Hitta rätt i yogan – knepen som stärker dig mentalt i vardagen

kvinna som yogar
0:59

Efter reklamen: Testa yoga – här är 5 anledningar

(0:59)

Slå på ljud

– Välmående är en förmåga vi kan öva upp, menar yogaläraren Sara Granström Powiecki, som tillsammans med psykologen och forskaren Christina Andersson skrivit boken Yogahjärnan. En bok som lär oss att träna vår självmedkänsla och skapa välbefinnande i kropp och sinne med yogans hjälp.

Vad är ”yogahjärna”?

Men vad menas med en yogahjärna? Det låter ju härligt i alla fall. Men kan en halvstel småstressad kvinna mitt i livet få en sådan? Hur då? Och vad bör man tänka på som hobby-yogi för att få ut så mycket mindfulness som möjligt av ett pass? Sara Granström Powiecki och Christina Andersson förklarar mer hur den mentala processen i yoga funkar och hur vi alla kan få ut stora personliga fördelar – och det behöver inte ens vara särskilt svårt.

Yogahjärnan och författarna

Sara Granström Powiecki och Christina Andersson.

Vad är det egentligen som händer i hjärnan och kroppen när man yogar?

– När man utövar yoga möts kroppen och sinnet i en medvetenhet som är den röda tråden i all yogisk praktik. Yoga tränar vår förmåga att vara här och nu, att se mer än det man kanske gör annars, om man är stressad. Då har man inte bara tagit hand om sig själv, utan man har också ökat upp en kapacitet för att ta hand om andra. Det här det tillståndet vi kallar för yogahjärnan, förklarar Sara Granström Powiecki.

Men hur mycket behöver man yoga eller arbeta med yogisk filosofi för att komma dit? För den oinvigde låter det som en lång process.

–Det är väldigt individuellt. Beroende på vart man befinner sig så kan man gå in på olika sätt för att starta igång sin yogahjärna-utveckling, säger Christina Andersson.

Sara Granström Powiecki fyller i och förklarar att man kan lyckas med det här ganska direkt om man tar sig an yoga på ett sätt som hjälper kroppen att komma i balans. Det krävs inte 20 års regelbunden träning, som man kanske tror. Regelbunden träning kan dock hjälpa en att befinna sig i det här tillståndet ofta, eftersom man då bygger upp det som Sara och Christina kallar för ”rostyrka” – att det är ur lugnet man hittar kraft.

barnets position

Barnets position.

Tips för den som har svårt att hitta fokus i sin yoga

Men hur hittar man dit, undrar den som kanske yogar regelbundet men sällan hamnar i riktig mindfulness. Om man ser yogan mer som rörlighetsträning som hjälper till att balansera kroppen rent fysiskt, men tankarna lätt snurrar iväg på annat – har man misslyckats då? Vad kan man göra för att få ut bägge delar?

– Här måste man ställa sig frågan: vad är det jag vill ha ut av min yogapraktik? Är det mer mindfulness eller mental träning så är det ju vissa komponenter som man måste fokusera på. För att hitta mindfulness och vara här och nu är andningen en viktig och effektiv faktor. Sen kan man också ha yogan som ett sätt att balansera upp kroppen rent fysiskt. Det beror på vad det är man vill bli bättre på och behöver öva sig på, menar Sara Granström Powiecki.

– Boken kopplar ju det vi gör på yogamattan till vad som händer utanför rummet. Vilken värld vill vi skapa? Ju mer tillgång man har till att kunna lugna sig själv, ju lättare är det att agera klokare och mer medmänskligt istället för att reagera med stress och själviskhet när man ställs inför utmaningar i livet. Den här rostyrkan (som ju är en ordlek på råstyrka, reds anm) ger det vi i boken kallar spänstigt nervsystem – att kunna skifta mellan påslag och avslappning snabbt, utvecklar Christina Andersson.

Hur påverkas vi av att gå på en tuff dynamisk yogaklass mot en lugnare klass?

Hur påverkas de här processerna av olika yogaformer? Får man olika mental effekt av att gå på en intensiv bikramklass mot att gå på en lugn yinyogaklass? Sara Granström Powiecki betonar att det handlar om HUR man gör det, snarare än vilken form man väljer.

– Det handlar hela tiden om balans och vårt nervsystem. Jag kan gå på en jätteintensiv dynamisk klass men ha ett enormt fokus och jobba med andningen. Går man in med ett stressat sinne med prestation och frustration ger det resultat därefter, och det kan man ju gå in med i en lugn klass också.

yogaklass

Din inställning påverkar ditt resultat. Här en variant på lunge.

Yoga för dig som är stressad

Men om man känner sig väldigt stressad, kan man ändå säga att det finns någon typ av yoga ni skulle rekommendera mer?

– Vi utgår ju i boken från hathayoga (en av de vanligaste och mest kända yogaformerna, som kan vara ganska dynamisk, reds anm) delvis för att det fysiska ofta är en effektiv väg in. Det kan vara svårt att sitta still i början. Men framför allt skulle jag säga allt att vara nyfiken på de här olika komponenterna som ingår i yogapraktiken, det finns så mycket mer att ta del av om man vill. Mår man psykiskt väldigt dåligt brukar jag dock rekommendera att man börjar i de lugnare formerna, säger Christina.

Lugna klasser ökar i popularitet

Sara, som till vardags undervisar på yogastudion Yogayama i Stockholm har sett att just de lugnare klasserna, som yinyoga, andningsklasser och enbart sittande klasser som saknar tuffare fysiska flöden ökar i popularitet. Vill man åt den mentala faktorn är det den typen av klasser ett bra komplement, tipsar hon och påminner om att det fysiska bara är ett av verktygen i yoga, men som har fått väldigt mycket fokus i väst.

4 yogapositioner vi alla borde göra mer av

Är du nybörjare på yoga eller har lite för lite tid i vardagen för att pyssla in en yogaklass, men ändå vill prova att hitta fokus och lugn i yogan? Hitta din yogahjärna? Här är fyra positioner Sara och Christina rekommenderar att de flesta av oss skulle må bra av att göra oftare.

– Barnet, det är en skön viloposition att hämta andan i. Se bild högre upp i artikeln.

ryggtwist

– Liggande rotationer på golvet. De kräver inte så mycket rörlighet men det väcker ryggraden och skapar cirkulation och rotation.

framåtfällning.

– En mjuk framåtfällning, som ofta stimulerar vårt parasympatiska nervsystem.

– En stående lunge, krigarposition, för att jobba med hållning och benmuskler. Se bild högre upp i artikeln.

Foto: TT/