Se Min hälsa Sömn Stress Klimakteriet Tarmflora Huvudvärk Ergonomi Fråga experterna Om MåBra

Emma har opererats fyra gånger för framfall

21 apr, 2022
AvNina Nyström
Emma Kardos
50 procent av alla kvinnor drabbas av framfall i någon form, en del utan att det ger större besvär. 10 procent av dem behöver opereras. För 49-åriga Emma Kardos har operationerna misslyckats gång på gång.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Det började redan 2005, när Emma fött sitt första barn, 33 år gammal. En vecka efter förlossningen puttade hon barnvagnen uppför en backe och kände hur något hände. Hon förstod direkt att det var ett framfall, hennes mamma har nämligen opereras hela fem gånger för det. Däremot hade hon aldrig hört om någon annan som pratade om framfall.

När hon kom hem tog hon en spegel och kikade.

– Det var en skräckupplevelse, som att det var en alien på väg ut, berättar hon.

Trots det bestämdes dock att hon inte skulle opereras eftersom hon ville ha fler barn inom snar framtid. Efter andra barnet opererades hon av en av de mest kunniga gynekologerna i närområdet. Men framfallet kom snart tillbaka igen.

Förlossningsskador - de fyra vanligaste graderna av bristningarBrand logo
Förlossningsskador - de fyra vanligaste graderna av bristningar

”Det fick vara så, helt enkelt”

Vid de första två framfallen var det den bakre slidväggen som rasade. Tredje gången var det både bakre och främre framfall som behövde åtgärdas. Det bakre rasade igen inom ett år. Fjärde gången beslöt man att det inte fanns något mer att göra för det bakre. Det fick vara så, helt enkelt. Men även den här, nyligen genomförda operationen har delvis misslyckats, ett av ingreppen har brustit och blivit infekterat.

Nya vanor på 21 dagar!

Vill du komma in i bra kost- och träningsvanor? Ge det 21 dagar! Anta vår roliga utmaning så ses vi 27 januari.

Läs mer och anmäl dig här!

Emmas besvär har förutom tyngdkänsla, skav och smärtor inneburit mycket stress och tålamod kring toalettbesök. Att korsa och knipa ihop benen när hon skrattar eller nyser, går idag på automatik. Den typen av urinläckage är något som hamnat i skuggan av framfallen, för ”det är väl sådant man får leva med när man fått barn”.

Annons

Är framfall ärftligt?

Emma har fått förklarat för sig att mest troligt beror hennes problem på att hon har en svag bindväv i slidan. Möjligen är benägenheten för framfall också genetisk, läkarna vet inte riktigt. Men Emmas största rädsla att även hennes dotter ska drabbas.

Under åren har yoga hjälpt henne en del genom rotlås och ökad kroppskännedom. 2019 fick hon också hjälp av en fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbotten.

– Ingen har någonsin undersökt och hjälpt mig med ett sådant helhetstänk! Hade jag träffat henne för 15 år sedan hade det ändrat livskvaliteten i mitt liv…

Emma är både tacksam mot och förbannad på vården.

– Jag har haft en komplex hälsobild, så det har inte varit helt lätt för läkare att kunna läsa min kropp och mina besvär. Och när jag väl har hamnat i operationskön har jag fått jättefin vård.

Stor brist på kompetens

Däremot har själva sökandet och letandet efter rätt hjälp varit en katastrof.

Annons

– Jag har upplevt en stor brist på kompetens. Det har varit en lång och tålamodsprövande kamp att få rätt hjälp. Dessutom är det ett känsligt läge när det gäller gynekologiska besvär, och är man ung och nybliven mamma är man extra utsatt. Jag var inte redo för att prata öppet om mina framfall när jag var yngre, men idag känns det självklart att dela med mig av mina erfarenheter om det kan bidra till något positivt för andra. Jag tänker på min dotter och hennes generation!

Emma avslutar med att jämföra med Finland, där man inte alls har samma grad av förlossningsskador.

– Uppenbarligen finns det mer kunskap att implementera. Men det verkar inte prioriterats tillräckligt här. Det säger ju en del om hur ser man på kvinnovård i Sverige?

Förlossningsskador – en artikelserie av Motherhood och MåBra

Att föda barn är en omvälvande upplevelse och innebär att både livet och kroppen förändras. Men vad gör man när smärtan finns kvar och förändringarna blir ett hinder i livet? Med artikelserien Förlossningsskador vill MåBra och Motherhood lyfta ett område där både vården och födande kvinnor vittnar om behov av mer kunskap. Här kan du läsa mer om forskningens framsteg, rätten till hjälp och vad du själv kan göra om du misstänker att du drabbats.

Läs mer här

Annons

Så söker du hjälp för en förlossningsskada, till exempel framfall eller bristningar

Det kan ta veckor, månader och upp till ett år innan din kropp läkt helt efter en förlossning. Om du upplever att du har bestående problem har du rätt att få hjälp. Hit kan du söka dig:

  • Sök hjälp på vårdcentralen, barnmorskemottagning eller en gynekologisk mottagning. Upplever du att du inte får den hjälp du behöver där kan du behöva besöka en specialist.
  • Ibland kan en en fysioterapeut hjälpa till med till exempel knipövningar.
  • Här finns en bra lista med frågor att ta med till din gynekolog eller barnmorska.

Källor: 1177, Baking Babies

Foto: Privat

Annons