SömnMindfulnessOnt i magenMunhälsaVätskebrist

Ny superfästing i Sverige – så ser den ut!

06 jul, 2020 UPPDATERAD 09 jun, 2022
Fästingar på grässtrån
En av dem är snabb som en spindel och jagar sina offer. Den andra sprider en farligare variant av TBE. Nu kryper också det blodiga viruset Krim-Kongo närmare. Så här känner du igen de nya fästingarna som har etablerat sig i Sverige!
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Den är nästan två gånger så stor som en vanlig svensk fästing, rör sig som en spindel och den har ögon. Varje år liftar den till Sverige med flyttfåglar, men nu varnar forskare för att superfästingen hyalomma kan bli bofast och börja sprida sig i här.

Hittills har man hittat två arter av hyalommafästingen i Sverige: flyttfågelfästingen och hyalomma rufipes, som också kallas hairy hyalomma, eftersom den har hår på delar av kroppen. De har hittats främst i mellersta och södra Sverige, men även i Gävle och södra Norrland.

Så känner du igen superfästingen

När hyalomma är blodfylld kan den vara två centimeter lång. Det betyder att den är nästan dubbelt så stor som en vanlig fästning. Fästingen skiftar i brunt och har randiga ben. Den är också känd för att vara snabbare än den fästing vi är vana vid i Sverige och den springer gärna i kapp sina offer, främst hästar och kor. Men den kan även attackera människor och föra över smittor som blödarfeber och rickettsios.

Fästing av arten hyalomma har randiga ben
Hyalomma-fästingen känns igen på sina randiga ben och sina spindellika rörelser. Foto: SVA/TT

Man har inte sett att den har blivit bofast och börjat sprida sig i Sverige ännu.

– Än så länge överlever de förmodligen inte vintrar i tillräcklig utsträckning, men inom några decennier har de antagligen bildat permanenta populationer som fortplantar sig här på grund av det allt varmare klimatet, säger fästingforskaren Thomas Jaenson på Uppsala universitet till SVT Nyheter.

Annons

Om man blir biten av en hyalomma ska man ta bort den på samma sätt som man tar bort vanliga fästningar. Ju förr den tas bort, desto mindre är risken att smittas av en fästingburen sjukdom.

Krim-Kongo – ny fästingsjukdom kan komma till Sverige

I och med att hyalommafästingen riskerar att börja trivas i Sverige så oroar sig forskare nu för att även blödarfeberviruset Krim-Kongo ska ta sig hit eftersom det sprids av denna fästing. Än så länge har vi inte haft något fall i Sverige men i Europa kryper viruset allt längre norrut.

– Vi har det i Europa, problemet är väldigt nära. När fästingen väl fått fäste, då tar det bara några år innan viruset har dykt upp. Det har vi sett i Spanien, säger Ali Mirazimi, virologiprofessor på Karolinska institutet, till SVT Nyheter.

Krim-Kongo finns framför allt i Centralasien, Mellanöstern och Afrika. Fall har också noterats i Grekland och Östeuropa.

Krim-Kongo orsakar blödarfeber, en sjukdom med en dödlighet på över 30 procent. Det börjar som en influensa, sen gör sjukdomen så att i princip alla organ i kroppen börjar blöda. I dag finns ingen medicin eller vaccin, men forskning pågår.

Annons

Tajgafästing sprider farlig TBE

En annan fästing som sprider sig i Sverige är den så kallade tajgafästingen. Den har kommit österifrån till Norrlandskusten, men har nu spridit sig även till Norrlands inland. Taigafästingen kan bära med sig ett farligare TBE-virus med högre dödlighet än den vi har i Sverige. I vissa fall har dödligheten varit 30 procent bland de som insjuknat. Den TBE som sprids av svenska fästingar har en dödlighet på 1 procent.

Tajgafästing
Tajgafästingen är svår att skilja från våra vanliga fästingar. Foto: SVA/TT

Förutom TBE kan tajgafästingen bära på borrelia och fästingfebern anaplasmos. Forskarna tror att tajgafästingen har kommit till Sverige via älgar, harar och fåglar som varit i infekterade områden i Baltikum och Ryssland. Fästingen är nära släkt med den vanliga fästingen i Sverige. Det är därför svåra att skilja på dem med blotta ögat. Den trivs i områden med fuktig, tät blandskog av gråal, asp, rönn, björk, gran och tall. Det TBE-vaccin som används i Sverige hjälper även mot den farligare TBE-smittan.

Foto: Giulio Grandi /Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA/TT

Läs mer:

Fästingbett? Så tar du bort en fästing – steg för steg

Claudia fick den nya fästingsmittan babesia – hamnade i rullstol

Vaccin mot TBE: så många sprutor måste du ta!

Annons