Telefonskräck vanligt bland unga: "När mobilen ringer får jag panik"
Om du hellre skickar ett meddelande i stället för att ringa när du ska kolla läget med föräldern eller väninnan, är du långt ifrån ensam. Känner du en stark oro eller ångest i samband telefonsamtal kan det röra sig om telefonskräck. 14 procent av personer i åldrarna 65–79 år uppger i en Sifo-undersökning att de känner obehag när de ska ringa eller svara i telefon. Ännu högre är siffran bland yngre där varannan person mellan 18 och 29 år svarar att de känner en rädsla för att prata i telefon.
– Äldre människor har under livscykeln använt sig av vanliga telefonsamtal för att meddela sig med andra, men detta har huvudsakligen ersatts av textmeddelanden och chattverktyg hos yngre. Äldre tycker därför att det är mer naturligt, och har större erfarenhet, av att ringa och svara i telefon medan dessa vanor inte har etablerats bland de yngre på samma sätt, säger Tomas Furmark, professor i psykologi på Uppsala Universitet.
Han menar att vi vid samtal måste ta informationen ”på studs” och inte har möjlighet att tänka igenom våra svar. Vi har alltså inte samma kontroll över situationen som när vi skickar sms eller mejl. Detta är en något som behöver övas upp och upprätthållas. Även om yngre personer använder mobiltelefoner i mycket hög utsträckning har de troligen inte samma samtalsvana och har därmed kanske inte tränat upp de färdigheter som behövs.
Den som har telefonskräck kan få flera olika symtom, förklarar Tomas Furmark.
– För det första blir man nervös, till exempel att hjärtat klappar och svetten lackar när telefonen ringer eller man knappar in telefonnumret. Bara tanken på att man behöver göra ett samtal känns jobbig långt i förväg.
Telefonskräck i siffror
- Nästan varannan person, 48 procent, i åldrarna 18–29 år känner obehag för att ringa eller svara i telefon.
- I åldrarna 50–64 år tycker 18 procent att det är obehagligt att prata i telefon och i åldrarna 65–79 år känner 14 procent obehag.
- Telefonskräck är vanligast hos kvinnor. I den yngre gruppen uppger 58 procent att det är obehagligt att ringa, jämfört med 40 procent av de unga männen.
Källa: Kantar Sifo på uppdrag av Halebop. Undersökningen gjordes i mars 2023 och 1046 personer i åldrarna 18–79 år deltog.
"Jag vill bara få tyst på mobilen"
En utav alla unga vuxna som lider av telefonskräck är 22-åriga Wilma Laikre från Stockholm.
– När mobilen ringer får jag panik. Hjärtat slår och jag vill bara få tyst på mobilen och stänga av den.
Hon berättar att hon fick sin första mobiltelefon när hon gick i tredje klass. Det var en rosa vikbar Nokia. Då tyckte Wilma att det var spännande att ha en egen telefon.
– Men jag har alltid tyckt att det har varit enklare att sms:a i stället för att ringa. Min mamma brukade ibland tvinga mig att ringa och prata med människor, till exempel för att tacka för ett födelsedagskort, när jag hellre ville sms:a.
Hon vet inte när hon började känna obehag inför att ringa och svara. Det bara blev så, och hon tycker att det känns obekvämt och naket att prata i stället för att använda textmeddelanden.
– Man har inte tid att förbereda sig på sitt svar utan måste svara direkt utan att tänka igenom det. Och att tvingas låta trevlig även om man mår dåligt, det är väldigt psykiskt tröttande.
Har förlorat kontakten med vänner
Wilma berättar att hon upplever ett samtal på mobilen lika krävande som att gå på en jobbintervju – att man måste prata mer tydligt och formellt och presentera den bästa sidan av sig själv. Hon berättar att hon förlorat kontakten med flera vänner för att hon inte hört av sig eller svarat när de har ringt.
– Många jobbintervjuer är också på distans via telefon eller videosamtal och på grund av min ångest struntar jag i stället att söka ett jobb som jag annars skulle ha sökt, säger hon.
Wilma har lärt sig leva med sin telefonskräck och tvingar sig själv ibland att ringa men brukar också ta hjälp av sin lillebror och sina kompisar med att till exempel beställa hem mat. Hennes kompisar vet dock inte om omfattningen av hennes problem med att ringa.
– Min mamma och pappa har däremot blivit irriterade ibland om jag inte svarar, men då kanske jag sitter ute bland folk eller i tunnelbanan, och då vill jag absolut inte svara. Jag har både social fobi och telefonskräck så det blir en hel klump av ångest, säger Wilma.
Förknippat med social ångest
Psykologiprofessor Tomas Furmark förklarar att personer med telefonskräck har ett utvecklat undvikandebeteende. Man skjuter upp eller avstår helt från att ringa ett viktigt samtal, och mår sedan dåligt över att man inte har ringt eller svarat. Begreppet telefonskräck är förmodligen lika gammalt som telefonen själv, men man började tala om telefonskräck mer i takt med att telefoner blev var människas egendom. Med tiden har man också insett att telefonskräck kan vara en del av en mer övergripande ångestproblematik.
– Telefonskräck kan ofta vara en del av problembilden vid det man kallar social fobi, alltså en stark rädsla för att blir granskad, bedömd på ett negativt sätt, eller hamna i fokus för uppmärksamheten.
En person med social fobi, eller social ångest som det numera heter, har en rädsla för sociala situationer som att föra ett samtal, tala på ett möte eller gå på en fest eller middagsbjudning. Social ångest kan leda till att man känner sig tvungen att hoppa av utbildningar, att man tackar nej till jobberbjudanden eller har svårt att behålla relationer.
– Fobier kan också vara avgränsade till en speciell situation eller företeelse och kallas då specifik fobi. Det kan vara en stark rädsla för till exempel ormar, spindlar, höga höjder, blod eller injektioner. Det är mindre vanligt att man har en avgränsad rädsla eller fobi enbart för telefonsamtal, säger Tomas Furmark.
Det händer i kroppen när vi känner rädsla
- Rädsla uppstår som en reaktion på ett uppfattat hot i omgivningen. När vi blir rädda påverkas våra tankar, kroppsfunktioner och beteenden.
- Ofta får man "katastroftankar" i och inför situationer som skapar rädsla. Kroppen reagerar med att pulsen rusar, blodtrycket höjs, svettningen ökar, musklerna blir spända och stresshormon som adrenalin, noradrenalin och kortisol utsöndras. Man kan beskriva det som en kamp-eller-flykt-reaktion som har formats under evolutionen för att vi ska kunna överleva i farliga lägen.
- Reaktionen kan variera i intensitet – från oro till panikattacker. Detta styrs från hjärnan. I det limbiska systemet, en utvecklingshistoriskt äldre del av hjärnan, finns en struktur som heter amygdala (mandelkärnan) som aktiveras av emotionella retningar och driver på kroppslig nervositet. Vi har två amygdala i tinningloberna, på hjärnbarken i pannloben som är viktig för vår tankeapparat. Därför kan förhöjd aktivitet i amygdala spä på negativa tankar, men man kan också dämpa aktiviteten i amygdala genom att jobba med tankarnas innehåll som man gör vid kognitiv beteendeterapi, KBT.
Källa: Psykologiprofessor Tomas Furmark
Telefonskräck vanligare bland kvinnor
Enligt Sifo-undersökningen svarade fler unga kvinnor, 58 procent, än män, 40 procent, att de kände obehag inför att ringa. Varför det ser ut så vet man inte riktigt, men det kan finnas biologiska förklaringar, till exempel hormonnivåer, berättar Tomas Furmark.
– Ångestbesvär verkar stiga markant hos flickor under puberteten. Men det kan även finnas sociala förklaringar. Flickor och pojkar insocialiseras i samhället på olika sätt där det kanske är mer acceptabelt för flickor att visa och uttrycka känslor än för pojkar. Men telefonskräck och andra sociala rädslor kan förstås också gömmas bakom en tuff fasad.
Hur ska man då göra för att övervinna sin rädsla och våga lyfta luren? Enligt professor Tomas Furmark är det telefonträning som gäller.
– Ett bra sätt att träna på är att be någon kompis eller släkting att ringa upp eller vara mottagare till att börja med. Försök sedan att ringa ofta utan att fundera så mycket. Låt samtal bli en del av din vardag.
Så blir du av med telefonskräcken
- Fundera igenom vad det är du är rädd för. Vilka tankar far genom huvudet i dessa situationer? Kan du hitta mer förnuftiga/trösterika tankar att vila i?
- Träna! Kan du be någon kompis eller släkting ringa upp eller vara mottagare till att börja med? Försök sedan ringa ofta utan att fundera så mycket. Låt samtal bli en del av din vardag.
- Ge akt på ditt undvikandebeteende. Skjut inte upp samtal som du behöver göra.
- Om problemen är alltför svåra att överkomma på egen hand, är en del av en annan ångestproblematik eller om det leder till negativa konsekvenser – överväg professionell hjälp, förslagsvis hos en KBT-terapeut.
Källa: Psykologiprofessor Tomas Furmark
Foto: TT/Shutterstock, privat, UU Press