Barnmorskan:"Jag upplever färre bristningar vid hemfödslar"

Barnmorskan Jeanette Ståhl, barnmorsketeamets bil

Kvinnor har genom historien fött sina barn i hemmet. I Sverige flyttade barnafödandet in på sjukhusen under 1930- och 1940-talen och när vi når 1950-talet föds nästan alla svenska barn på sjukhus. Nu, drygt åttio år senare, ser vi åter en trend att föda barn hemma. En av dem som tidigt såg fördelarna med att låta kvinnan och familjen själva få planera och styra sin förlossning är barnmorskan Jeanette Ståhl, 45. Hon blev som nyutexaminerad barnmorska både förvånad och besviken över hur den institutionaliserade förlossningsvården tillämpades i praktiken.

Jeanette Ståhl, barnmorska

Förlossningsvården ska anpassa sig efter kvinnan, inte tvärtom, tycker barnmorska Jeanette Ståhl.

— Tyvärr krockade min syn på barnmorskeriet med hur det såg ut i verkligheten där allt var hierarkiskt styrt av läkarkåren, väldigt medikalisertat och en grundsyn att de födande kvinnorna skulle passas in i organisationen istället för att låta dem och deras familjer styra vilken typ av vård som behövdes.

Individanpassad vård kring barnafödande

Under sin praktik på Island fick hon inspiration till det arbetssätt som hon senare kom att övergå till.

— Där arbetar de på ett annat och, enligt mig, bättre sätt med mer individanpassad vård kring barnafödande. De erbjuder olika vårdnivåer och eftervården sker till stor del i hemmet. Detta blev jag väldigt inspirerad av och har sedan fortsatt arbeta med alternativ till sjukhusvården inom ramen för mitt barnmorskeyrke.

Idag arbetar hon i ett privat barnmorsketeam som bedriver verksamhet och vård i hemmet hos de kvinnor och familjer som väljer att anlita dem. Familjerna får då samma barnmorska under graviditet, förlossning och eftervård. Än så länge är det familjerna själva som betalar för tjänsten.

— Eftersom politikerna i Sverige ännu inte låter kvinnorna bestämma själva hur, var och med vem de ska föda med så behöver vi bedriva vår vård i hemmet, alltså som hemfödslar som familjerna får bekosta det själva. Det tycker jag är väldigt tråkigt och hade såklart önskat att vi kunde erbjuda ett alternativ med barnmorskeledda enheter i en egen lokal och hemfödslar för de som önskar det, och att det skulle vara gratis, precis som övrig sjukvård.

Att som födande själv få vara med och planera sin förlossning, få välja med vem, vilka, hur och var man ska föda gör stor skillnad på förlossningsupplevelsen. Inte bara på ett känslomässigt plan utan även rent fysiskt, upplever Jeanette.

Hur då, är det till exempel skillnad på bristningar och förlossningsskador vid en hemförlossning?

— Ja, jag upplever, precis som forskningen säger att det blir färre bristningar vid hemfödsel, jämfört med att föda på avdelning. Jag tror till största delen att det beror på att kvinnor som föder hemma är tryggare och känner av sin kropps signaler tydligare och därför föder i den takt som är bäst för just hennes kropp. De är definitivt mindre stressade! Sedan föder 70 procent av våra kvinnor i vatten vilket ju också är en bidragande orsak.

Födde i trädgården en varm sommarkväll

Många kvinnor som Jeanette träffar har en tydlig målbild om var någonstans i hemmet de vill föda. Oftast sker det på en madrass eller i en förlossningspool men själva platsen varierar.

Vilka platser hemmet väljer kvinnor att föda på ?

— Jag hade en gång en kvinna som ville föda på vardagsrumsgolvet framför den öppna spisen i sitt vardagsrum, och gjorde det också! Hon tycker det är ett fint minne att tänka på när de sitter i soffan nu; att han föddes precis där hon ville. Som sagt föder 70 procent av våra familjer i vatten, ibland i sitt eget badkar men oftast i en förlossningspool som vi kan ta med oss. Har haft en kvinna som födde ute i trädgården en varm sommarkväll, det var också fint!

För att få ekonomin att gå ihop arbetar Jeanett även på neonatalavdelningen i Halmstad och med förlossningsvård på Helsingborgs sjukhus. Kontakten hon får med kvinnorna som hembarnmorska går inte att jämföra med den att möta en främmande, ofta trött och orolig kvinna i slutet av sitt värkarbete på förlossningsavdelningen.

— De kvinnorna ombeds att inte komma in "för tidigt" utan riskerar då bli hemskickade oavsett nivå av oro och rädsla eller behov av stöd. När de väl kommer in så har de oftast väldigt ont, har precis behövt förflytta sig under pågående förlossning och det är en utmaning som barnmorska att snabbt förstå vem denna kvinnan är och hur jag ska kunna hjälpa henne på bästa sätt. Jag vet ju nästan ingenting om henne!

Hur ser processen ut om man bestämmer sig för att föda hemma?

— Efter ett inledande samtal bokar vi vi in ett första möte, därefter ses vi igen precis innan fullgången tid i graviditetsvecka 36. Man kan föda hemma mellan vecka 37 och 42 vilket innebär att jag har jour under fem hela veckor för varje kvinna. Under de veckorna fram tills hon föder erbjuder jag kontakt via telefon, sms, messenger eller vad de önskar för konsultation och rådgivning. Vid födseln ringer de mig och jag åker dit. Vi är alltid två barnmorskor så jag kontaktar sedan min andrabarnmorska när det är dax för henne att komma. Efter födseln är det en de administration med födelseanmälan och journalskrivning och sånt. Två efterbesök ingår också.

Jeanette sammanfattar att de kvinnorna som fött både på sjukhus och hemma är de bästa ambassadörerna för hemförlossningar och det som kan tyckas självklart-möjligheten att själv få välja hur man vill föda.

— De är inte alltid missnöjda med sin sjukhusfödsel men förstår efteråt vilken enorm skillnad det är på de olika alternativen.

Förlossningsskador – en artikelserie av Motherhood och MåBra

Att föda barn är en omvälvande upplevelse och innebär att både livet och kroppen förändras. Men vad gör man när smärtan finns kvar och förändringarna blir ett hinder i livet? Med artikelserien Förlossningsskador vill MåBra och Motherhood lyfta ett område där både vården och födande kvinnor vittnar om behov av mer kunskap. Här kan du läsa mer om forskningens framsteg, rätten till hjälp och vad du själv kan göra om du misstänker att du drabbats.

Läs mer här

Foto: Privat