4 egenvårdsråd vid urininkontinens
Jag är en 65-årig kvinna, frisk och äter inga mediciner. Mitt besvär är att jag börjat läcka urin i tid och otid. Det har försämrats sista året och jag känner nu att det påverkar min livskvalitet då det hämmar mig.
Jag känner mig obekväm att gå och träna i grupp som jag alltid gjort tidigare. Jag behöver även nu använda trosskydd varje dag vilket är obehagligt. Jag är orolig att det nu bara ska försämras och bli värre. Vad kan jag göra och var kan jag få hjälp med detta?
/Maria
Hanna Brännlund
- Hanna Brännlund är legitimerad läkare och en av de experter som regelbundet svarar på medicinska frågor från MåBra:s läsare.
- Hanna är specialist i allmänmedicin och arbetar på en vårdcentral i Sundsvall.
Läkaren Hanna Brännlund svarar: ”Alldeles för få som söker hjälp”
Du beskriver besvär som är typiska för urininkontinens. Du är inte ensam om att ha besvär med det. Minst 500 000 svenskar är drabbade. Tyvärr är det alldeles för få som söker hjälp då det kan vara tabubelagt samt att många kanske inte vet var de kan vända sig.
Urininkontinens blir vanligare med åldern och det är cirka 25 procent som har besvär vid 80 års ålder. Inom primärvården är vi vana vid att utreda och behandla inkontinens, så ring din vårdcentral och boka en tid för att få hjälp med dina besvär.
Symtom på urininkontinens
- Det läcker urin när du anstränger dig, till exempel hostar, nyser eller hoppar.
- Det läcker urin mellan toalettbesöken i små skvättar.
- Det läcker urin i samband med att du plötsligt känner dig kissnödig.
- Du behöver kissa ofta, även nattetid.
Det finns olika typer av urininkontinens så en utredning av besvären syftar i första hand till att ta reda på vilken typ som orsakar urinläckage. Den vanligaste formen är ansträngningsinkontinens vilket drabbar främst oss kvinnor. Den varianten orsakar urinläckage vid hosta, skratt eller lyft och är ofta ganska förutsägbar. En annan variant av inkontinens är trängningsinkontinens och är mer oförutsägbar. Det finns även en blandform av dessa typer.
Undersökningar och utredningar
Vid en utredning av urininkontinens på vårdcentralen så ingår flera undersökningar för att ta reda på vilken typ av inkontinens det rör sig om samt vilken behandling som är aktuell. Vanligtvis så tar vi ett urinprov för att se om det eventuellt finns blod i urinen eller om det föreligger en urinvägsinfektion.
Kom i form på 21 dagar!
- Kostplan
- Träningsfilmer
- Recept
- Experttips
Hos kvinnor gör vi en gynekologisk undersökning för att se om det eventuellt finns något framfall som kan vara bidragande till urinläckaget eller om det finns tecken på sköra tunna slemhinnor. Vi kan då också göra en bedömning av bäckenbotten och se om det finns behov av att förbättra knipförmågan.
Egenvårdsråd vid inkontinens
- Bäckenbottenträning kan hjälpa då musklerna som finns runt urinröret och slidan stärks. Det hjälper till att hålla tätt vid en ansträngningsinkontinens.
- Undvik förstoppning då det kan förvärra besvär med urinläckage. Ät rikligt med fibrer, drick tillräckligt mycket vatten och försök vara fysiskt aktiv.
- Bra toalettvanor. Skynda inte när du kissar utan låt det ta den tid som behövs så blåsan hinner tömmas ordentligt. Försök att inte kissa för ofta eller hålla dig för länge.
- Viktnedgång vid behov då övervikt ofta ökar risken och försämrar en inkontinens.
Vidare så görs ofta en ultraljudsundersökning av urinblåsan för att se om det finns några tömningssvårigheter, det vill säga om det finns urin kvar i blåsan efter att man kissat. Vid utredning av urininkontinens hos män så görs också en undersökning av prostatan samt provtagning av PSA.
Ofta ber vi om en miktionslista, det vill säga en blåstömningsdagbok där man får fylla i hur mycket man kissar under några dagar.
Behandling när egen lindring inte fungerar
Vid en ansträngningsinkontinens som inte förbättras av regelbunden bäckenbottenträning så kan en operation ibland bli aktuell.
Behandling för en trängningsinkontinens beror på vad som orsakar besvären och ibland är det blåsträning som hjälper. Ibland kan medicinsk behandling med blåslugnande läkemedel vara aktuell.
Vill du också ställa en fråga?
Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din frågan till.
MåBra:s experter:
- Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
- Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
- Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
- Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
- Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
- Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.
- Ulrika Sjöberg, auktoriserad sexolog, legitimerad barnmorska, KBT/ ACT terapeut steg 1 och parterapeut. Driver onlinemottagningen Actig.
Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.
Foto: Shutterstock/TT