5 vanliga behandlingar mot klimakteriebesvär

MåBra guidar till fem vanliga behandlingar mot klimakteriebesvär.

Att behandla eller inte behandla, det är frågan. Vilken hjälp finns att få – och passar det för alla? Här är svaret!

Vallningar, svettningar och torra slemhinnor är de tre symtom som med säkerhet är kopplade till att östrogenet sjunker i klimakteriet. Känner man att symtomen påverkar livskvaliteten finns det tack och lov hjälp att få!

Klimakterieproblem? Här är olika typer av behandlingar

Hormoner

Vanligaste behandlingen är HRT, hormone replacement therapy, då man ersätter östrogen och progesteron, de hormoner som kroppen inte längre producerar tillräckligt av själv, med tabletter eller plåster. Det finns flera typer av östrogen och progesteron att välja mellan och man kan behöva testa olika kombinationer innan man hittar det som funkar bäst.

Anledningen till att man behandlar med både östrogen och progesteron är att östrogenet gör livmoderslemhinnan tjockare. Progesteronet motverkar att den blir farligt tjock. Utan progesteron är risken att drabbas av cancer i livmoderslemhinnan större. I vanlig hormonbehandling är progesteronet syntetiskt och heter gestagen. Östrogenet i HRT är nästan alltid kroppseget (bioidentiskt).

Alla kan dock inte behandlas med hormoner. Har man haft bröst- eller livmodercancer, blodpropp, allvarlig hjärt-kärlsjukdom eller allvarlig leversjukdom avråds man från behandling.

Bioidentiska hormoner

Skillnaden här är att även progesteronet är kroppseget. Det påminner mer om kroppens egna progesteron och många menar att vi därför ”tål” det bättre. Experterna är dock inte överens om hur säkert det bioidentiska progesteronet är och vissa menar att det inte skyddar lika bra mot livmoderkroppscancer som syntetiskt progesteron.

Lokalt östrogen

Det finns också läkemedel som bara verkar lokalt på slemhinnorna i underlivet, till exempel vaginalkräm och slidpiller. Det finns både receptbelagda och receptfria varianter. De flesta innehåller östriol och östradiol (som båda tillhör gruppen östrogener).

Östriol är ett svagt östrogen. Östradiol är ett medelstarkt östrogen. Krämer och slidpiller finns under flera olika namn, till exempel Blissel, Estrokad och Oestring.

Hormonfria alternativ

Vill man i stället ha en hormonfri slidkräm finns alternativ som Vagisan, Replens eller Vagivital på apotek.

Natur(läke)medel

Växtöstrogen (soja och rödklöver) och silverax (black cohosh) används i flera naturläkemedel mot klimakteriebesvär. Många gynekologer menar dock att det inte är bevisat att medlen har effekt. När det gäller naturläkemedel med växtöstrogen, innehåller de inte progesteron, som skyddar mot en förtjockning av livmoderslemhinnan. Blir den för tjock finns en ökad risk för cancer. Därför ska de tas i max sex månader.

Så påverkar hormonbehandlingen din hälsa

Fördelar

  • Hormonbehandling kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom som hjärtinfarkt och kärlkramp.
  • Kvinnor mellan 50 och 59 år som får hormonbehandling verkar också få ett skydd mot benskörhet och frakturer.
  • Vaginalkräm eller slidpiller kan ha positiv effekt på torrhet i underlivet, men de har ingen effekt på värmevallningar eller benskörhet. Hormonet i krämen går inte ut i blodet.
  • Hormonbehandlingen verkar göra att kvinnorna som drabbas av bröstcancer inte har lika hög dödlighet.

Nackdelar

  • I dag rekommenderas man inte att börja med hormonbehandling om man är över 59 år. Det kan öka risken för kranskärlssjukdom.
  • Hormoner i tablettform verkar inte alltid hjälpa mot torra slemhinnor.
  • Hormonbehandling med östrogen och syntetiskt progesteron kan ge en något ökad risk för bröstcancer efter fem års behandling.
  • Kombinationsbehandling med östrogen och bioidentiskt progesteron misstänks öka risken för livmoderkroppscancer. Samtidigt verkar risken att få bröstcancer inte vara lika stor som med syntetiska hormoner.
  • Hormonbehandling med tabletter kan öka risken för blodproppar. Däremot tycks hormonbehandling med plåster, gel eller sprej inte ha någon sådan ökad risk.
  • Även naturmedel och naturläkemedel kan ha biverkningar. Silverax har kopplats till leverskador och växt-östrogen ska inte tas längre tid än sex månader. Detta eftersom de inte innhåller skydd mot förtjockning av livmoderslemhinnan, vilket ökar cancerrisken.

Källor: Medibas.se, Janusinfo, 1177.se

Foto: Shutterstock/TT

Läs mer:

18 vanliga frågor om klimakteriet

QUIZ: Hur mycket kan du om klimakteriet?

Agneta Sjödin om klimakteriet: ”Jag har varit SÅ arg!”

Redaktionens tips