Köldskada? Så vet du – och så ska du göra om du förfryser fingrar eller tår
Uppdaterad januari 2021.
Köldknäppen, iskylan, väderchocken, snökaoset – när kung Bore slår till söder om Norrland är det allt vi svenskar pratar om. Hur ska vi hantera kylan, snön, halkan? Men förutom det aldrig sinande behovet av att prata av oss är vi ändå hyfsat rutinerade på det här med kyla i Sverige, så extrema köldskador, så som blåsvarta kroppsdelar och amputation är ovanligt. Men mindre frostskador är desto vanligare i vårt kalla klimat.
Stephanie Lareau är professor i akutmedicin; här är hennes bästa tips för hur man undviker köldskador och hur man ska agera om det gått för långt i kylan.
Hur vet man om man fått en köldskada?
– Frostskador inträffar när blodflödet till våra extremiteter saktas ner – och ju längre ut från hjärtat, desto större är risken. När kroppen tvingas hushålla med resurserna prioriterar den att hålla de inre organen varma. Därför är fingrar, tår, öron och nästipp värst drabbade av frostskador.
Första tecknet på att du riskerar en frostskada är att kroppsdelen blir kall. Nästa steg är en brännande och stickande känsla och efter det börjar du tappa känseln. Till slut är den drabbade kroppsdelen helt bortdomnad och du tappar koordinationsförmågan. Lyckligtvis hinner de flesta känna av symtomen och gå in innan det gått för långt.
Fryser du ofta? 5 ruggigt vanliga orsaker
Varför får man köldskador ?
– Risken är störst för de som av olika anledningar inte kan ta sig in i värmen tillräckligt fort, som om man är långt ifrån civilisationen eller när påverkade människor som inte känner av kylan. Andra riskgrupper är exempelvis äldre människor som kan ha dålig cirkulation och tunn hy eller små barn som är dåliga på att tala om hur kallt det är. Här gäller det att man som förälder har gott omdöme och klär på barnen tillräckligt och går in i värmen med jämna mellanrum. Glöm inte att känna på alla kroppsdelar regelbundet.
Vad orsakar en köldskada?
Läkaren Mikael Sandström besökte TV4:s Nyhetsmorgon i januari 2021 och pratade om just köldskador. Han berättar bland annat vad som orsakar dem.
– Vi består till 60-65 procent av vatten, och här har vattnet i cellerna fryst, det blir hårt. Den här kristallbildningen gör att cellerna dör, säger Dr Mikael.
Effekten när cellerna dör är att det bildas blåsor. Om blåsorna går sönder finns en stor infektionsrisk, och man bör vara väldigt försiktig.
Hur ser en köldskada ut?
– Frostskador är inte alltid helt uppenbara. Initialt blir kroppsdelen röd, men om processen fortgår börjar den skadade delen att blekna och bli vit. Då är det dags att bli orolig och omedelbart uppsöka värme. Är det alldeles för sent kan det börja uppstå blodblåsor eller den drabbade delen till och med börja svartna.
Hur fort går det att få en köldskada?
– Det beror på hur kallt det är och vilken kyleffekt vinden bidrar med. Om det är många minusgrader, kraftig vind och du har för lite kläder på dig kan det gå fort. Det kan räcka med fem minuter, menar Dr Lareau.
Kalla händer och fötter? Här är lösningen
Hur farligt är det – och hur behandlas köldskador?
– Det bästa sätt att få tillbaka värmen är med hjälp av långsam uppvärmning, helst från kroppskontakt, exempelvis mellan varma lår eller i en armhåla, eller ett varmt (men inte hett) bad, menar Dr Lareau. Känner du dig orolig för en kroppsdel som inte känns återhämtad och har återfått färg och känsel efter cirka 20 minuter i värmen är det bäst att söka vård så fort som möjligt. Har det gått så långt att man får allvarliga frostskador lider man dessutom ofta av en kraftig nedkylning i övrigt.
3 saker du bör undvika för att slippa eller förvärra frostskador
Tvätta inte ansikte på morgonen
– Är det riktigt kallt och du ska vara ute länge i kylan kan det vara värt att skippa ansiktstvätten på morgonen. När du tvättar ansiktet försvinner nämligen hudens naturligt skyddande fettlager. Bra att tänka på exempelvis vid fjällsemestrar och eller heldagar utomhus.
Vita fingrar på vintern – så värmer du bäst fingrarna om du har Raynauds fenomen
Smörj inte in dig innan du går ut
– Det här är en vanlig fälla, det känns ju naturligt att smörja sin vintertorra hy. Men eftersom många krämer tillför fukt ökar snarare risken för förfrysning. Det här kan framförallt vara bra att tänka på när det gäller små barn. De är ofta torra, har känslig hy, är ute mycket och känner inte själva när det biter för mycket i kinderna. Smörj hellre ditt barn med en riktigt fet kräm på kvällen. Måste du smörja på morgonen, välj en vattenfri kräm. Varken den här punkten eller den ovan gäller dig som bara ska vänta på bussen och åka till kontoret i tio minus – men om du ska vara ute länge i kyla kan det vara bra att ha koll på.
Gnugga inte kroppsdelen och värm dig inte över öppen eld
– Värm upp kroppsdelen varsamt. Om du har tappat känseln är det annars lätt att det blir för varmt och du kan bränna dig istället. Att gnugga fram värmen är också ett vanligt fel eftersom vävnaden på huden kan skadas om du masserar allt för frenetiskt i dina försök att bli varm igen.
Självklart är det viktigaste att få upp värmen igen – men här ger Dr Lareau också en varning. Man bör inte värma upp fingrar och tår igen om man inte vet att de kan hållas varma. Varje gång en frostskada uppstår bildas iskristaller och om de tinas upp och sedan fryser igen, blir skadan ännu större, förklarar hon.
Källa: Health.com, 1177 Vårdguiden Bildkälla: TT