Därför får vissa av oss aldrig vinterkräksjuka

Hälsoverktyg

Stressa mindre Stressa mindre
Räkna ut din fettprocent Räkna ut din fettprocent
Kaloritabell Kaloritabell
Motionstabell Motionstabell
Räkna ut ditt BMI Räkna ut ditt BMI
Räkna ut ditt kaloribehov Räkna ut ditt kaloribehov
Räkna ut din midja/höftkvot Räkna ut din midja/höftkvot
Ner i vikt - tjänster Ner i vikt - tjänster
Onlinekurser för nya vanor Onlinekurser för nya vanor
Recept Recept
Veckans meny Veckans meny
Nyhetsbrev Nyhetsbrev

Blir alla vinterkräksjuka?

Vinterkräksjukan slår ofta till med full kraft någon gång i januari, och får tusentals svenskar att ligga dubbelvikta över toalettstolen. Men redan i november brukar årets första fall av vinterkräksjukan, som är en av de vanligaste typerna av magsjuka, dyka upp och inte förrän framåt april brukar faran vara över.

Läs också: Hur smittar magsjuka och vinterkräksjuka?

Vinterkräksjukan orsakas av två typer av calicivirus, norovirus som är det vanligaste och så det lite mer ovanliga sapovirus.

Vinterkräksjukan symptom

Symptomen visar sig oftast 12-48 timmar efter smittotillfället – och går sällan att ta miste på.

– Förloppet är väldigt snabbt, patienten kan ofta säga vad klockan var när hon blev sjuk. Och det är kraftiga reaktioner med häftigt illamående, kaskadliknande kräkningar och diarréer, oftast mer kräkningar än diarréer. Magsmärtor är också vanligt, men de ska släppa åtminstone 5–10 minuter efter att du kräkts eller varit på toaletten, har sjuksköterskan Kerstin Nilsson tidigare berättat för Hemmets.

Läs också: Hallon kan ge vinterkräksjuka – återkallas

Så smittar vinterkräksjuka

Vinterkräksjukan är extrem smittsam – en enda person kan smitta ner en hel arbetsplats eller förskola. Viruset sprids genom kontakt med sjuka personer, via kräkningar, genom mat eller dryck som hanterats av en sjuk person eller via exempelvis bär och grönsaker som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats.

Symptomen brukar vara upp till 48 timmar, men ofta lägger sig det värsta som tur är inom ett dygn. Efter den sista kräkningen eller diarrén, kan man vara smittobärare i flera dygn och man gör klokast i att stanna hemma i 48 timmar för att undvika att föra smittan vidare.

Vinterkräksjukan immun

Men det är inte alla som drabbas av den skräckinjagande vinterkräksjukan. Vissa, ungefär 20 procent av befolkningen, är faktiskt helt immuna mot cailciviruset.

Läs också: Så slipper ni vinterkräksjukan 

Exakt vad den här medfödda immuniteten beror på vet forskarna inte säkert, men våra gener kan ge en förklaring. Hos dem som är immuna fäster nämligen inte caliciviruset på tarmcellerna, vilket är en förutsättning för att man ska bli sjuk.

Vinterkräksjukan åtgärder

Men för den stora majoriteten som inte är immun, gäller det att förebygga smittan så gott det går.

Det kanske viktigaste rådet är att vara noga med hygienen. Tvätta händerna med tvål och vatten, speciellt efter toalettbesök och före måltider. Tänk på att det inte räcker att använda handsprit – det biter inte på viruset.

Läs också: Forskarna är nära ett vaccin mot vinterkräksjukan

På jobbet, i skolan, i förskolan eller andra offentliga miljöer är det viktigt att använda flytande tvål när du tvättar händerna. Torka händerna med pappershanddukar efteråt.

Ett annat tips är att undvika bufféer, där många olika människor kommer i kontakt med maten.

På Vårdguiden 1177 kan du läsa mer om vinterkräksjukan och vad du ska göra om du drabbas!

Artikeln publicerades först på Hemmets.

Foto: IBL

 

Redaktionens tips
Dela på: