Fråga psykologenFråga läkarenFråga KBT-terapeutenFråga relationsexpertenFråga träningsexperten

Frusen skuldra – så behandlar du smärtan i axeln

14 mar, 2023 
En kvinna med bekymrad min håller på sin smärtande axel
Vår läsare har haft ont i axeln i flera månader och nu är hon orolig att det ska utvecklas till frusen skuldra. Läkare Michael Seipel förklarar vad det är och hur det behandlas.
Annons

Fråga: Jag är en 57-årig kvinna som har problem med min högra axel. Det gör ont både när jag är stilla och när jag rör i axelleden. Det har hållit på i drygt två månader nu och jag tycker inte att det blir bättre, snarare tvärtom. Nu kan jag ha ont när jag ligger på höger sida och ska sova. Har ätit både Alvedon och ibuprofen vilket ibland kan hjälpa för stunden men det onda kommer tillbaka. Har arbete på kontor där jag ibland sitter vid datorn flera timmar. Är högerhänt så det tar emot ibland. Nu har jag kommit till en sjukgymnast som hjälper mig. Hon säger att vi måste försöka undvika att jag får en frusen axel. Nu undrar jag vad det är för något? /"Bekymrad"

Se när Oscar Jöback visar övningen skulderbladspressBrand logo
Se när Oscar Jöback visar övningen skulderbladspress

Läkare Michael Seipel svarar: "Man kan urskilja tre faser i förloppet"

För att bättre kunna förklara vad frusen skuldra, adhesiv kapsulit på fackspråk, är för något ska vi ta och titta lite på hur skulderleden är uppbyggd. Den här mycket rörliga leden är en komplicerad konstruktion med flera ledförbindelser och en ”glidyta” mellan skulderbladets platta del och bakre delen av bröstkorgen. Ledförbindelserna utgörs dels av den led som bildas av den flacka ledpannan (skålen från skulderbladet och ledkulan från överarmen) och dels av leden mellan ett framåtskjutande utskott från skulderbladet och yttre delen av nyckelbenet/yttre nyckelbensleden. Nyckelbenets inre del ledar i sin tur mot övre delen av bröstbenet/inre nyckelbensleden. Leden mellan skålen på skulderbladet och kulan på överarmen, glenohumeralleden, är inkapslad i en rymlig ”påse" (ledkapsel). Den rymliga kapseln är en av förutsättningarna för den stora rörlighet som vi har i skuldran.

Annons

Michael Seipel

  • Michael Seipel är legitimerad läkare, specialiserad inom anestesi och intensivvård.
  • Han har arbetat på Akademiska Sjukhuset i Uppsala men också som distriktsläkare och inom företagshälsovården. Utöver det har han en egen mottagning där han inriktar sig på smärtproblematik och smärtlindring.

Det inträffar ibland, hos cirka 3% av befolkningen och kvinnor oftare än män, att det uppkommer en inflammation i kapseln så att denna blir förtjockad och styv. Följden blir smärta och mycket nedsatt rörlighet i skulderleden. Många gånger kan man inte se någon tydlig utlösande orsak. I vissa fall kan man påvisa ett samband till olika typer av skador och belastningar i senor, muskler eller skelett i anslutning till skuldran vilka gjort att man fått nedsatt rörlighet i glenohumeralleden. Frusen skuldra är också vanligare hos personer med diabetes, sjukdomar i sköldkörteln, Parkinsons sjukdom samt efter stroke.

Man kan urskilja tre faser i förloppet. Under den första, frysningsfasen (6 veckor upp till 9 månader), sker en tilltagande ökning av smärta och rörelseinskränkning i skuldran. Därefter följer den frusna fasen på 4–6 månader när rörligheten i skuldran är starkt nedsatt och smärtorna mindre intensiva. Under den sista fasen, upptiningen, sker en successivt ökad uppluckring av den strama kapseln och rörligheten återkommer, i bästa fall till full rörlighet igen. Den här fasen kan vara 6–24 månader.

Annons

Diagnosen ställs på patientens beskrivning av sjukdomsutvecklingen i kombination med en noggrann kroppsundersökning med fokus på nacke och skuldra. Ibland kombinerar man med olika typer av bilddiagnos, bland annat röntgen och, mer sällan, MR, för att utesluta till exempel artros, kalkaxel eller andra vävnadsförändringar. Det finns ingen botande behandling men man kan göra olika saker för att underlätta för den drabbade. Läkemedelsbehandling med smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel. Injektioner med kortison kan ibland ge lindring, framför allt i frysningsfasen. Tränings- och behandlingsprogram med fysioterapeut/sjukgymnast för att bibehålla rörlighet är viktigt. Den regelbundna kontakten med fysioterapeut är också ett viktigt stöd för att patienten ska kunna hantera situationen.

I enstaka fall operation komma i fråga där man tar bort ärrvävnad, delar den strama kapseln och på kirurgisk väg ”mobiliserar” kapseln så att rörligheten blir bättre. Även utan behandling ”tinar” skuldran så småningom upp. Förloppet kan kännas mycket långdraget och plågsamt för den som är drabbad. Det är som sagt mycket viktigt att patienten under den tiden får hjälp och stöd av kunnig och engagerad vårdpersonal.

Annons

Vill du också ställa en fråga?

Vi har flera experter som regelbundet svarar på läsarfrågor. Vill du ställa en egen fråga? Mejla till [email protected]. Skriv i ämnesraden vilken expert du vill ställa din fråga till.

MåBra:s experter:

  • Hanna Brännlund, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Gunilla Hasselgren, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin.
  • Christina Lundell, legitimerad läkare som även forskar inom kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset.
  • Michael Seipel, legitimerad läkare med lång erfarenhet, bland annat specialiserad på smärtproblematik.
  • Anna Bennich, legitimerad psykolog och psykoterapeut.
  • Nathalie Siljerud Joo, legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning.
  • Maria Jacqueline Bratt, socionom, specialiserad på bland annat konflikthantering.
  • Nina Ljungberg, kurator och socionom med vidareutbildning inom sexologi.
  • Sandra Hiort, personlig tränare, kostrådgivare, friskvårdskonsult och stressrådgivare.

Vill du läsa mer? Här hittar du alla frågor och svar från våra experter.

Foto: Shutterstock/TT

I klimakteriet och van att träna? Här är 3 träningstips för digBrand logo
I klimakteriet och van att träna? Här är 3 träningstips för dig
Annons