Vår pappa dog – och nu vill mamma ha min hjälp med allt!

Fråga: För två år sedan gick min far plötsligt och oväntat bort. Givetvis blev det en stor sorg och en chock för oss alla. Men livet går ju trots allt vidare på något vis. Problemet nu är att min mamma inte kommer vidare.

Mamma har alltid varit ganska osjälvständig och lite ”hjälplös”, det var pappa som skötte ekonomin och det praktiska. Nu är det jag och min bror som får försöka hjälpa henne. Eftersom min bror bor i en annan del av landet blir det jag som får ta det mesta och det är tyvärr en hel del. Mamma hör ständigt av sig och behöver hjälp med praktiska saker av olika slag. Eller så vill hon bara ha sällskap eller prata.

Efter reklamen: 7 viktiga saker att tänka på om du står nära någon i sorg

Självklart har jag försökt finnas där för henne. Men nu har som sagt två år gått och mamma blir bara mer och mer krävande. När jag säger nej blir hon arg och tycker att jag är en dålig dotter som inte har tid för henne. Men jag har ett eget liv, med man, barn och ett jobb att sköta. Min man börjar också bli trött på att helgerna går åt till att hjälpa min mamma, och det skapar en del konflikter mellan oss.

Jag har försökt uppmuntra mamma att engagera sig i någon förening, anmäla sig till aktiviteter eller skaffa ett husdjur, hon är pensionär. Hon har också vänner och bekanta som hon skulle kunna höra av sig till. Men hon orkar bara träffa oss, säger hon. Vad ska jag göra? /Anna

Maria Jacqueline Bratt, socionom och familjerättsexpert, svarar:

Jag förstår att detta är väldigt jobbigt för dig, och också för din mamma. Två år är inte så lång tid när man förlorat sin livskamrat. Att din mamma redan innan var lite osjälvständig försvårar också det hela. Det är bra att du försökt uppmuntra din mamma att hitta på saker, men tydligen har det inte hjälpt så mycket. Det är inte heller helt enkelt att ändra på.

Psykologfrågan: Hjälp, jag är änka vid 52 – hur hjälper jag barnen?

”Var tydlig mot din mamma att du inte orkar”

Din mamma tycks lite fast i en roll av ”hjälplöshet” och att behöva tas hand om. Att ta sig ur det kräver att hon har både vilja och motivation till det. Det viktiga i denna situation är att du själv bestämmer dig för hur du ska hantera hennes krav. Så länge du ”följer med” i hennes hjälplöshet så kommer hon säkert inte att ändra sig. Det kan låta hjärtlöst, men jag tror att du måste styra upp kring din mamma och göra det tydligt både för henne och dig att du inte kan ha denna roll längre. Det varken hinner du eller kommer att orka i längden. Du måste också vårda ditt förhållande till din man så att inte ert äktenskap spricker. Det kommer ingen att må bättre av.

Hjälp, mamma blev änka och nu förstör hon våra liv!

Fundera på och diskutera med din man hur mycket tid du kan lägga på din mamma. Kan du ta en dag varannan helg och en vardagskväll i veckan, till exempel? Eller någon annan variant som passar dig? Skriv ner att du till exempel kan vara hos din mamma en lördag mellan kl xx och kl xx. Då får hon samla det hon vill ha hjälp med till dess. Kanske hinner du med några telefonsamtal i veckorna också som sällskap? Klargör exakt hur mycket tid du kan avvara och berätta för din mamma. Fortsätt också att uppmuntra henne att kontakta vänner. Kanske ”tvingas” hon till det när du sätter gränser för din tid. Ha inte dåligt samvete. Du gör allt du kan.

Anna är ett fingerat namn och frågeställaren heter egentligen någonting annat

Foto: TT