återställning efter antibiotikans effekter, säger Eran Elinav.

Men att alla som tar antibiotika varje år ska göra fekaltransplantationer är idag inte tillämpbart – istället behövs fler individanpassade alternativ, enligt forskarna – inte massproducerade ”lösningar” som kan köpas online eller i en hälsokostbutik.

Läs också: Känslig mage? Här är bra pre- och probiotika 

Detta är en liten studie med få deltagare, därför bör resultaten tas med en nypa salt. Med det sagt kan det ändå vara bra att läsa på kring vetenskapliga belägg innan du hoppar på en probiotikadiet efter en antibiotikakur!

Källor: Forbes, The Cell, viktexpert Marie Tegnér, 1177 Vårdguiden   Foto: IBL

Redaktionens tips
Dela på: