Läkaren Mikael Sandström: "Artros handlar INTE om förslitningar"

Mikael Sandström om artros.

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

– Fullständigt feltänk!

Så säger tv-läkaren Mikael Sandström om hur många av oss ser på den vanliga ledsjukdomen artros idag, under sitt framträdande i TV4:s Nyhetsmorgon. Många av oss får höra att artros är en förslitningsskada, och det kan i sin tur leda till en allvarlig missuppfattning.

– Vad tänker man då? ”Min led är sliten, alltså ska jag inte slita på den, alltså ska jag inte träna!”

Och det är det sämsta den med artros kan göra – att sluta röra på sig.

– En led med artros SKALL användas, ett av de få tillstånd där man till och med kan ta smärtstillande för att träna, fortsätter läkaren.

Istället menar han att artros handlar om en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av brosket i leden. Och visst går det att operera vissa artrosdrabbade leder idag, som höfterna, men det innebär inte att vi inte behöver röra på oss. Den som har artros måste använda sin smärtande led, både före och efter en eventuell operation.

Hur vet man att man har artros?

Ingen får artros över en natt, utan smärtan är ofta något som smyger sig på. Det kan också komma skov för vissa, för att sedan bli bättre i perioder. Ökad stelhet är ett klassiskt symptom, liksom minskat rörelseomfång – du kan inte längre röra dig lika mycket som vanligt.

Värk som kommer när man vilar, så kallad vilovärk, är något som uppkommer sent i förloppet och behandling måste sättas in.

Varför får man artros?

Man vet att det finns en ärftlig komponent bakom artros, men exakt vad den består av vet man ännu inte.

En annan riskfaktor är övervikt. Och inte på grund av ökat tryck och förslitning på leder som höfter och knän, utan det är mer troligt att det beror på någon inflammationsfaktor kopplad till övervikten. Men även här vet man inte exakt vad kopplingen beror på.

En tidigare ledskada kan också öka risken att man senare utvecklar artros, liksom en långvarig felställning av leden.

Mikael Sandström berättar i inslaget även om sin egen knäskada som han drog på sig i 20-årsåldern, och om hur han redan då förstod att han om 30 år skulle få problem med artros som antagligen skulle behöva åtgärdas. Och som på beställning kom för några år sedan smärtan smygande. Idag är han opererad och smärtfri – men också i ständig rörelse tack vare sitt jobb.

6 råd för dig med artros:

  1. Bevara din rörlighet. Var inte rädd för smärta. Leden mår bäst av att röra på sig.
  2. Kontakta en Artrosskola. Det finns speciella artros-skolor på många håll i landet. Där får man förutom bra träningsinstruktioner också bra råd om livsstil och förändringar. Det krävs ingen remiss för att söka sig dit.
  3. Gå till en sjukgymnast och få ett bra träningsprogram som passar dina artrosbesvär. Starka muskler är viktigt för att avlasta lederna.
  4. Se till att få rätt mediciner. Om du har så kallad vilovärk, ta en lite starkare och långtidsverkande värktablett till natten. Kanske är det dags för någon kirurgisk behandling. Be din doktor om råd.
  5. Håll vikten på en bra nivå. Be om hjälp från en dietist om du behöver gå ner i vikt.
  6. Skaffa kunskap. Lär dig så mycket som möjligt om din sjukdom. Då blir den mindre hotfull och du kan hantera besvären bättre.

Källa: TV4, husläkare Gunilla Hasselgren, 1177 Vårdguiden  Foto: TT

Läs mer:

Lotta fick artros: ”Två enkla övningar blev min räddning”

TV-doktorns 6 bästa råd för dig med artros

Bråkiga knän? Så tränar du bort besvären!

Redaktionens tips
Dela på: