Mitt barnbarn har add – hur kan jag stötta honom bäst?
Fråga: Jag är mormor till en kille på 13 år som fått diagnosen add. Nu funderar jag på vad det kommer att innebära för honom och hur jag ska tänka kring hans diagnos. Hur ska jag förhålla mig till honom när vi träffas? Kan jag kräva vissa regler och sätta gränser hos mig? Han sitter väldigt mycket med sina tv-spel med mera. Kan det vara bra? Medan läxor är väldigt tufft. Kan han leva ett någorlunda normalt liv med jobb och lägenhet längre fram?
/Orolig mormor
Maria Jacqueline Bratt, socionom och familjerättsexpert, svarar:
Jag förstår att du är orolig för ditt barnbarn, men jag tycker att du ska tänka att han är precis samma kille som innan han fick diagnosen och att du ska bemöta honom precis som innan.
Maria Jacqueline Bratt
- Maria Jacqueline Bratt är socionom med lång erfarenhet av bland annat konflikthantering och samarbetssamtal.
- Hon svarar på frågor som rör relationer – oavsett om det handlar om familj, kollegor, släkt eller kärleksrelationer.
- Vill du läsa fler artiklar av Maria Jacqueline? Klicka här.
Add är en form av diagnosen adhd, men där personen inte är hyperaktiv. Man har uppmärksamhetsproblem och kan ha svårt att styra sina känslor och svårt att få saker gjorda. För alla barn är det viktigt med struktur och förutsägbarhet, men detta är extra viktigt för barn med diagnoser. Jag tänker att den största delen av struktur, regler och så vidare bör hans föräldrar stå för. Som mor- och farföräldrar kan man slippa en hel del av detta.
Läs på om add och vad det innebär
Men detta beror ju också på hur pass beroende ditt barnbarn är av denna struktur. Dels tror jag det vore väldigt bra för dig att lära dig så mycket som möjligt om hans diagnos och vad den innebär. Det kan du läsa mycket om på nätet och/eller låna böcker om på biblioteket. Be också hans föräldrar att informera dig om hur just ditt barnbarn påverkas av sin diagnos och vad han behöver.
Det finns mycket hjälp att få för personer med bokstavsdiagnoser och de allra flesta kan absolut leva ett ”normalt” liv framöver. Många med dessa diagnoser berättar också att de kan se och uppleva sin diagnos som en styrka i livet. Det finns också medicin som kan hjälpa till att lindra symtomen och terapi och arbetsterapi kan hjälpa till att få struktur på tillvaron. Så lär dig så mycket du kan och försök att inte oroa dig för mycket. Ditt barnbarn kan absolut få ett gott liv med add.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: TT