Hur vet man att goda levnadsvanor faktiskt hjälper?

Efter reklamen: Roligare promenader – träningsexperten Sandra Hiort tipsar

Jag tycker att det hela tiden kommer olika budskap kring kost, träning och andra hälsorelaterade frågor i media. Och ännu mer förvirrande blir det på sociala medier. Ena dagen kan man läsa att ”grönsaker är så nyttigt” för att nästa dag höra någon förståsigpåare hävda att ”det är inte bevisat att grönsaker är nyttigt”. Detsamma när det kommer till exempelvis promenader. Man har alltid fått höra att det är bra, men så säger någon ”strunta i att promenera, det finns ingen forskning som visar att det hjälper”. Och kaffe är väl ett typexempel – ena dagen ett mirakelmedel och nästa bara dåligt. Hur vet man att goda levnadsvanor faktiskt hjälper? Och spelar det någon roll om forskningen inte styrker något, om man själv upplever att man mår bra av den vanan? Tänker att både psyke och kropp behöver sitt.

/Houda

Läkaren Christina Lundell svarar: Din livsstil är viktig för hälsan

Tack för din fråga. Visst är alla motstridiga råd om hälsa, kost och träning förvirrande.

Det är ganska enkelt att forska på djur vars livsmiljö man kan kontrollera – men att studera människor är en helt annan sak. Vi lever så oändligt mycket mer komplexa liv. Att bevisa att enskilda livsmedel eller vanor skyddar är en vetenskaplig utmaning.

Därför är det nästan omöjligt att få säkra forskningsresultat om orsakssamband mellan ett visst livsmedel och ett visst utfall (“Ett äpple om dagen gör dig frisk”). Möjligen kan man komma fram till korrelationssamband (“De som äter äpplen är oftare friska”).

Det kan verka vara en liten skillnad – men att fler som äter äpplen är friska betyder inte att man har bevisat att äpplet är nyttigt. Man skulle rentav kunna säga att det inte alls är bevisat, ja, kanske att det rentav är värdelöst att äta äpplen? Om man vill ge ett tvärtemot-råd som ger uppmärksamhet, alltså.

Det är uppenbart att livsstilen är viktig för att bibehålla hälsan. Det skiljer 7–9 år i medellivslängd mellan olika kommuner i Sverige. När man kartlägger hur människor lever utifrån var de bor, vilken utbildning de har och hur mycket de tjänar framträder också tydliga mönster om både kost och träning.

Efter reklamen: Dietisternas guide: Få järnkoll på dina järnvärden

Viss kost ökar risken för sjukdomar

På stora befolkningsgrupper kan man se att viss kost påverkar risken för vissa sjukdomar – till exempel ökar charkuterier risken för tarmcancer medan äpplen verkar skyddande – men det innebär inte att just du får cancer för att du älskar salami.

Dessutom går matpreferenser hand i hand med livsstilsvanor – korvälskare äter kanske färre äpplen och sitter oftare i soffan? Och vad är det då som orsakar sjukdom? Kosten, den uteblivna träningen – eller någon annan vana?

Genom att studera livsstilen hos dem som håller sig friska finns det guidning. Vi vet att en blandad kost med mycket vegetabilier, tillräckligt med sömn, ett socialt nätverk och regelbunden rörelse är viktiga för människan. En normal vikt skyddar från sjukdom.

Och även om man inte kan bevisa att just det där äpplet gör underverk verkar det smart att fortsätta köpa hem både frukt och grönt och inte lyssna för mycket på dem som säger att effekten av goda livsstilsvanor inte är bevisad.

Foto: TT/Shutterstock